Konsekvensetik eller pliktetik?

 

Vilken etik är den effektivaste? Innan jag tar ställning ska jag förklara vad dessa etiker handlar om. Konsekvensetik handlar om att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen är moraliskt rätt eller fel. Det är konsekvenserna av en handling som avgör om en handling är rätt eller fel, det är detta som är det centrala i konsekvensetiken. Detta skiljer sig från pliktetik som fokuserar på plikter istället för konsekvenserna. En handling är endast rätt om man följer moraliska plikten, som exempelvis plikten om att inte döda även om det är ens eget liv på spel. Skillnaden mellan dessa två är att pliktetiken är präglad av regler som man inte kan gå emot, för annars går man emot hela etiken. Enligt konsekvensetikerna är en positiv handling om man väljer att vara opartisk och väljer den handling som ger de mest positiva konsekvenserna, men för en pliktetiker är det positiva att följa plikterna. Detta medför ett problem som jag tidigare nämnde. Ska man döda någon trots att det är frågan om försvara sig själv? Om jag vet om att jag kommer att bli dödad om inte jag dödar hen först, vad ska jag då göra? Enligt en pliktetiker är det fortfarande plikten som gäller även om konsekvensen av denna handling blir att jag dör. Vad en konsekvensetiker skulle göra i detta fall skulle vara att resonera och handla efter vilka konsekvenser handlingen skulle få. Konsekvenserna av att jag dödar blir att jag räddar mitt liv – vilket innebär att jag ska agera efter detta för annars dör jag. Konsekvenserna av min handling anses då vara goda då jag räddar mig själv, men detta skulle inte pliktetiker hålla med om då dödandet går emot en moralisk plikt.

För att förstå konsekvensetik i större utsträckning ska jag ta upp de inriktningar konsekvensetik etik har. Den största inriktningen så kallade skolan är utilitarismen. Utilitarismens grundprincip handlar att handla på ett sådant sätt som gynnar de flesta, det vill säga största möjliga lycka för största möjliga antal. Denna teori står de två kända upphovsmännen Jeremey Bentham samt John Stuart Mill för. Problemet med utilitarismen är huruvida vi vet om en handling är rätt eller fel, utilitarismen verkar inte ge någon vägledning utan fokuserar på ett sätt som gynnar så många som möjligt. Men vad händer med minoriteten av de som påverkas av handlingen? John Stuart Mill har även utvecklat två inriktningar inom utilitarismen – Hedonisk utilitarism och Preferensutilitarism. Dessa inriktningar strävar mot att uppnå bästa möjliga resultat men de skiljer sig även åt. Hedonisk utilitarismen handlar om att uppnå största möjliga lyckan medan Preferensutilitarism handlar om att uppnå så många önskningar som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av en handling, en handling blir på så vis bättre. Trots att de skiljer sig åt delar båda inriktningarna samma grund, det vill säga att uppnå största möjliga resultat.

Ytterligare två inriktningar inom konsekvensetiken är handlingsutilitarism och regelutilitarismen. Handlingsutilitarism handlar om att en handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. En handlingsutilitarism ser bara till en individuells handlings konsekvenser och inte allmänheten. John Stuart Mill menar med regelutilitarismen att en handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan och därmed ser den inte till en individuell handlings konsekvenser utan till nyttan av en regel eller princip. Detta kan kopplas till pliktetiken då de har gemensamt att man ska följa regler men regelutilitarismen har fortfarande anknytningar till utilitarismen då de både vill uppnå största möjliga lycka. Men det som skiljer sig är det faktum att pliktetiker agerar utifrån plikter och allmänna lagar medan en utilitarist agerar efter största möjliga lycka. Ett exempel på detta är abort frågan. Enligt en pliktetiker är detta omoraliskt och därmed fel att göra abort eftersom det handlar om dödande även om det endast gäller ett foster, för i grund och botten är det fel att döda oavsett hur situationen ser ut enligt pliktetiker. Detta kan bli problematiskt, för tänk om moderns liv är i fara? Om modern kommer dö ifall det inte utförs en abort bör man inte då utföra aborten? Som sagt tar pliktetiker inte hänsyn till konsekvenserna vilket kommer att leda till moderns död men det väsentliga är att följa plikten. Om man ser på saken utifrån regelutilitarismen skulle man resonera efter konsekvenserna även om man följer regler. Om aborten inte utförs kommer det bidra till mer olycka än lycka då modern har fler kontakter med människor och har större påverkan hos människor än fostret. På så sätt skulle regelutilitarismen fullborda aborten eftersom konsekvenserna av att inte göra abort kommer att inte bidra till störst möjliga lycka.

Regelutilitarismen kan även kopplas till konsekvensetiken och till Immanuel Kants kategoriska imperativ. Kant menar med det kategoriska imperativet att man skall följa plikter i syfte att nå ett mål, som exempelvis att lämna in uppgifter i tid. Detta liknar regelutilitarismen då både inriktningarna fokuserar på att nå ett mål genom att följa plikter.

För att kunna ta ett ställningstagande ska jag diskutera pliktetik. Pliktetik handlar om att handla utifrån plikter i alla lägen. Konsekvenserna är irrelevanta som sagt och jag har fått uppfattningen om att denna princip kan man inte följa i alla lägen. Det är ett handlingssätt som inte tar hänsyn till konsekvenserna, även om plikten i sig är god betyder det inte att det leder till något gott. Ett exempel på detta är dödshjälp, enligt en pliktetiker är det ens plikt att inte döda därmed får jag inte hjälpa till med dödshjälp trots att den människan lider och vill dö. Det är inte min plikt att döda men samtidigt är det inte min plikt att hjälpa någon som lider och jag har möjligheten till detta. På det viset hamnar två plikter i konflikt. Pliktetiker tar inte hänsyn till nackdelarna med plikten vilket gör att man på sätt och vis glömmer helheten och fokuserar alldeles för mycket på att plikten ska följas i alla lägen. Men om man nu inte bröt mot plikterna hur skulle samhället då fungerat? Kan man ha ett samhälle baserat på plikter som strikt följs? Jag tror att ett samhälle inte skulle fungera om man inte bröt mot plikter. Plikter bör användas som riktlinjer inte strikta regler eftersom det kan komma att man hamnar i en situation där man bör handla efter konsekvenser. Av den anledningen anser jag att konsekvensetik är något jag kan tillämpa i min vardag mer än pliktetik. Konsekvensetik inkluderar största möjliga lycka vilket jag anser är positivt för man kan inte tillfredsställa alla. Detta tillämpar man i politiken exempelvis vid val av parti till riksdag där partiet som har fått majoriteten av röster som får en plats i riksdag. Största möjliga lycka då man tar beslut efter flest antal röster. Men konsekvensetik har sina nackdelar. Skall man verkligen handla efter det som ger största möjliga lycka? Tänk om man tror att något verkligen är det bästa eftersom att det är det som ger det största möjliga lycka enligt en själv, men tänk om det i sig är negativt egentligen? Blir konsekvenserna negativa eller positiva i sådana fall och hur vet man det? Man kan inte vara helt säker på vad för konsekvenser handlingarna har. Med det sagt anser jag att när man står inför ett ställningstagande ska man väga in konsekvenserna och därefter handla men man skall ha i åtanke att man inte alltid kan få önskad effekt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *