Pliktetik och konsekvensetik är två skolor som skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan pliktetikern menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt menar konsekvensetikern att det är konsekvenserna av en handling som avgör om den är god eller ond. Detta innebär att en handling är god om man väljer att följa en moralisk plikt man alltid kan handla utefter respektive att man handlar olika i olika situationer för att få den bästa konsekvensen.

Utilitarismen är den största skolan inom konsekvensetiken och innebär att en handling är god ifall den sammanlagda delen av det goda är så stor som möjligt. Utilitaristen menar alltså att den handling som medför mest av det goda är den bästa. Preferensutilitarism innebär att maximera antalet uppfyllda lyckoönskningar – ju fler tillfredställda önskningar, desto bättre är handlingen. Hedonisk utilitarism handlar istället om att maximera lyckan i livet så mycket som möjligt. Båda skolorna eftersträvar så gott utfall som möjligt, men är oense om vilken form lyckan ska uppnås (mängd eller antal).

En annan väggrening i utilitarismen är pliktutilitarismen. Den innebär att man följer bestämda regler för att de oftast ger störst lycka. På så sätt kan man dra kopplingar mellan pliktutilitarismen och pliktetiken, då båda handlar om att följa regler. Samtidigt så finns det en skillnad då pliktutilitarismens regler baseras på en strävan efter maximerad lycka, medan pliktetiken menar att man endast ska handla utefter den regel som kan upphöjas i allmän lag. Regeln att inte döda ser därför annorlunda inom de olika etikerna. Inom pliktetiken uppkom den därför att den kan upphöjas till allmän lag – ingen människa vill att det ska vara lagligt att döda någon. Inom pliktutilitarismen finns denna regel istället därför att konsekvenserna av att döda någon oftast ger mycket olycka, och därför är det vanligtvis ger maximerad lycka att inte döda någon. Exempel: det kommer in tre dödssjuka till ett sjukhus som alla dör om de inte får vård, men två av dem kan räddas genom att man tar organen från den tredje och låter hen dö. Handlingsutilitaristen (som fokuserar på maximerad lycka för alla individer) skulle säga att man ska låta den tredje patienten dö så att två överlever därför att det är bättre att en dör än att tre dör. Pliktutilitaristen skulle säga att de inte ska döda någon (och alltså låta alla avlida) därför att konsekvenserna av att döda en patient för att ta hens organ skulle vara att förtroendet för sjukvården försvinner. Jag tycker att handlingsutilitarismen är att föredra framför pliktutilitarismen därför att jag inte tycker att man kan värdera regler över människoliv. Självklart är ”att inte döda” en bra grundregel att följa, men i detta exempel dödar läkarna indirekt tre personer om de följer regelutilitarismen, när det finns ett annat alternativ. Om min kompis/syster/förälder etc ändå skulle dö så skulle jag tycka att det var fint att hen kunde rädda två andra, och på så sätt ”leva vidare” genom dem.

Jag tycker att pliktetik är att föredra framför konsekvensetik. En positiv grej med pliktetiken är att den är konstant, och för alla. Kan man sina plikter vet man alltid hur man ska agera för att handla på ett bra sätt. Regeln att inte döda gäller alltid för en pliktetiker, det spelar ingen roll vilken situation man befinner sig i eller med vem. Inom konsekvensetiken måste man i varje tillfälle utvärdera vilken handling som ger bäst konsekvenser och man kan aldrig vara riktigt säker på om man handlat rätt. Det är därför pliktutilitarismen är bra, därför att den fokuserar på konsekvenserna av handlande, men det finns ändå ett set med regler att luta sig tillbaka på om man är osäker.  Något negativt med pliktetik är att trots att två plikter kan upphöjas till allmän lag och alltid ska efterföljas av alla kan det hända att två plikter krockar. Det finns till exempel plikten att inte döda, men även plikten att hjälpa någon i nöd. Om en ung kvinna som blivit våldtagen kommer in till en läkare och vill göra en abort krockar de plikterna med varandra för läkaren. Väljer han att hjälpa henne bryter han mot den första regeln genom att döda fostret (om det räknas som ett liv eller inte kan diskuteras men det är en annan fråga), men hjälper han henne inte har han nekat hjälp till någon i nöd. Detta skapar ett problem som inte finns inom konsekvensetiken där man istället hade övervägt för- och nackdelar av att göra/inte göra abort och då valt den handling som gett bäst konsekvenser. Istället skapas en värderingskonflikt – vilken plikt väger tyngst?  Då är ju reglerna inom pliktetiken omöjligt något som man alltid kan följa, och om hela grunden inom pliktetik så lätt rubbas, hur tillförlitlig är den? Trots att det finns konsekventa regler som gäller för alla, alltid, ett beslut som är beroende av vem man är och situationen man befinner sig i. Så trots att det finns regler man alltid ”kan” följa så kan man hamna i situationer där pliktetiken inte är applicerbar och att man måste göra egna beslut. Man måste rangordna plikterna i den ordning som är viktigast och sedan följa den som är högst upp. Men då blir ju pliktetiken med ens väldigt personlig och det kan vara svårt att argumentera för att någons handlande var orätt därför att man inte vet vilka plikter hen värdesätter högst. Detta gör att pliktetik i vissa fall fungerar bättre på pappret än i verkligheten.

Hela konsekvensetiken grundar sig på att en handling är god om konsekvenserna av den är goda, och det finns flera inriktningar (egoism, utilitarism osv) som talar om för vem konsekvenserna ska vara goda. Det som jag tycker är svårt med konsekvensetiken är att det är otydligt när konsekvenser ”är”. Är det direkt när handlingen sker, ett år efter eller ännu senare? Ett exempel är att vaccinera sig mot stelkrampssprutan. Individen som får sprutan får ont och kan må dåligt i dagar efter sprutan, men kommer sedan må bra igen samt vara skyddad mot stelkramp. Vad är det som är konsekvensen här? Och vem är det som avgör vilken konsekvens är den som avgör om handlingen är rätt eller orätt? Den direkta konsekvensen, att man får ont av sprutan och kan må dåligt i flera dagar? Eller är det den indirekta konsekvensen, att man är skyddad mot ett virus om man skadar sig? Hur kan man avgöra om en handling är god om man inte vet om konsekvensen av den är god?

Konsekvensetiken stöter även på problem i och med att vi inte kan vara säkra på vilka konsekvenser en handling får. Man kan gissa, vända och vrida på de olika konsekvenserna, men faktum är att vi inte kan se in i framtiden och därför aldrig veta vad som kommer att hända. Trots att man utvärderat alla tänkbara konsekvenser en handling kan få och därför väljer att agera på ett visst sätt finns alltid risken för oförutsägbara konsekvenser. På så sätt kan individen begå en handling som av konsekvensetiken anses vara förkastlig, trots att hen försökt handla på det bästa sättet. Pliktetiken är bättre i denna aspekt, därför att den fokuserar på handlingen. Handlingen är ju det enda ”säkra” – man kan aldrig vara säker på vilka konsekvenser en individs handlande får, men man vet vad handlingen är.  Detta gör pliktetiken mer konsekvent och säker än konsekvensetiken.

Också, hur kan en handling vara moraliskt rätt bara för att den fick goda konsekvenser? Om det inte finns en moralisk tanke bakom handlingen, utan kanske till och med en baktanke, är ju inte handlingen god egentligen. Att bara fokusera på konsekvenserna kan ses som en känslokall matematisk uträkning, där man gör andra människor till spelpjäser. Om man försöker skada någon, men genom slumpen råkar gör något positivt för hen istället, hur kan detta ses som något acceptabelt? Konsekvensetiken kan på så sätt ursäkta många hänsynslösa handlingar med att utfallet av dem är gott, men faktum kvarstår att man gjort något som anses vara fel. Får man frågan ”är det rätt att döda?” skulle majoriteten svara nej. Det finns vissa regler som är så självklara för oss människor och som ”styrs” av magkänslan som gör att vi inte skulle svara att ”det beror på situationen”.

Så, för att sammanfatta: det finns både för- och nackdelar med båda skolorna, men fördelarna med pliktetiken överväger konsekvensetiken.

I mitt etiska fall beskriver jag om en gränsbevakare som står mellan de två valen att antingen rädda de personer som håller på att drunkna eller att göra sitt jobb rätt.

Det jag skulle vilja säga är att alla individer är olika och därför agerar olika personer på olika sätt i olika situationer. Många kan ha förmågan att se fram över vad som kommer att hända ifall man handlar på ett visst sätt. Och vissa har förmågan att på ett eller annat sätt förutse vad konsekvenserna kommer bli ifall personen handlar på ett vis

När frågan om vilken teori jag personligen anser var mest väsentlig att lämpa mellan plikt- och konsekvensetiken skulle jag välja konsekvensetiken. Detta beror på den positiva aspekten för fler personer och inte bara en person.  Konsekvensetiken gynnar inte bara en person utan ser problemet från olika perspektiv där alla parter är inkluderade, detta tankesätt involverar fler personer i det gynnsamma.  Det man ska tänka på är vem konsekvenserna är bra för och om handlingen talar för ett bra beteende, om det inte blir så kan det i sitt led skapa en accepterad åsikt för dåligt beteende för bra konsekvenser.   Om man skulle ta ett fyrkantigare exempel skulle det kunna vara att det är mer acceptabelt att sparka 10 anställda från ett företag som skapar oro för 25 andra då det kommer att leda en lättnad för dessa 25 andra. Konsekvensetiken är oerhört bra i teorin då det alltid är konsekvenserna av en handling som har betydelse men man inte på förhand se konsekvenserna på samma sätt som man inte alltid kan se vad som är bäst för en annan individ. Detta innebär då att teorin är otillräcklig i sitt lärande och inte alltid kommer kunna funka enligt syftet.

Pliktetiken som även kallas för regeletiken är en etisk teori som grundar sig på Immanuel Kants antaganden, som är den mest kända och betydande talesmannen vad gäller pliktetiken.  Denna etiska teori är styrd av ordningar och principer. Vilket menar att en handling som vi människor utför kan endast betraktas som rätt då vi tycker att vi skulle kunna göra denna handling till en lag som alla kan följa och det man också utgår ifrån är ”En handling är rätt, om och endast om den följer en plikt”, alltså menar pliktetiker att det är den moraliska plikten som avgör om handlingen är god eller ond.  Det finns även situationer där man ställs inför flera plikter och där plikterna ställs emot varandra, vilket är en faktor som kan vara en anledning till varför det kan anses vara svårt att handla efter pliktetiken.

Svårigheten med pliktetiken är att denna etiska skola kan stöta ihop med sig själv. Med detta menas att plikterna som personen förväntas följas kan strida mot dennes personliga levnadsregler och i sin tur krocka med pliktetiken. Ett problem som man skulle kunna komma närmare på är abort, människans plikt är att inte mörda oskyldiga människor vilket resulterar till att en pliktetiker skulle inte kunna utföra en abort. Om man kollar på sinnelagsetiken är det då din plikt att göra abort och inte föda fostret om du är medveten om att du inte har möjligheten att försörja det senare? Nu ser man tydligt att plikterna går emot varandra och därmed kan man inte ge några principfasta lösningar, eftersom man i pliktetiken inte skall blanda in konsekvenserna av ett handlande så ska man då ge liv åt fostret.

Det jag skulle säga är att konsekvensetiken är mer möjlig att anpassa och därför fungerar i fler sammanhang än vad pliktetiken gör. Då jag anser att pliktetiken är väldigt hård och inte tänker på konsekvenserna och endast handlar om principer. Då skulle jag ställa mig frågan, om en person inte har några principer ångande ett ämne och dessutom inga kunnigheter hur ska då denne kunna handla? Ska  personen då se blint på att plikten är det rätta valet. Pliktetiken skulle jag säga inte är ett fungerande tankesätt i dagens samhälle där det existerar meningsutbyten om olika ståndpunkter. Då plikten stödjer tron på att följa regler och lagar, vilket man kan tycka är gynnsamt för samhället. Men å andra sidan kan det ske stora missnöjen ifall vi skulle sätta oss i den sitsen och tänka oss om vi levde i ett land som inte har folkstyrelse och den högre makten inte följer de rättigheterna som samhället önskar.

Det som kan vara svårt för att avgöra vad som rätt och fel är att handlandet kräver alla etiska skolor och att det inte ibland inte bara finns en lösning till problemet. En individs handlande är svår att döma då det kan ha påverkas av många yttre faktorer. Det kan förslagsvis handla om följderna, om plikterna man har eller hur man resonerat kring ett problem.

Därför finner jag personligen att man ska handlar, snarlikt utilitarismen, att handlingen får så många goda konsekvenser som möjligt vilket skulle leda till det positiva då handling är rätt när den maximerar den totala mängden av det goda. Med andra ord skulle jag säga, att hur väl man än anstränga sig för att följa sin plikt så kommer man avsiktligt eller omedvetet att behöva använda sig av konsekvensen av en handling någon gång.

Ställningstagande – pliktetik/konsekvensetik

I frågan om vilken etisk skola jag väljer att ta ställning till är svår då de båda skolorna har bra sidor – men därmed sagt inte dåliga.

Konsekvensetik och pliktetik skiljer sig åt ganska mycket om hur de anser att man ska handla. Dvs. en konsekvensetiker menar att en handling är god eller ond beroende på vilka konsekvenser som handlingen kan få. Därmed sagt att man ska handla efter de konsekvenser som kan uppstå. Och inom konsekvensetiken finns en gren – utilitarismen, som menar på att en handling är rätt omm den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Dvs. hur pass mycket positiva respektive negativa konsekvenser handlingen kunde ha fått. Det som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av det goda och minimera utfallet av det onda. Men låt säga att mängden negativa konsekvenser var större än mängden positiva, ja då var handlingen ond. Hade det varit tvärtom hade handlingen varit god. Och för att veta om en handling är god eller ond måste man alltså känna till alla konsekvenser och dela upp dem i + och – skalor, och sedan slå ihop skalorna och se vilken som var störst. Detta typ av sätt att mäta om en handling är rätt eller fel kallas för hedonisk utilitarism. Men vad man bör ha i åtanke är att det alltid finns minst två handlingssätt, dvs: antingen handlar man eller så avstår man. Men vid båda dessa finns det konsekvenser. Men med denna etiska skola finns problem. Hur ska man agera ifall ens eget syskon som man älskar mer av allt annat gör något väldigt dumt och att det visar sig att det mest positiva du kan göra för att maximera den sammanlagda mängden av det goda är att skjuta syskonet – vad gör du då? Syskonskap är oftast väldigt starka och det är (oftast) den personen man minst vill se dö, och verkligen inte döda själv. Konsekvensen kanske blir bra för dig, du har fortfarande kvar ditt syskon, men för dina medmänniskor blir det ett helvete. Som en handlingsutilitarist hade man då resonerat så att en handlings moraliska värde bör avgöras i den situation som den ska utföras. Vad som är problematiskt dessutom med konsekvensetiken som skola är att hur ska man kunna veta alla konsekvenser, vad händer om du står inför ett snabbt beslut? Hur långt ska man behöva gå med konsekvenserna. T.ex. Hitlers mamma skulle kunnat ha tänkt medan hon var gravid – ska jag behålla barnet eller inte? Ja för han kanske kommer att bli en världskänd målare, eller nej för han kanske kommer att bli tysklands ledare och en massmördare. Detta blir ju då självklart ett problem. Ännu ett problem med skolan är att om människor skulle börja använda den skulle lagar inte längre följas. Om jag väljer att skjuta någon för att det är bäst för oss alla i hela Sverige, har jag ändå gått emot Sveriges lag, så vad är egentligen rätt eller fel… Det positiva med skolan är att den är konfliktlösande, dvs. har man svårt att bestämma sig så finns det alltid ett “rätt” svar, du handlar alltid rätt. Och väljer man att kolla utifrån en regelutilitarist perspektiv så menar man att regler bör följas eftersom de kommer ge bäst effekt i slutändan. Så lite beroende på vad för typ av konsekvensetiker du är blir konsekvenserna ur en handling olika. Ännu en positiv sak med konsekvensetiken är att man som konsekvensetiker ser sina handlingar utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. personen utgår inte vad som endast är bäst för sig själv utan för alla (bästa möjliga). Teorin är i grunden väldigt god då den värnar för allas bästa, men vad är egentligen allas bästa? Är det bättre för allas bästa att köra på en människa så att den dör istället för att låta fem människor skadas kraftigt i bilen som körde? Vad är det som säger att den personens liv inte är lika viktigt som dem i bilens? Teorin har alltså några brister.

Sedan då pliktetiken, en pliktetiker menar att en handling endast är rätt omm den följer en plikt – dvs. moraliska plikter. Som pliktetiker är du alltid tvungen att följa din plikt, här spelar alltså inte konsekvenserna någon som helst roll som det gör i konsekvensetiken. Immanuel Kant menade att det bara är plikten som räknas, allt annat är oväsentlig. Han förde även fram det kategoriska imperativet. Kategorisk – för att man alltid ska göra så (det är kategoriskt) och imperativt – en uppmaning/befallning man alltid ska följa. Han påstår därefter att man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. En maxim är en etisk regel som vuxit fram ur erfarenhet och som man verkligen handlar efter. Man lever efter maximen och att det är utav erfarenhet man lever efter den. Man ska alltså alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet. Kant menar också att man ska handla så att man aldrig behandlar mänskligheten i vare sig ens egen eller någon annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål, dvs. att man aldrig ska använda en människa för att kunna ta sig någonstans utan människan är alltid ändamålet för en handling, dvs. den det ska vara bra för. Det är alltid den enskilda människan som ska tjäna på att följa sin plikt, vilket betyder att man inte får utnyttja någon annan människa. Med pliketiken kommer även problem. Plikter är oftast något du växer upp med, dem finns i vårat samhälle – en del som normer. T.ex. man ska inte ljuga, döda, hjälpa andra, vara otrogen osv. Detta gör att det kan uppstå problem inom den etiska skolan. Ett exempel kan vara att du har som plikt att aldrig döda någon, men samtidigt har du som plikt att alltid hjälpa andra i nöd, hur gör man då i en situation där en gravid kvinna är allvarligt sjuk och det enda sättet för att rädda kvinnan är att göra abort – vad du än i denna siuation gör går du emot din plikt, och gör du ingenting har du också gått emot din plikt. Det finns alltså brister i denna skola också. Ett annat exempel kan till exempel vara att du hjälper en person som blir jagad av ett gäng, gänget kommer och knackar på men din plikt är också att aldrig ljuga, vad händer? Jo din plikt är både att hjälpa andra i nöd eftersom person är oskyldig samtidigt som din plikt är att aldrig ljuga. Här går du alltså återigen mot dina plikter. Men om vi säger att vi tar bort plikten att alltid hjälpa andra, då agerar du rätt inför gänget men personen straffas hårt. Men detta bryr sig som sagt inte en pliktetiker om eftersom denne har gjort rätt. Hade man sett det utifrån konsekvensetiken hade man i stället valt att ljuga för att rädda personen då det skulle givit bäst konsekvens.

Vad man kan se utifrån detta är att pliktetiken kontra konsekvensetiken inte är ett dugg lika. En pliktetiker menar som sagt att en handling endast är rätt omm den följer en plikt, och allt annat är oväsentligt där bland annat de konsekvenser handlingen kan få. Så länge du har följt din plikt har handlingen varit god. Men som sagt, en konsekvensetiker tänker alls så, utan här tänker man ut alla möjliga konsekvenser som kan ske och ser därefter om antalet positiva eller negativa konsekvenser är störst, därefter kan man se om handlingen är god eller ond. En stor skillnad man också kan se är att en konsekvensetiker handlar för allas (möjliga) bästa medan en pliktetiker enbart handlar för sig själv, den tar alltså inte hänsyn för de konsekvenser som kan ske. Detta anser jag sänker teorin, då den endast är individbaserad, och eftersom vi alla människor tycker olika blir det en rad olika etiska handlingar, vilket enligt mig skapar oordning. Teorin är därför svag i sin praktik, och som Kant även sa: man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. Man ska också alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet.

Detta blir också en aning skruvat, då vi alla tycker olika och då vi alla växer upp olika och får olika erfarenheter. Både plikt och konsekvenstiken är skolor som väljer att ta lagen i egna händer, vare sig det är bra eller dåligt. Men eftersom en handling enligt konsekvensetiken alltid måste vara god/positivt är det inte okej då? Då har man ju faktiskt räknat ut alla de konsekvenser som kan ske.

Så vilken etisk skola tycker jag är bäst att tillämpa?

Som det kanske märks är jag väldigt anti pliktetiken då jag anser att den inte fungerar i sin praktik, människor har allt för olika åsikter, att ett samhälle fullt med egna lagar skulle skapa oordning. Visserligen kan det bli oordning med konsekvensetiken också, men jag anser att tanken bakom skolan är större och bättre. Den säger att vi ska handla efter bästa tänkbara, vilket jag anser ändå är en fin tanke. En till sak är att jag anser att pliktetiken kan bidra till ondska mer än vad konsekvensetiken gör då man aldrig handlar så att handlingen blir ond och att man i pliktetiken aldrig tänker på konsekvenserna. Det ultimata hade kanske varit att blanda dessa två, då båda har bra sidor. Men jag står fast vid att konsekvensetiken är den etiska skola som är bäst.

Pliktetik och konsekvensetik är olika ifrån varandra då de har olika synsätt. Immanuel Kant menade att man ska handla efter maxim som skulle kunna vara allmän lag. Maxim menas med att det är en etisk regel som kommit till efter att man fått erfarenheter och nu följer. Kant kan man förknippa med pliktetik då pliktetiker bara handlar efter vad plikten säger. Kant menar att vi endast ska utföra handlingar som vi sedan skulle kunna göra till en ständig lag. Om du valt att vara en pliktetiker måste du också bestämma dig för vad du har för plikter så du vet vad du får göra och inte får göra. Det som är svårt är sedan att inte bryta mot sina plikter. Man kan hamna i svåra situationer som gör att du kanske måste stå och överväga över 2 plikter du har. Ex på plikter kan vara – Man får inte mörda och – man får inte begå äktenskapsbrott.

Konsekvensetik är nog den etik som känns lättast att följa enligt mig. Konsekvensetiken förknippar man med Utilitarismen. Jeremy Bentham som var en filosof inom hedonistiska Utilitarismen ville utforma sätt att bedöma om en handling var rätt eller fel. Han såg vad som skulle vara det positiva i sitt agerande men även vad det negativa skulle bli. Meningen vad att man skulle maximera det goda i världen och få det så bra för så många som möjligt. Utilitarismen delas in i två olika grenar. Ena grenen heter regelutilitarismen, här förknippar man pliktetik. Den andra grenen heter handlingsutilitarist som man för in konsekvensetiken i. Dessa två grenar skiljer sig åt ifrån varandra men det har jag redan förklarat tidigare. Skulle man fråga dessa två personer samma fråga så skulle man förmodligen få olika svar. En pliktetiker skulle ex aldrig göra en abort för då dödar man barnet (om man har en plikt som säger att man inte får döda), medan en konsekvensetiker kanske skulle göra aborten för att det kanske skulle vara det bästa för både barnet och mamman.

Om jag hade fått kategorisera in mig i någon av dessa etiker så skulle jag nog hamna in i konsekvensetiken. Jag anser att det är bättre att agera på det sättet som man anser är bäst för just den situationen istället för att ha massa regler som jag måste följa som förhindrar mig från att egentligen göra det rätta valet. Som pliktetiker måste du hela tiden vara medveten om dina plikter. Självklart ska man inte döda, men betyder det att jag gör en abort som jag anser är det bästa för både mig och barnet för att jag ex inte kommer kunna ta hand om det så anser jag att det är det rätta valet.

Ibland ställs vi människor inför svåra val där vi själva måste tänka efter vad som är den bästa handlingen och hur man ska agera för att göra ”rätt”. De två etiska skolorna pliketik och konsekvensetik är vanliga etiska skolor som många människor använder sig av i vardagen och handlar utefter vad som anses vara rätt i varje skola.
Pliketiken bestämmer huruvida en handling ses som rätt eller fel beroende på vad våra plikter är. En pliktetiker handlar efter regler och principer så att säga. Man handlar alltså utifrån det kategoriska imperiet, som just säger att man alltid ska handla så att principen för handlingen ska kunna upphöjas till allmän lag. Här fokuserar man alltså inte på konsekvenser utav handlingar utan det som är det viktiga är att personen som handlar gör rätt enligt vad plikten säger att den ska göra. I ett samhälle ses det exempelvis som en självklarhet att om någon är i en fara, ska man hjälpa denne. Det blir alltså en plikt, som en pliktetiker måste följa för att handla rätt. Regler och plikter är inte kompromissbara eller ändringsbara, man måste alltid följa dem oavsett vad. Man ska handla utifrån tanken att ”om jag gör detta, ska alla andra också kunna göra detta”.

En konsekvensetiker handlar dock inte på samma sätt. Handlar man utifrån en konsekvensetisk skola är det viktiga i sammanhanget just konsekvenser. En person ska handla utifrån vad konsekvenserna av handlingen kan bli. Här spelar inte regler, plikter eller principer roll. Skulle du köra mot rött exempelvis, vad skulle konsekvenserna av din handling bli? Jo, du skulle antagligen krocka med en mötande bil som har grönt, och kanske skada en människa som går över vägen. Alltså, ska du inte köra mot rött, då det räddar fler människor om du står kvar vid rödljuset tills det blivit grönt. Konsekvensetiken kan ofta även kallas för utilitarismen. En utilitarist ska handla utifrån att konsekvensen av handlingen blir bäst för största möjliga antal. Står du mellan två val ska du alltså välja det som möjligen gynnar de flesta antalet människor. Följaktligen är det alltså inte den enskilda individens lycka som står i fokus.

Ska man då jämföra dessa två etiska skolor med varandra och därefter ta ett beslut om vilken skola som enligt mig är bäst? Självklart!
Inledningsvis kan jag tycka att en pliktetiker som handlar utifrån regler och principer handlar som de flesta människor gör idag faktiskt. Lagar och liknande är sådant som får människorna i vårt samhälle att förstå vad det är som gäller vid särskilda situationer. Jag menar, om vi inte skulle handla efter våra lagar som att i köra i rätt hastighet på vägarna, skulle allt fler olyckor ske i trafiken, då alla inte har samma tempo och en hint om vad medtrafikanterna håller på med. Men samtidigt kan man se att folk inte följer lagar som de borde, när det gäller fortkörningar, att det exempelvis är en princip att hjälpa människor i nöd. Idag är det inte ovanligt att om man ser en person som har det jobbigt, kanske blir misshandlad eller liknande, så tar människorna i omgivningen oftast bara upp mobilen och hjälper inte till överhuvudtaget. Dessa är enligt mig dåliga exempel där jag faktiskt anser att man bör följa lagar och oskrivna regler. Men att handla som en pliktetiker är inte bara positivt. Som jag tidigare nämnde måste en pliktetiker alltid handla efter sin plikt, dessa plikter som  inte är kompromissbara eller ändringsbara, vilket kan leda till att man inte alltid tar de bästa besluten. Trohet och äktenskap kan ses som en plikt, att den du gift dig med ska du ägna resten av ditt liv med. Om din man/hustru är otrogen mot dig, behandlar dig väldigt dåligt och kanske till och med slår dig, är det fortfarande din plikt att vara trogen mot denne och fortsätta leva med honom/henne? Jag kan se problem med denna etiska skola, då det faktiskt finns situationer där man måste göra vad som är bäst för en själv för att man ska få kunna må bra som människa.
Ska man däremot handla som en konsekvensetiker där ens handling ska gynna så många människor som möjligt, och man alltid ska handla utifrån vad konsekvenserna är, om de är dåliga eller bra konsekvenser. Utilitarismen har en god tanke och jag förstår varför man skulle vilja handla som en konsekvensetiker. Du gör ju det bästa för gruppen, för de människor runt omkring dig. Det jag dock kan tycka är svårt med denna etiska skola är att försöka förutsäga vad varje handling ska få för konsekvenser. För att ta ett lite grövre exempel; Tänk om du någon gång skulle arbeta på ett fängelse i exempelvis USA. Du jobbar som personen som ger dödsinjektionen i armen för de som är dödsdömda. Du står framför en mördare som tagit ett flertal liv, närmare bestämt 3 liv. Denna person har blivit dödsdömd för det han gjort. Ska du döda denna person eller inte? Om du dödar den kommer denna person aldrig kunna komma ut ur fängelset för gott uppförande och sedan träffa sin så kallade själsfrände. När de träffas blir kvinnan gravid, och barnet visar sig ha enorma kunskaper och kommer i framtiden att kunna bli så duktig så han hittar ett botemedel för cancer. Alltså, för att gynna flest människor i denna fråga ska man låta fången leva vidare. Det är sådana här saker som jag kan tycka är lite långsökta. Ingen människa är synsk vilket gör att konsekvenser som dessa är omöjliga att räkna ut. Visst, mitt exempel kanske också var lite långsökt, men jag hoppas att jag förklarat väl hur jag menar.

Men skulle jag behöva välja en av dessa etiska skolor som jag skulle behöva handla efter, skulle jag nog ändå välja konsekvensetiken. Varför jag väljer denna är för att en konsekvensetiker även kan handla efter lagar, så länge dessa lagar inte får förödande konsekvenser. Jag inser att vi lever i ett samhälle som är präglat av oskrivna regler och lagar, vilket i sin tur kan göra att en konsekvensetiker måste handla på samma sätt som de flesta andra för att utgången av handlingen ska vara så bra som möjligt. Detta, enligt mig, handlar även om common sense. Jag vet att det är fel att exempelvis fuska på ett prov. Varför ska jag då fuska och kanske ge hela min klass kollektiv bestraffning om jag blir påkommen och andra också får skiten för det. Vad jag tycker om med konsekvensetiken jämfört med pliktetiken är även små grejer som vita lögner. Om jag gör någon annan glad genom att säga att jag tycker deras nya frisyr är jätte fin om de frågar, varför ska jag inte kunna göra det? Självklart kanske jag inte vill att alla ska säga vita lögner till mig, som det enligt en pliktetiker ska kunna vara om jag handlar som jag gör, men att göra någon annan glad ser jag inte något som helst problem med.