Ställningsantagande – konsekvensetik eller pliktetik???

Ställningstagande – pliktetik/konsekvensetik

I frågan om vilken etisk skola jag väljer att ta ställning till är svår då de båda skolorna har bra sidor – men därmed sagt inte dåliga.

Konsekvensetik och pliktetik skiljer sig åt ganska mycket om hur de anser att man ska handla. Dvs. en konsekvensetiker menar att en handling är god eller ond beroende på vilka konsekvenser som handlingen kan få. Därmed sagt att man ska handla efter de konsekvenser som kan uppstå. Och inom konsekvensetiken finns en gren – utilitarismen, som menar på att en handling är rätt omm den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Dvs. hur pass mycket positiva respektive negativa konsekvenser handlingen kunde ha fått. Det som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av det goda och minimera utfallet av det onda. Men låt säga att mängden negativa konsekvenser var större än mängden positiva, ja då var handlingen ond. Hade det varit tvärtom hade handlingen varit god. Och för att veta om en handling är god eller ond måste man alltså känna till alla konsekvenser och dela upp dem i + och – skalor, och sedan slå ihop skalorna och se vilken som var störst. Detta typ av sätt att mäta om en handling är rätt eller fel kallas för hedonisk utilitarism. Men vad man bör ha i åtanke är att det alltid finns minst två handlingssätt, dvs: antingen handlar man eller så avstår man. Men vid båda dessa finns det konsekvenser. Men med denna etiska skola finns problem. Hur ska man agera ifall ens eget syskon som man älskar mer av allt annat gör något väldigt dumt och att det visar sig att det mest positiva du kan göra för att maximera den sammanlagda mängden av det goda är att skjuta syskonet – vad gör du då? Syskonskap är oftast väldigt starka och det är (oftast) den personen man minst vill se dö, och verkligen inte döda själv. Konsekvensen kanske blir bra för dig, du har fortfarande kvar ditt syskon, men för dina medmänniskor blir det ett helvete. Som en handlingsutilitarist hade man då resonerat så att en handlings moraliska värde bör avgöras i den situation som den ska utföras. Vad som är problematiskt dessutom med konsekvensetiken som skola är att hur ska man kunna veta alla konsekvenser, vad händer om du står inför ett snabbt beslut? Hur långt ska man behöva gå med konsekvenserna. T.ex. Hitlers mamma skulle kunnat ha tänkt medan hon var gravid – ska jag behålla barnet eller inte? Ja för han kanske kommer att bli en världskänd målare, eller nej för han kanske kommer att bli tysklands ledare och en massmördare. Detta blir ju då självklart ett problem. Ännu ett problem med skolan är att om människor skulle börja använda den skulle lagar inte längre följas. Om jag väljer att skjuta någon för att det är bäst för oss alla i hela Sverige, har jag ändå gått emot Sveriges lag, så vad är egentligen rätt eller fel… Det positiva med skolan är att den är konfliktlösande, dvs. har man svårt att bestämma sig så finns det alltid ett “rätt” svar, du handlar alltid rätt. Och väljer man att kolla utifrån en regelutilitarist perspektiv så menar man att regler bör följas eftersom de kommer ge bäst effekt i slutändan. Så lite beroende på vad för typ av konsekvensetiker du är blir konsekvenserna ur en handling olika. Ännu en positiv sak med konsekvensetiken är att man som konsekvensetiker ser sina handlingar utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. personen utgår inte vad som endast är bäst för sig själv utan för alla (bästa möjliga). Teorin är i grunden väldigt god då den värnar för allas bästa, men vad är egentligen allas bästa? Är det bättre för allas bästa att köra på en människa så att den dör istället för att låta fem människor skadas kraftigt i bilen som körde? Vad är det som säger att den personens liv inte är lika viktigt som dem i bilens? Teorin har alltså några brister.

Sedan då pliktetiken, en pliktetiker menar att en handling endast är rätt omm den följer en plikt – dvs. moraliska plikter. Som pliktetiker är du alltid tvungen att följa din plikt, här spelar alltså inte konsekvenserna någon som helst roll som det gör i konsekvensetiken. Immanuel Kant menade att det bara är plikten som räknas, allt annat är oväsentlig. Han förde även fram det kategoriska imperativet. Kategorisk – för att man alltid ska göra så (det är kategoriskt) och imperativt – en uppmaning/befallning man alltid ska följa. Han påstår därefter att man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. En maxim är en etisk regel som vuxit fram ur erfarenhet och som man verkligen handlar efter. Man lever efter maximen och att det är utav erfarenhet man lever efter den. Man ska alltså alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet. Kant menar också att man ska handla så att man aldrig behandlar mänskligheten i vare sig ens egen eller någon annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål, dvs. att man aldrig ska använda en människa för att kunna ta sig någonstans utan människan är alltid ändamålet för en handling, dvs. den det ska vara bra för. Det är alltid den enskilda människan som ska tjäna på att följa sin plikt, vilket betyder att man inte får utnyttja någon annan människa. Med pliketiken kommer även problem. Plikter är oftast något du växer upp med, dem finns i vårat samhälle – en del som normer. T.ex. man ska inte ljuga, döda, hjälpa andra, vara otrogen osv. Detta gör att det kan uppstå problem inom den etiska skolan. Ett exempel kan vara att du har som plikt att aldrig döda någon, men samtidigt har du som plikt att alltid hjälpa andra i nöd, hur gör man då i en situation där en gravid kvinna är allvarligt sjuk och det enda sättet för att rädda kvinnan är att göra abort – vad du än i denna siuation gör går du emot din plikt, och gör du ingenting har du också gått emot din plikt. Det finns alltså brister i denna skola också. Ett annat exempel kan till exempel vara att du hjälper en person som blir jagad av ett gäng, gänget kommer och knackar på men din plikt är också att aldrig ljuga, vad händer? Jo din plikt är både att hjälpa andra i nöd eftersom person är oskyldig samtidigt som din plikt är att aldrig ljuga. Här går du alltså återigen mot dina plikter. Men om vi säger att vi tar bort plikten att alltid hjälpa andra, då agerar du rätt inför gänget men personen straffas hårt. Men detta bryr sig som sagt inte en pliktetiker om eftersom denne har gjort rätt. Hade man sett det utifrån konsekvensetiken hade man i stället valt att ljuga för att rädda personen då det skulle givit bäst konsekvens.

Vad man kan se utifrån detta är att pliktetiken kontra konsekvensetiken inte är ett dugg lika. En pliktetiker menar som sagt att en handling endast är rätt omm den följer en plikt, och allt annat är oväsentligt där bland annat de konsekvenser handlingen kan få. Så länge du har följt din plikt har handlingen varit god. Men som sagt, en konsekvensetiker tänker alls så, utan här tänker man ut alla möjliga konsekvenser som kan ske och ser därefter om antalet positiva eller negativa konsekvenser är störst, därefter kan man se om handlingen är god eller ond. En stor skillnad man också kan se är att en konsekvensetiker handlar för allas (möjliga) bästa medan en pliktetiker enbart handlar för sig själv, den tar alltså inte hänsyn för de konsekvenser som kan ske. Detta anser jag sänker teorin, då den endast är individbaserad, och eftersom vi alla människor tycker olika blir det en rad olika etiska handlingar, vilket enligt mig skapar oordning. Teorin är därför svag i sin praktik, och som Kant även sa: man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. Man ska också alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet.

Detta blir också en aning skruvat, då vi alla tycker olika och då vi alla växer upp olika och får olika erfarenheter. Både plikt och konsekvenstiken är skolor som väljer att ta lagen i egna händer, vare sig det är bra eller dåligt. Men eftersom en handling enligt konsekvensetiken alltid måste vara god/positivt är det inte okej då? Då har man ju faktiskt räknat ut alla de konsekvenser som kan ske.

Så vilken etisk skola tycker jag är bäst att tillämpa?

Som det kanske märks är jag väldigt anti pliktetiken då jag anser att den inte fungerar i sin praktik, människor har allt för olika åsikter, att ett samhälle fullt med egna lagar skulle skapa oordning. Visserligen kan det bli oordning med konsekvensetiken också, men jag anser att tanken bakom skolan är större och bättre. Den säger att vi ska handla efter bästa tänkbara, vilket jag anser ändå är en fin tanke. En till sak är att jag anser att pliktetiken kan bidra till ondska mer än vad konsekvensetiken gör då man aldrig handlar så att handlingen blir ond och att man i pliktetiken aldrig tänker på konsekvenserna. Det ultimata hade kanske varit att blanda dessa två, då båda har bra sidor. Men jag står fast vid att konsekvensetiken är den etiska skola som är bäst.