Jämförelse- Pliktetik och Konsekvensetik

Pliktetiker menar att konsekvenserna av en handling inte spelar någon roll så länge man följer sin plikt/regel. Man ska aldrig bryta mot dessa regler och alltid leva efter dessa. En handling måste alltså motiveras av viljan att följa sin plikt, pliker kan vara till exempel att inte ljuga, inte döda eller inte stjäla, vissa kan man koppla till religion och då kallar man dem för kristen etik och är som en inriktning inom pliktetiken, där följer man till exempel de 10 budorden som är bland annat som tidigare nämnt; inte ljuga, inte stjäla eller döda. Den andra, som då handlar om att handlingen är rätt eller fel beroende på om den följer mina plikter eller inte är så kallad kantiansk etik. Inom kantisk etik talar man om neutralisk morala handlingar, dessa innebär då att om jag utför en god handling för att jag följer mina känslor är den neutral alltså går det inte att säga om den är rätt eller fel. Exempel: jag donerar pengar till barn i Afrika för att jag känner medlidande, då är min handling moraliskt neutral för att jag följer en känsla (medlidande) och inte en plikt. Man ska dessutom handla efter den regeln som du skulle vilja se som allmän lag.

Till skillnad från pliktetiken handlar konsekvensetiken om att konsekvenserna av en handling är det viktiga. Alltså om en dålig handling leder till en bra konsekvens är handlingen moralisk rätt och om en bra handling leder till en dålig konsekvens är den moralisk fel. Exempel: min pojkvän har på sig ett par solglasögon som jag tycker är fula och när han frågar mig vad jag tycker om dem svarar jag att dem är jätte fina och han blir glad, jag ljuger alltså för min pojkvän vilket gör min handling dålig men konsekvensen är att han blir glad alltså har jag agerat moraliskt rätt även om jag har ljugit. Inom pliktetiken skulle detta vara motsatsen till en bra handling och jag skulle vara ett vrak som handlar så moraliskt fel.  Konsekvensetiken går även ut på att det inte är den enskilda personens lycka som spelar roll utan den totala mängden lycka.

Personligen anser jag att det är svårt att säga om jag är pliktetiker eller konsekvensetiker för enligt min åsikt är vi människor komplexa och vi förändras kontinuerligt under livets gång alltså kan detta innebära att vi agerar väldigt olika beroende vilken situation vi befinner oss i. Man vet liksom inte vad som händer imorgon så hur kan man bestämma hur man ska agera hela livet? Givetvis finns det människor som kan rakt ut säga vad de har för moralfilosofi och om jag måste välja mellan en av dessa två väljer jag konsekvensetik.

Pliktetiken tycks mig vara konservativ och väldigt begränsad i sig eftersom den inte är flexibel och anpassbar beroende situationerna. Hur kan en god handling vara neutral alltså varken moralisk rätt eller fel för att den motiveras av en känsla? Låter inte detta absurt? Om jag skänker pengar till en organisation för att jag känner medkänsla eller medlidande räknas det inte som en rätt handling ur ett moraliskt perspektiv men medkänsla exempelvi är en moralisk kompass så hur kan pliktetiker påstå att de ej är moraliska. Konskevensetiken däremot är mer liberal och varierande i och med att man kan utföra goda som bra handlingar men om man går en bra konsekvenser blir det rätt. Om jag ljuger för min partner att jag har ett förhållande bakom ryggen och har en helt annan familj kan jag ändå säga att jag kan få goda konsekvenser eftersom att min partner är lycklig (vilket han inte skulle vara om jag berättade sanningen), huruvida detta är rätt beroende på mina principer kan verkligen diskuteras men en konsekvensetiker skulle påstå att det är rätt.

Skillnaden mellan dessa två moralfilosofier är alltså flexibiliteten, att jag kan agera på olika sätt inom konsekvensetiken medan jag är mer begränsad inom pliktetiken för en regel är en regel jag inte kan vända och vrida på. Pliketikens teori (om vi utgår ifrån kantiansk etik) om allmän lag kan vara komplex eftersom den inte riktigt går att skilja från rätt eller fel utan man går efter förnuftet. Jag kanske har plikter som är bortom de normativa reglerna i samhället? Vem kan då säga åt mig vad som är rätt eller fel om det är MINA plikter som jag ska följa efter? Om jag har som plikt att döda alla som heter Maria ska det då bli en lag bara för att mitt förnuft säger det? Knappast. Om man däremot är kristen etiker har man budorden och bibeln som utgångspunkt; alltså har man en grund som talar om vad som är rätt och fel, huruvida det är moraliskt rätt varierar från person till person. Om vi tänker på 9:e budordet; ”Du skall inte ha begärelse till din nästas hus” men om ser på din nästas hus och du ser att den personen har det bättre än dig, kan man då inte använda det som motivation? Det behöver inte endast vara avundsjuka utan kan även vara ett sätt att bli bättre själv utan dåliga intentioner. En konsekvensetiker skulle däremot se detta som moralisk rätt eftersom den har begärelse till nästas hus (dålig handling) men motiveras till att ha det bättre själv, vilket innebär kanske bättre ekonomi för familjen (bra konsekvenser) alltså moraliskt rätt.

Plikter kan även krocka med varandra, vilket händer väldigt ofta. Att leva efter sina plikter tycker jag låter bra i teorin men håller inte i praktiken. Vad kan man göra om plikter krockar med varandra då? Vem bestämmer vad som ska göras? Om det är en själv så hur kan man avgöra om en plik är rätt eller fel och vad är rätt eller fel ens? Som tidigarenämnt så kan man inom en inriktning av pliktetiken följa kristendomen och ha det som pelare för rätt och fel men inom kantiansk etik är det svårt för människan att avgöra och om alla skulle vara pliktetiker skulle världen vara i kaos, varför? Jo för att alla skulle gå mot döden för att deras plikter skulle följas, oavsett hur galna dessa är.

Konsekvensetiken handlar som sagt om den totala mängden lycka men även där kan det diskuteras vem det är som bedömmer denna lycka. När ska denna lycka inträffa? Och vad är lycka ens? Om jag till exempel vill äta en fet hamburgare och blir lycklig av det samtidigt som någon talar om för mig att jag inte får göra det eftersom det är onyttigt och dåligt för min hälsa, då är det fortfarande en god handling för att personen vill att jag ska må bra och inte dö av fettma (notera överdriften) och konsekvenserna blir ju bra i längden men även om min handling är dålig så blir konsekvensen att jag är lycklig och det är ju bra eller hur? Man kan vända och vrida på denna moralfilosofi och därför tycker jag att den är bra, men det är även svår här med precis som med pliketiken att hitta en gemensam nämnare för vad som är rätt och fel. Lycka för mig kanske är något annat än för dig eller grannen. Dessutom talar dem om lycka som något man uppnår i livet vilket jag inte håller med om utan lycka för mig är mer något som man hittar på vägen, lite här och där. Dessutom kan en konsekvensetiker tänka att om de har möjlighet att rädda 4 främlingar från att dö istället för att rädda din mamma eller någon annan närstående(1 person) är det moraliskt rätt att rädda de 4 personerna för det är ju den totala mängden lycka som står i fokus. Detta skulle aldrig jag göra eftersom jag har som princip att skydda min familj, en pliktetiker som har denna princip soom plikt istället skulle ju inte ens behöva tänka på att rädda sin mamma.

Slutligen kan man säga att världen nog består mestadels av konsekvensetiker för att man vill nästan alltid ha bra konsekvenser till sina handlingar även om man inte alltid kan förutse konsekvenserna men plikter är även bra att ha, det gäller att kunna kombinera dessa och få ett fungerande samspel.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *