I mitt exempel vet inte doktorn om han ska utföra dödshjälp på X som ligger på dödsbädden och har bett om att få dö när hen förlorar talförmågan. (länk)

För att förstå hur en konsekvensetiker skulle handlat i doktorns situation i mitt exempel måste man först förstå hur en konsekvensetiker tänker och vad utilitarism betyder. Utilitarister (=konsekvensetiker i denna mening) menar på att handlingar ska gynna så många som möjligt i följd av lycka, det goda. Alltså ska handlingen, enligt en utilitarist, leda till mer lycka än olycka och doktorn ska agera på så sätt att majoriteten av de inblandade anser att konsekvenserna inneburit mer lycka än olycka. Kritik mot detta är att man inte säkert kan veta hur mycket lycka och olycka en handling kan leda till. Det gäller även att vara opartisk och objektiv i en konsekvensetikers tänkande, eftersom man ej utgår ifrån hur konsekvenserna blir för sina närmsta utan hur konsekvenserna blir för de flesta. Hedonisk utilitarism menar på att största möjliga lycka till största möjliga antal är det som gäller.

Det stannar dock inte där utan utilitarismen grenar sig och omfattar bl.a handlingsutilitarism och regelutilitarism. Handlingsutilitarism menar på att man, beroende på situation, avgör vilken handling leder till störst lycka för som många som möjligt. Jeremy Bentham, upphovsman till handlingsutilitarism vilket sedan hade stort inflytande i bl.a dagens rättssystem, ansåg att ens det moraliska värde i handlingen bestäms av effekterna i just en specifik situation.

Regelutilitarism menar istället på att man bör utföra den handling som vanligtvis leder till störst lycka för så många som möjligt. Regelutilitarister, som John Stuart Mill, argumenterar för att regler prioriteras. I förutsättning att regeln är demokratiskt vald, kommer lydande av regler och lagar leda till den bästa effekten. Jag tror det är viktigt att man inte bortser från detta med demokratin. Eftersom ett demokratiskt val är ett val som majoriteten av de berörda valt – blir följden, enligt regelutilitarismen, den bästa effekten. Skulle det däremot vara en diktator som satt upp regler och lagar, håller ej regelutilitarismen då majoriteten inte gynnas.

Ska doktorn utgå från den hedonistiska utilitarismen, skulle han sträva efter största möjliga lycka. För att måla upp en bild gör jag en + och – lista över gynnsamma kontra missgynnsamma konsekvenser om doktorn utför dödshjälp.

+ :
1) X skulle få sin önskan uppfylld, få slippa smärtan och dö lindrigare.
2) Doktorn håller sitt löfte, då han lovat X dödshjälp vid förlust av hens talförmåga.
3) Vissa familjemedlemmar kan känna lättnad över att X äntligen fått ro.
4) Ur ett ekonomiskt och resurs-perspektiv får sjukhuset får plats för en annan person som kanske fortfarande har möjlighet att behandlas, till skillnad från X som endast väntade på att dö.

– :
1) Doktorn bryter mot lagen som förbjuder dödshjälp i Sverige. (Eftersom jag utgår ifrån utilitarism spelar egentligen inte denna punkt roll, eftersom man handlar utifrån följder och konsekvenser – inte vad som anses vara rätt och fel enligt stat. Jag tar ändå med punkten då doktorn skulle kunna upptäckas och bli ställd inför rätten)
2) Doktorn har med uppsåt tagit en människas liv vilket lär få psykiska konsekvenser.
3) X får fortsätta leva, i outhärdlig smärta.
4) X kan inte längre kommunicera verbalt eller med kroppsspråk.
5) Familjemedlemmen som bad om att doktorn skulle fortsätta behandlingen lär bli upprörd när X gått bort tidigare än nödvändigt.

Ger jag, enligt den hedonistiska utilitarismen, varje för- och motargument 1 poäng ser det ut på följande sätt: Xs begäran om dödshjälp stöds med 4 argument och motsägs av 5 motargument – vilket betyder att doktorn, enligt den hedonistiska utilitarismen, ej bör utföra dödshjälp på X.

Regelutilitarismen skulle istället prioritera samhällets regler och lagar. Alltså skulle inte faktumet att X får sin önskan uppfylld väga in lika mycket på + sidan, som att doktorn bryter mot lagen gör på – sidan. Skulle doktorn alltså handla utifrån regelutilitarismen, skulle han heller inte välja att utföra dödshjälpen, inte bara eftersom motargumenten för dödshjälp är flera utan framförallt pga att lagar och regler inte stödjer ett enda argument för.

Handlingsutilitarismen skulle i synnerhet fokusera på Xs fall. Man tar alla konsekvenser i åtanke men man tar fokuserar på till de olika effekter som dödshjälpen skulle få, om doktorn valde att utföra den. Hur många skulle drabbas? Hur skulle vilka må i efterhand? Vilka konsekvenser leder denna handling till? Denna utilitarism kan med stor sannolikhet bli svår att avgöra vilket beslut som är rätt och fel, eftersom man måste fråga sig: Vem avgör hur vilka handlingar som leder till bäst konsekvenser? Man tar alla konsekvenser i åtanke.

Jag tycker definitivt det finns brister med konsekvensetikens ideologi. Jag tycker nämligen att mängden lycka/olycka varje argument för/emot ska värdesättas. Sedan beror det då på vem som bestämmer vilket värde alla konsekvenser har, men utifrån mitt perspektiv tycker jag att X själv ska få välja hur hen vill spendera sin sista tid. Huvudkärnan i detta etiska problem är X och Xs syn på hens situation borde väga in mer än vad tillexempel en familjemedlem yttrar sig om (vilket var ett av motargumenten till dödshälpen).

Ett annat motargument skulle kunna vara att tidsperioden som går kan få X att ångra vad hen sa ang dödshjälpen när hen förlorat talförmågan, om vi skulle utgå från att X inte kunde blinka ja/nej. Då skulle doktorn inte veta om X fortfarande ville dö, efter mötet med familjen och isåfall anser jag att doktorn inte skulle utfört handlingen eftersom han inte skulle kunna vara säker på om X fortfarande ville somna in med hans hjälp. Dock så fick doktorn det bekräftat, X blinkade två gånger för ja, efter hens potentiella sista möte med familjen.

Om argumenten för att doktorn utför dödshjälp, väger in mer, har större betydelse för den som det egentligen handlar om och spelar någon roll för, än motargumenten anser jag att det är den sidan som vinner.  I mitt fall tycker jag alltså att doktorn, som lovat, ser till att X får ett mindre och kortare smärtsamt avslut genom att låta hen somna in.. trots motargumenten som konsekvensetiken samtycker med, eftersom argumenten för väger tyngre.