Mitt etiska problem handlar sammanfattat om hur en mans straff ska bli efter att han blivit dömd för mord, dödsstraff eller livstidsfängelse med chans till frigivning. Han har inte erkänt brottet han blivit dömt för och det finns därför ingen garanti för att han verkligen begått det.

Länk: http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/dodsstraff-eller-livstid/

Konsekvensetik är en etikens skola som innebär att man avgör huruvida en handling är rätt eller fel, samt bestämma om den bör genomföras eller ej, beroende på dess effekter. Alltså väger man handlingens avkastning för att avgöra. För en konsekvensetiker är det endast, och bara endast, handlingens effekter som avgör. Det finns fler skolor inom konsekvensetiken som förespråkar olika sätt att bedöma handlingar. Den största och mest kända är Utilitarismen.

Utilitarismen menar på att en handling är rätt om den maximerar den sammanställda mängden av det goda; alltså att det är rätt enbart om så mycket gott som möjligt utvinns av handlingen. Hur gott definieras är olika; ibland talar man om lycka och ibland om njutning. Den negativa sidan är där det onda finns, så som smärta och olycka. Således är en god handling för en utilitarist vad som leder till mer lycka än olycka för så många som möjligt. Man mäter gott mot ont för att komma fram till ett beslut, och alla handlingens konsekvenser måste kännas vid (för vid varje handling har man minst två handlingsalternativ att göra eller inte göra. Sedan han handlingen eller icke-handlingen ofta ett flertal konsekvenser) samt  värderas (positiv eller negativ avkastning) för att sedan sammanställa  och avgöra om handlingen är god eller ond. Det finns en gren i utilitarismen som kallas Hedonisk utilitarism vilket innebär att när man väger gott mot ont benämner man poängen i lyckan eller njutningen hedoner. Alltså att varje njutning är en hedon – en lyckopoäng. För att bedöma ställer man sedan upp poängen mot varandra och ser till det handlingsalternativ som ger mest hedoner – mest lycka.

I häftet om etik står det att “[u]tilitarismen är tilltalande av flera skäl” detta för att “[d]en hänvisar till sådant som vi har erfarenhet av och som vi ofta faktiskt eftersträvar”(s.17). Vad som kan vara knepigt med utilitarismen är att det ibland kan vara svårt att väga gott mot ont, för vem bestämmer vad som är vad för vem? Samt att det kan komma i konflikt och strida med vår moraliska intuition, vilket är vad jag tycker är rätt och fel inuti mig själv, för det är precis som häfte säger; många skulle säga att moralen hänvisar till att man tar hänsyn till de människor som finns i den närmaste och mest betydelsefulla kretsen, men samtidigt begär utilitarismen att alla ska värderas lika. Grundtanken är hur som helst att det inte spelar någon roll just vem det drabbar.

Det finns fler grenar inom utilitarismen som skiljer sig en aning från varandra. En gren är handlingsutilitarismen för vilken Jeremy Bentham, som var en av utilitarismens grundare, tillhörde. Det som särskiljer handlingsutilitarismen är att man ser till situationen för hur stort moraliskt värde en handling har, alltså att situationen avgör. Benthams ansåg att det moraliska värdet för en handling bestäms av effekterna, precis som hela den konsekvensetiska läran säger, men han ansåg även att alla typer av njutning (eller lycka) har samma värde. Vad som är av betydelse är “hur stark njutningen är, hur länge den varar och om den leder till andra njutningar eller smärtor”(s.18).

En tredje riktning inom konsekvensetik är regelutilitarism vilket är en riktning som förespråkar följandet av regler. John Stuart Mill var en engelsk regelutilitarist och hans syn på lycka och njutning skilde sig en del från Benthams. Mill trodde nämligen att njutning och lycka kommer i bättre och sämre former. Problemet blir således; hur vet man vad som är bättre/sämre njutning eller lycka? Mills lösning var att se till den person som upplevt båda och lita på dennes omdöme för att få en bedömning på om handlingen bör genomföras eller ej. Detta för att denne är bättre lämpad att avgöra frågan än någon som bara provat det ena.

Hur skulle en konsekvensetiker handla i mitt fall? Jag kommer att titta på hur en Hedonisk utilitarist samt en regelutilitarist skulle resonera.

En hedonisk utilitarist skulle börja med att se till för och nackdelar med dödsstraff kontra fängelse. Vad bli konsekvenserna av handlandet vs icke-handlandet? Vi ställer upp det i en tabell;

Om handlingen begås (han dör) ser konsekvenser ut på följande vis;

-;

1. Den dömde kan vara oskyldigt dömd och dör för ett brott han inte begått utan chans att överklaga.
2. Hans familj och vänner får lida förlusten av sin familjemedlem.
3. Staten ignorerar skyddandet av mänskliga rättigheter.
4. Fel fostran från staten av folket; dubbelmoral i mordfrågan.
5. Om han verkligen begått brottet blir han en martyr, han dör för sin handling. Detta kan i de skevas ögon uppfattas som triggande eller nobelt

+;

1. Familjen för den mördade får rättvisa.
2. Samhället befrias från en mördare (förutsatt att han är skyldig).
3. Skräckexempel för framtida mördare.
4. Markering från statens sida; nolltolerans.

Om handlingen inte begås (han dör inte) ser konsekvenser ut på följande vis;

-;

1. Den mördades familj kan leva i skräck för att den dömde kan komma att släppas fri samt känner som han ej fått straff nog.
2. Samhället kan inom sin tid utsättas för en människa som är kapabel till att mörda igen (förutsatt att han faller tillbaka in i brottsliga mönster).
3. Fängelse kanske inte är avskräckande straff nog för framtida brottslingar.
4. Han kan omprövas och frisläppas trots skyldighet (förutsatt att han är skyldig).

+;

1. Mänskligt liv besparas.
2. Han får rätt till omprövning  och kanske bevisas oskyldig (om oskyldig) – får friheten tillbaka.
3. Rehabilitering kan leda till ett normalt liv.
4. Den dömdes familj mister inte en familjemedlem.

Vi väger positiva och negativa konsekvenser; Icke handling = 5 positiva 5 negativa, handling = 5 negativa 4 positiva. En hedonisk utilitarist skulle då säga att dödsstraff skulle vara en ond handling och fängelsestraff lika ond som god då man räknar poäng. Alltså skulle mannen få fängelsestraff istället för dödsstraff för att det ger mest positiva hedoner.

Hur skulle en regelutilitarist handla? Jo, ser man som sagt till sådant som regler och lyckans värde (bättre, sämre?). Vi har redan tittat på konsekvenserna av de olika handlingsalternativen, och vi börjar nu med är att se till regler. Vilka regler ska följas? Moraliska lagar? Öga för öga, tand för tand? Lagbalken för nationen ifråga? Detta är en gren inom utilitarismen, och vad är utilitarismen som helhets främsta mål? Jo, att skapa så mycket lycka som möjligt. Att följa olika lagar ger olika konsekvenser/effekter vilket ger olika sammanställd mängd lycka. Hur vet man vad man väljer så att mängden lycka maximeras? Pliktetikern skulle säga att man vänder sig till den person som har mest utvecklad smak i frågan; den personen som upplevt alla olika effekter/alternativ för att denne som sagt är bättre lämpad i att fatta ett beslut. Vem är då det? Jag skulle tro att en domare är bäst lämpad, detta för att hen har erfarenhet av konsekvenser för t.ex. respektive parts familjers, samhällets och den dömdes lycka beroende på handlingsalternativ (förutsatt att domaren tidigare dömt liknande mål). Domaren skulle välja att följa moraliska lagar för att det är vad som svarar för den mesta sammanställda lyckan eftersom ett samhälle oftast följer en allmän syn på moral , men vem bestämmer egentligen moraliskt värde för vem? Jag kan bara svara för min moraliska syn på saker och ting, och mitt perspektiv på moral är normativ eftersom jag socialiserats in i samhällets allmänna syn på moral. Domaren skulle välja att låta den dömde leva för att den mördades familj redan förlorat en medlem, och hämdlusten avtar ofta (men inte alltid) med tiden vilket gör att den tillfälliga lyckan som hämd (den dömde dör) skapar bara är just tillfällig. Skulle den dömde dö skulle det skapa mer olycka eftersom det ger en bestående olycka hos den dömdes familj. Den allmänna synen på moral säger ju också att det är fel att mörda, vilket så skulle vara fallet om han skulle staffas med döden. Eftersom en regeletiker också som sagt säger att njutning värderas olika så betyder ju det att tillfredsställelsen skulle vara större av att en människa rehabiliterats tillbaka in i samhället och blir en tillgång för samhället istället för att plockats bort från det när han (den dömde) kan besitta egenskaper som är en tillgång för, låt oss säga, samhällets utveckling.

Såklart finns det saker man behöver fundera över som konsekvensetiker om man handlar inom pliktetiken och Hedonisk utilitarism. Båda grenarna kan strida mot moraliska värderingar för människor eftersom det inte är givet att alla har samma värderinger, vilket således kan resultera i olika mycket lycka, det skulle ta lång tid all kalkylera den sammanställda mängden lycka för alla. Sedan är alla effekter relativa och det är svårt att veta precis hur alla konsekvenser kommer att bli. Det blir lätt bara spekulationer istället för att kunna säkerställa ett helt realistiskt scenario.  För pliktetikern är det inte säkert att domaren vet bäst för alla bara för att hen har varit med och dömt ett liknande fall, för inget fall är identiskt med det andra och hen kan aldrig svara för hur en person eller familj kommer känna inför ett beslut. En hedonisk utilitarist som ser till lyckans/olyckans lika värde överallt tycker inte jag är inte riktigt  realistisk, för en sticka i tån är enligt mig inte samma olycka som att förlora en närstående, vilket det är om man räknar hedoner.