Uppgift 4

Pliktetik och konsekvensetik är två skolor som skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan pliktetikern menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt menar konsekvensetikern att det är konsekvenserna av en handling som avgör om den är god eller ond. Detta innebär att en handling är god om man väljer att följa en moralisk plikt man alltid kan handla utefter respektive att man handlar olika i olika situationer för att få den bästa konsekvensen.

Utilitarismen är den största skolan inom konsekvensetiken och innebär att en handling är god ifall den sammanlagda delen av det goda är så stor som möjligt. Utilitaristen menar alltså att den handling som medför mest av det goda är den bästa. Preferensutilitarism innebär att maximera antalet uppfyllda lyckoönskningar – ju fler tillfredställda önskningar, desto bättre är handlingen. Hedonisk utilitarism handlar istället om att maximera lyckan i livet så mycket som möjligt. Båda skolorna eftersträvar så gott utfall som möjligt, men är oense om vilken form lyckan ska uppnås (mängd eller antal).

En annan väggrening i utilitarismen är pliktutilitarismen. Den innebär att man följer bestämda regler för att de oftast ger störst lycka. På så sätt kan man dra kopplingar mellan pliktutilitarismen och pliktetiken, då båda handlar om att följa regler. Samtidigt så finns det en skillnad då pliktutilitarismens regler baseras på en strävan efter maximerad lycka, medan pliktetiken menar att man endast ska handla utefter den regel som kan upphöjas i allmän lag. Regeln att inte döda ser därför annorlunda inom de olika etikerna. Inom pliktetiken uppkom den därför att den kan upphöjas till allmän lag – ingen människa vill att det ska vara lagligt att döda någon. Inom pliktutilitarismen finns denna regel istället därför att konsekvenserna av att döda någon oftast ger mycket olycka, och därför är det vanligtvis ger maximerad lycka att inte döda någon. Exempel: det kommer in tre dödssjuka till ett sjukhus som alla dör om de inte får vård, men två av dem kan räddas genom att man tar organen från den tredje och låter hen dö. Handlingsutilitaristen (som fokuserar på maximerad lycka för alla individer) skulle säga att man ska låta den tredje patienten dö så att två överlever därför att det är bättre att en dör än att tre dör. Pliktutilitaristen skulle säga att de inte ska döda någon (och alltså låta alla avlida) därför att konsekvenserna av att döda en patient för att ta hens organ skulle vara att förtroendet för sjukvården försvinner. Jag tycker att handlingsutilitarismen är att föredra framför pliktutilitarismen därför att jag inte tycker att man kan värdera regler över människoliv. Självklart är ”att inte döda” en bra grundregel att följa, men i detta exempel dödar läkarna indirekt tre personer om de följer regelutilitarismen, när det finns ett annat alternativ. Om min kompis/syster/förälder etc ändå skulle dö så skulle jag tycka att det var fint att hen kunde rädda två andra, och på så sätt ”leva vidare” genom dem.

Jag tycker att pliktetik är att föredra framför konsekvensetik. En positiv grej med pliktetiken är att den är konstant, och för alla. Kan man sina plikter vet man alltid hur man ska agera för att handla på ett bra sätt. Regeln att inte döda gäller alltid för en pliktetiker, det spelar ingen roll vilken situation man befinner sig i eller med vem. Inom konsekvensetiken måste man i varje tillfälle utvärdera vilken handling som ger bäst konsekvenser och man kan aldrig vara riktigt säker på om man handlat rätt. Det är därför pliktutilitarismen är bra, därför att den fokuserar på konsekvenserna av handlande, men det finns ändå ett set med regler att luta sig tillbaka på om man är osäker.  Något negativt med pliktetik är att trots att två plikter kan upphöjas till allmän lag och alltid ska efterföljas av alla kan det hända att två plikter krockar. Det finns till exempel plikten att inte döda, men även plikten att hjälpa någon i nöd. Om en ung kvinna som blivit våldtagen kommer in till en läkare och vill göra en abort krockar de plikterna med varandra för läkaren. Väljer han att hjälpa henne bryter han mot den första regeln genom att döda fostret (om det räknas som ett liv eller inte kan diskuteras men det är en annan fråga), men hjälper han henne inte har han nekat hjälp till någon i nöd. Detta skapar ett problem som inte finns inom konsekvensetiken där man istället hade övervägt för- och nackdelar av att göra/inte göra abort och då valt den handling som gett bäst konsekvenser. Istället skapas en värderingskonflikt – vilken plikt väger tyngst?  Då är ju reglerna inom pliktetiken omöjligt något som man alltid kan följa, och om hela grunden inom pliktetik så lätt rubbas, hur tillförlitlig är den? Trots att det finns konsekventa regler som gäller för alla, alltid, ett beslut som är beroende av vem man är och situationen man befinner sig i. Så trots att det finns regler man alltid ”kan” följa så kan man hamna i situationer där pliktetiken inte är applicerbar och att man måste göra egna beslut. Man måste rangordna plikterna i den ordning som är viktigast och sedan följa den som är högst upp. Men då blir ju pliktetiken med ens väldigt personlig och det kan vara svårt att argumentera för att någons handlande var orätt därför att man inte vet vilka plikter hen värdesätter högst. Detta gör att pliktetik i vissa fall fungerar bättre på pappret än i verkligheten.

Hela konsekvensetiken grundar sig på att en handling är god om konsekvenserna av den är goda, och det finns flera inriktningar (egoism, utilitarism osv) som talar om för vem konsekvenserna ska vara goda. Det som jag tycker är svårt med konsekvensetiken är att det är otydligt när konsekvenser ”är”. Är det direkt när handlingen sker, ett år efter eller ännu senare? Ett exempel är att vaccinera sig mot stelkrampssprutan. Individen som får sprutan får ont och kan må dåligt i dagar efter sprutan, men kommer sedan må bra igen samt vara skyddad mot stelkramp. Vad är det som är konsekvensen här? Och vem är det som avgör vilken konsekvens är den som avgör om handlingen är rätt eller orätt? Den direkta konsekvensen, att man får ont av sprutan och kan må dåligt i flera dagar? Eller är det den indirekta konsekvensen, att man är skyddad mot ett virus om man skadar sig? Hur kan man avgöra om en handling är god om man inte vet om konsekvensen av den är god?

Konsekvensetiken stöter även på problem i och med att vi inte kan vara säkra på vilka konsekvenser en handling får. Man kan gissa, vända och vrida på de olika konsekvenserna, men faktum är att vi inte kan se in i framtiden och därför aldrig veta vad som kommer att hända. Trots att man utvärderat alla tänkbara konsekvenser en handling kan få och därför väljer att agera på ett visst sätt finns alltid risken för oförutsägbara konsekvenser. På så sätt kan individen begå en handling som av konsekvensetiken anses vara förkastlig, trots att hen försökt handla på det bästa sättet. Pliktetiken är bättre i denna aspekt, därför att den fokuserar på handlingen. Handlingen är ju det enda ”säkra” – man kan aldrig vara säker på vilka konsekvenser en individs handlande får, men man vet vad handlingen är.  Detta gör pliktetiken mer konsekvent och säker än konsekvensetiken.

Också, hur kan en handling vara moraliskt rätt bara för att den fick goda konsekvenser? Om det inte finns en moralisk tanke bakom handlingen, utan kanske till och med en baktanke, är ju inte handlingen god egentligen. Att bara fokusera på konsekvenserna kan ses som en känslokall matematisk uträkning, där man gör andra människor till spelpjäser. Om man försöker skada någon, men genom slumpen råkar gör något positivt för hen istället, hur kan detta ses som något acceptabelt? Konsekvensetiken kan på så sätt ursäkta många hänsynslösa handlingar med att utfallet av dem är gott, men faktum kvarstår att man gjort något som anses vara fel. Får man frågan ”är det rätt att döda?” skulle majoriteten svara nej. Det finns vissa regler som är så självklara för oss människor och som ”styrs” av magkänslan som gör att vi inte skulle svara att ”det beror på situationen”.

Så, för att sammanfatta: det finns både för- och nackdelar med båda skolorna, men fördelarna med pliktetiken överväger konsekvensetiken.