En kvinna blir misshandlad av sin man, de har tre barn tillsammans. Hon Lämnar mannen men han får vårdnaden av barnen. Vad ska hon göra  http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/stanna-eller-ej/

För att ta reda på hur personen i mitt fall bör handla sett från ett konsekvensetiskt perspektiv måste vi gå in djupare på vad konsekvensetik och där mer specifikt utilitarism innebär. Konsekvensetik är den etik som mäter om en handling är god eller inte beroende av vilka konsekvenser den får. Utilitarismen menar att en handling är god om den maximerar lyckan för så många som möjligt i den mening att det sammanlagda välbefinnandet blir så stort som möjligt. Man ska enligt utilitarismen maximera den allmänna välfärden. Utilitarismen utvecklades främst i Storbritannien från slutet av 1700-talet. Framstående filosofer var James Mill, John Stuart Mill, Jeremy Bentham, G.E. Moore och Henry Sidgwick vilka hade något skilda uppfattningar om vad man ansåg har ett instrinsikalt värde, alltså ett eget värde. Man formar här en teori om ”det goda”,  om vad som är värdefullt. Här menade de flesta att lycka var det ända som hade ett egenvärde, lycka är här detsamma som välbehag och njutning, lustupplevelser. Bentham menade att endast lustupplevelser har ett egenvärde och där är det endast kvantiteten av olust och lust som räknas hans uppfattning kallas hedonism, Mill menar däremot att man också bör räkna med kvaliteten av lusten då den kan uppväga för kvantiteten. Moore säger däremot att även andra medvetandetillstånd än lust bör räknas med då man talar om vad som har ett instrinsikalt värde, exempelvis kunskap. Enligt utilitarismen har dock sådant som frihet, rättvisa och jämlikhet inte ett egenvärde, trots detta kan de ha ett instrumentellt värde dvs ett fenomen som får sitt värde utifrån vilka effekter det ger, eftersom att det kan öka välfärden och kan lede till ett ökat välbefinnande. I modernare varianter av utilitarismen så ersätts välbefinnande av preferenstillfredställelse vilket innebär ”att en handling är moraliskt riktig om den leder till att fler önskningar tillgodoses eller till att önskningar tillgodoses i högre grad än om man hade handlat annorlunda”.(NE, utilitarismen).

Ibland så uppfattar människor utilitarismen som en metod för att kunna fatta rätt beslut, en regel för att man ska kunna lista ut hur man ska handla. Utilitaristerna ser dock snarare sin regelsamling som ett allmänt förhållningssätt. Doktrinen,regelsamlingen, anger vilka kriterier alla riktiga handlingar bör uppfylla men säger inget om hur man i praktiken ska gå tillväga för att handla rätt. Kanske är detta eftersom att om du följer våra konventionella moralregler så handlar du i allmänhet faktiskt rätt. Detta beror kanske på att utilitarismen både teoretiskt och praktiskt har haft ett väldigt stort inflytande. Detta kan dels ses i det faktum att filosofin har används för att humanisera rättsväsendet och dels eftersom att den ligger som grund för välfärdspolitik i allmänhet. Dessutom har den förmodligen vart den mest diskuterade filosofin av moralfilosofierna under 1900-talet.

En ytterligare variant av utilitarismen kallas för regelutilitarism och innebär att man bör handla utifrån det system av regler som har sådana konsekvenser att regelsystemet accepteras eller tillämpas i samhället så bra som möjligt. Här arbetar man snarare förebyggande till skillnad från den klassiska handlingsutilitarismen som tillämpar det utilitaristiska kriteriet direkt på enskilda handlingar.

Problematiken här blir vem som dikterar reglerna, om en Sverige demokrat utifrån ett regelutilitaristiskt perspektiv skulle skapa ett allmängiltigt regelsystem för invandringspolitik så innebär ju detta att Sverige inte skulle ta in några fler invandrare och flyktingar. Detta skulle få förödande konsekvenser för alla det flyktingar som vill komma till Sverige men eftersom att de är färre än de ca nio  och en halv miljoner människorna i Sverige så skulle det ändå vara rätt. På sikt skulle det förmodligen ändå vara förödande på grund av vår ålderstruktur. Ur ett samhälls ekonomiskt perspektiv är det därför avgörande att vi får in unga invandrare och flyktingar. Detta håller dock inte sverige demokraterna med om. Det beror alltså på vad den som stiftar reglerna har för utgångs punkt. Här skiljer det sig också om det råder demokrati eller dikatur.

När vi dock vill ta reda på om en handling är rätt eller fel enligt utilitarismen måste vi fråga oss vad konsekvenserna skulle bli om vi utför handlingen. Om den skulle leda till goda konsekvenser är handlingen god och om den leder till dåliga är handlingen dålig. När vi ska avgöra om en konsekvens är bra eller dålig måste vi fråga oss hur mycket lycka eller olycka den innebär. Alltså, 1-avgör konsekvens av handling, 2- mät lycka och 3- jämför personers lycka och räkna den samman. Det enda som spelar roll moraliskt sett är konsekvenserna, resultatet av våra handlingar.

Ur ett utilitaristiskt perspektiv måste man här mäta konsekvenserna av de alternativ hon har. För att göra det enkelt så kallar vi alternativet: återvända för att skydda sina barn och vara ”slagpåse” för alternativ 1 och alternativet: lämna och försöka skapa sig ett nytt liv för alternativ 2.

Eftersom det inom ett utilitaristiskt perspektiv så måste vi här räkna med allas lycka, alltså även pappans.

Alt 1 och 2:

+

1)+ Barnen kommer inte får ta så mycket skit 2)+ Barnen har större chans till ett lyckligare liv (Detta är ett intrinsikalt – något som har värde i sig själv) 3)+ Pappan kommer bli glad 4)+Dottern kommer att klara sig bättre i skolan eftersom att hon inte kommer behöva gör allt hushålsarbete om mamman också är hemma 5)+Barnen har någon som kan muntra upp dem 6)+Mamman behöver inte känna skuld för att hon lämnade sina barn 7)+ Barnen känner sig inte övergivna 8)+ Barn ska helst ha två föräldrar 9)+Dottern behöver någon att

–

1)- Mamman kanske blir dödad 2)- Mamman blir deprimerad 3)- Barnen blir ledsna av att se mamman bli deprimerad 4)-Barnen känner skuld för mamman stannar 5) -Barnen har ingenstans att fly

Om man räknar varje alternativ som 1p så för alternativet att stanna 9 poäng för att stanna och endast fem mot. Därför blir konsekvenserna bäst om mamman stannar.

För att göra det tydligt tänker jag bena upp det på så vis att jag ser det från var och ens perspektiv där ändamålet är att se vad som ger lycka för flest av familje medlemmarna.

I detta fall finns det inget val som gör alla nöjda. Det gör det svårt att veta vad som är rätt och fel. Som ni minns från tidigare så menar utilitarismen att en handling är god om denU maximerar lyckan för så många som möjligt i den mening att det sammanlagda välbefinnandet blir så stort som möjligt

• Pappans perspektiv

Ur pappans perspektiv skulle det vara bäst att mamman stannade. Detta eftersom att han förmodligen skulle sakna henne och känna att han inta klarar sig utan henne. Eftersom att de varit tillsammans så länge så skulle han nog känna sig ensam utan henne. Att dessutom ta hand om tre barn samtidigt som man har ett jobb är svårt och därför skulle det för pappan vara bra om mamman stannade kvar och tog hand om hushållsarbete och liknande.

• Mammans perspektiv

Ur mammans perspektiv så skulle hon visserligen få väldigt dåligt samvete om hon inte stannade kvar och säkerligen skulle hon sakna sina barn men trots detta så skulle det goda konsekvenserna i längden för henne vara flest. Hon skulle slippa att bli misshandlad, både psykiskt och fysiskt. Hon skulle få chansen att bygga upp sitt självförtroende och träffa någon ny, hon skulle få tid för sig själv på ett sätt hon inte fått då hon hade en familj och ta hand om. Detta skulle vara hennes enda chans till lycka vilket, som vi tidigare läst, har ett intrinsikalt värde.

• Barnens perspektiv 

Ur barnens perspektiv så skulle de negativa konsekvenserna bli flest om mamman lämnade dem. Detta eftersom att trots att barnen skulle må dåligt av att se sin mamma fara dåligt så skulle de vara skydde från misshandeln på ett helt annat sätt om de själva skulle vara de enda där som kunde ta emot pappans vrede. Om mamman lämnade skulle de sakna henne och samtidigt själva bli utsatta för våld, kanske inte fysisk men säkert psykisk. Detta skulle leda till olycka både nu och i framtida liv. Alla tre skulle därför gå miste om det instrinsikala värdet lycka. Inom utvecklingspsykologin så talar man om hur viktiga småbarns åren är för den framtida lyckan. Barnen är här mer ömtåliga än mamman och löper stor risk att f psykiska problem i framtiden om de utsätts för pappans våld. Man har även forskat om vikten av närhet när det kommer till barns utveckling. Man har här sett att den är näst intill livsavgörande. Om mamman försvinner så försvinner också förmodligen deras källa till närhet. Barnen kommer få trygghet hos mamman och också ha någon att prata med och förlita sig till när pappan är dum. Detta tror jag också är avgörande för det psykiska välbefinnandet. Dock så är inte den enda lösningen på problemet att mamman stannar/kommer tillbaka, pappan måste även söka terapi och arbeta med sina problem. Att växa upp i ett hem där det ständigt är bråk är inte heller bra för barn välbefinnande, välbefinnandet som enligt utilitarismen är det slutgiltiga målet.

Mamman bör stanna eftersom att det ger mest lycka för fyra personer. Om hon drar ger det endast lycka för henne själv.

Jag håller med om hur man ur ett konsekvensetiskt perspektiv borde ha handlat. Dock är det fruktansvärt sorgligt eftersom att mamman här offrar sitt liv. Kan man mäta liv mot liv? När det handlar om barn så tycker jag på något vis att man kan det. Mamman borde kanske stanna tills att barnen är stora nog att flytta hemifrån. Efter det finns det ingen som helst anledning till att hon ska stanna utöver pappans välbefinnande och här måste vi väl enkelt kunna rangordna vilka konsekvenser som väger tyngst.

Jag skulle här även vilja belysa bristen i rättsystemet. Mamman borde egentligen ha fått vårdnaden om barnen från första början. Om Sveriges regelsystem är utformat enligt den utilitaristiska läran kan man i detta fall se en brist. Man kan kanske inte tillämpa samma regler på alla fall utan måste se till den enskilda situationen. Om man har både vittnen och bild bevis på att mamman har farit illa så borde man här inte, enligt mig, lyssna på barnen då man borde inse att det finns en risk just för att de kan ha blivit manipulerade. Här borde lagen vara flexibel och anpassa sig efter enskilda fall.

Den kritik jag vill rikta mot utilitarismen är att jag tror att det är väldigt svårt att inte vara vinklad när man ser till konsekvenser. När man sätter sig ner och ska komma på konsekvenser så har man säkert, medvetet eller undermedvetet, en uppfattning av vad man tycker är rätt eller fel. Detta gör det svårt att vara objektiv och därför så är det nog lätt hänt att man vinklar de konsekvenser man hittar efter den trosuppfattning man redan besitter. Dock så kvarstår faktum att jag är amatör när det kommer till att avgöra rätt och fel i moraliska frågor utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. En filosof som är påläst i ämnen skulle säkert kunna ge en mer objektiv och korrekt analys och svar.