I mitt etiska fall beskriver jag om en gränsbevakare som står mellan de två valen att antingen rädda de personer som håller på att drunkna eller att göra sitt jobb rätt.

Det jag skulle vilja säga är att alla individer är olika och därför agerar olika personer på olika sätt i olika situationer. Många kan ha förmågan att se fram över vad som kommer att hända ifall man handlar på ett visst sätt. Och vissa har förmågan att på ett eller annat sätt förutse vad konsekvenserna kommer bli ifall personen handlar på ett vis

När frågan om vilken teori jag personligen anser var mest väsentlig att lämpa mellan plikt- och konsekvensetiken skulle jag välja konsekvensetiken. Detta beror på den positiva aspekten för fler personer och inte bara en person.  Konsekvensetiken gynnar inte bara en person utan ser problemet från olika perspektiv där alla parter är inkluderade, detta tankesätt involverar fler personer i det gynnsamma.  Det man ska tänka på är vem konsekvenserna är bra för och om handlingen talar för ett bra beteende, om det inte blir så kan det i sitt led skapa en accepterad åsikt för dåligt beteende för bra konsekvenser.   Om man skulle ta ett fyrkantigare exempel skulle det kunna vara att det är mer acceptabelt att sparka 10 anställda från ett företag som skapar oro för 25 andra då det kommer att leda en lättnad för dessa 25 andra. Konsekvensetiken är oerhört bra i teorin då det alltid är konsekvenserna av en handling som har betydelse men man inte på förhand se konsekvenserna på samma sätt som man inte alltid kan se vad som är bäst för en annan individ. Detta innebär då att teorin är otillräcklig i sitt lärande och inte alltid kommer kunna funka enligt syftet.

Pliktetiken som även kallas för regeletiken är en etisk teori som grundar sig på Immanuel Kants antaganden, som är den mest kända och betydande talesmannen vad gäller pliktetiken.  Denna etiska teori är styrd av ordningar och principer. Vilket menar att en handling som vi människor utför kan endast betraktas som rätt då vi tycker att vi skulle kunna göra denna handling till en lag som alla kan följa och det man också utgår ifrån är ”En handling är rätt, om och endast om den följer en plikt”, alltså menar pliktetiker att det är den moraliska plikten som avgör om handlingen är god eller ond.  Det finns även situationer där man ställs inför flera plikter och där plikterna ställs emot varandra, vilket är en faktor som kan vara en anledning till varför det kan anses vara svårt att handla efter pliktetiken.

Svårigheten med pliktetiken är att denna etiska skola kan stöta ihop med sig själv. Med detta menas att plikterna som personen förväntas följas kan strida mot dennes personliga levnadsregler och i sin tur krocka med pliktetiken. Ett problem som man skulle kunna komma närmare på är abort, människans plikt är att inte mörda oskyldiga människor vilket resulterar till att en pliktetiker skulle inte kunna utföra en abort. Om man kollar på sinnelagsetiken är det då din plikt att göra abort och inte föda fostret om du är medveten om att du inte har möjligheten att försörja det senare? Nu ser man tydligt att plikterna går emot varandra och därmed kan man inte ge några principfasta lösningar, eftersom man i pliktetiken inte skall blanda in konsekvenserna av ett handlande så ska man då ge liv åt fostret.

Det jag skulle säga är att konsekvensetiken är mer möjlig att anpassa och därför fungerar i fler sammanhang än vad pliktetiken gör. Då jag anser att pliktetiken är väldigt hård och inte tänker på konsekvenserna och endast handlar om principer. Då skulle jag ställa mig frågan, om en person inte har några principer ångande ett ämne och dessutom inga kunnigheter hur ska då denne kunna handla? Ska  personen då se blint på att plikten är det rätta valet. Pliktetiken skulle jag säga inte är ett fungerande tankesätt i dagens samhälle där det existerar meningsutbyten om olika ståndpunkter. Då plikten stödjer tron på att följa regler och lagar, vilket man kan tycka är gynnsamt för samhället. Men å andra sidan kan det ske stora missnöjen ifall vi skulle sätta oss i den sitsen och tänka oss om vi levde i ett land som inte har folkstyrelse och den högre makten inte följer de rättigheterna som samhället önskar.

Det som kan vara svårt för att avgöra vad som rätt och fel är att handlandet kräver alla etiska skolor och att det inte ibland inte bara finns en lösning till problemet. En individs handlande är svår att döma då det kan ha påverkas av många yttre faktorer. Det kan förslagsvis handla om följderna, om plikterna man har eller hur man resonerat kring ett problem.

Därför finner jag personligen att man ska handlar, snarlikt utilitarismen, att handlingen får så många goda konsekvenser som möjligt vilket skulle leda till det positiva då handling är rätt när den maximerar den totala mängden av det goda. Med andra ord skulle jag säga, att hur väl man än anstränga sig för att följa sin plikt så kommer man avsiktligt eller omedvetet att behöva använda sig av konsekvensen av en handling någon gång.