Jämförelse

Det är väldigt svårt att säga vilken etik är den mest praktiska, när det kommer till konsekvens samt pliktetik, då vi använder oss ut av båda etikerna i det vardagliga livet och hur mycket man faktiskt använder sig av dem, varierar från person till person. Majoriteten av tiden så gör man detta omedvetet, med ingen som helst fundering kring det. Alltså är etiken en stor del av vår vardagliga liv och behandlas som en reflex, fram tills stunden som individen faktiskt bestämmer sig för att ta en kurs som rör/kretsar kring det gällande ämnet. Istället så börjar man hädanefter att uppmärksammas vid dess ständiga användning, som tidigare aldrig ifrågasattes. Konsekvensetiken är precis som det låter, fokuserad på individens konsekvenser efter en handling, till skillnad från pliktetiken som istället exkluderar tankesättet kring konsekvenser och följer regler. Den kända plikt etikern, Immanuell Kant som levde under 1724 till 1804, är en stor ikon inom pliktetiken och har utvecklat tankar kring det genom det kategoriska imperativt. Det kategoriska imperativt har ett talesätt som lyder ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag” och betyder att handlingen som man genomför, bör endast ske om det är något väldigt självklart som lika gärna kunde ha varit en lag. Alltså är inte handlingen ifrågasättande och omedvetet obligatoriskt för befolkningen

Pliktetiken följer som sagt regler som består ut av formella regler så som lagen, som måste följas ut av exakt alla, oavsett sina personliga åsikter gällande ämnet. Sedan så finns det även mer informella samt personliga regler som individen själv beslut att börja följa och dessa kan t.ex. vara religiösa. Reglerna som man då följer baseras på Guds budord, att inte äta kött och andra religionsrelaterade plikter. Personliga regler kan även bestå ut av att avstå från att äta kött och mjölk produkter på grund av den brutala köttindustrin som behandlar djuren som materiella ting samt orsakar dem en oändlig smärta för individens tillfredsställelse. Kant har en hel del religiösa kopplingar till hans synsätt, speciellt när det kommer till hans andra tal sätt ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig  din egen eller någon annan person som ett medel utan tillika som ett ändamål”. Med detta menar han att människan ska vara den bästa möjliga personen som hen kan vara. Trots att medmänniskan må prioritera detta relativt högt så varierar det från person till person och deras moral.

Detta skiljer Kant från andra pliktetiker som istället fokuserar på sina personliga regler, som i många fall är själviska. Egoismen är troligen den största skillnaden mellan konsekvens samt pliktetiken. Konsekvensetik tar framtida konsekvenser i hänsyn vid utförandet ut av en handling och skapar utifrån detta, en gest som kunde ha slutat väldigt dåligt. Hedonistisk utilitarism är en skola som anser att den allra bästa handlingen skulle leda till så mycket lycka i världen som möjligt, med så många nöjda individer som krävs för att uppnå lyckligheten som helhet.Utilitarismen har många brister då det är väldigt svårt att tillfredsställa majoriteten av individerna samtidigt. Människor har en hel del krav och är oense om mycket, vilket gör det nästintill omöjligt att skapa en funktionell samt realistisk värld, med hjälp ut av denna typ av etik. Sedan ifrågasätts skolan vid sådana omständigheter såsom sättet att uppnå målet med att skapa en maximal lycka. Menar dem då att olyckliga individer som stoppar den maximala antalet av människor från att vara lyckliga, bör exkluderas från universum, med andra ord avlida?

Det finns fördelar och nackdelar med varje etik och dess innebörd, precis som det finns fördelar samt nackdelar med i princip allt i världen. Jag, precis som den resterande populationen, använder mig ut av både konsekvens samt pliktetik men dock så förbrukar jag konsekvensetiken en aning mer. Som någon som spenderar tiden med att ständigt tänka på framtiden och dess betydelse så är det inte särskilt konstigt att konsekvensetiken används majoriteten av tiden. Vi, människor är byggda på det sättet att naturligt oroa oss om morgondagen istället för att njuta av den nuvarande stunden som man aldrig mer får uppleva någonsin igen. Vilket tyder på att ett ständigt fokus kring framtidens händelser inte alltid gynnar oss så pass väl som vi må tro. Ska man utföra testet för sitt körkort så spenderas nätterna med alla möjliga negativa tankar om hur situationen Skulle vi inte konstant ha ångest inför framtiden så skulle vi säkert ha ett simplare liv. Dock är det omöjligt att sluta vår hjärna från att tänka. Pliktetiken följer som sagt regler och är mycket strikt vid dessa omständigheter, till skillnad från konfliktetiken som tänker på besluten vid utförandet av handlingen. Pliktetiken kan summeras till att vara innebörden spontanitet och alltså brist på funderingar kring de slutliga besluten som individen tar. Personligen så anser jag att detta är dåligt eftersom att många personer, inklusive sig själv, kan bli sårade under processen av ett sådant impulsivt tankesätt, eller snarare brist på tankesätt. Visst får de det mycket simplare att somna på nätterna med ett gott samvete och inget ånger för morgondagen, men oddsen överväger det positiva.

I samhället måste man använda sig av konsekvensetiken och ha konsekvenser i baktanken då man måste vara förberedd och skulle annars leda till problem i landet. Läkare måste ha en plan och fundera om patienten kan opereras eller att risken att de kan dö är för stor. Skulle de dock inte göra det så skulle populationen dö ut. Läkare är väldigt viktiga i samhället eftersom att de i princip har våra liv i deras händer och att känna till konsekvenserna måste prioriteras. Att strunta i detta skulle även resultera till att ingen skulle känna sig säker för att använda sig av deras vård och troligen försöka att bli frisk på egen hand. Ibland går det men om man är allvarligt sjuk så fungerar inte metoden utan riktig vård och det ändå som väntar en, är döden. Sedan har vi även det faktum att barn inte tar eget ansvar utan har vuxna som tar hand om dem. Det är bra eftersom att när man är liten så tänker man inte på allvarliga saker eller konsekvenser utan lever i sin lilla värld med inga bekymmer som fyller deras sinne.

Vuxna kan dock göra det och samtidigt bidra till ett bättre samhälle.Just därför har man satt artonårs gräns på många saker, helt enkelt på grund av att man inte anses mogen nog för att utföra sådana viktiga beslut. Röstning är en av dem och det är en stor påverkan i samhället och när man är yngre kan man inte riktigt ha ett sådant stort ansvar som påverkar alla. Alltså är konsekvensetiken väldigt viktig för samhället och dess medborgare för att vi ska kunna leva ett bra liv. Personligen så analyserar och tänker jag väldigt noga igenom situationen och handlingen som jag ska utföra i förhand för att få den bästa möjliga resultatet med minimala, till inga komplikationer. Vilket gör mig till en konsekvensetiker och sparar mig alltså en hel del besvär. Både plikt och konsekvens etiken har nackdelar när det kommer till att över/under tänka framtida handlingar men trots det så tror jag att mänskligheten är i större behov av konsekvensetiken för ett välfungerande samhälle.

Med hjälp ut av pliktetiken så skapar man en struktur, som man istället inte gör vid användningen ut av konsekvensetiken. Eftersom att man till skillnad från konsekvensetiken faktiskt följer regler och gör beslut utifrån den egenskapen, så skapas en relativt bra balans i det vardagliga livet. Utan regler att följa så kommer man att befinna sig i ett stadium där allt för mycket frihet existerar, vilket senare leder till självdestruktivt beteende som inte medför några positiva resultat. Majoriteten av medborgarna håller sig borta ifrån att utföra brott på grund av olika orsaker. Men varför låter man bli att begå brott när chansen att bli tagen inte är så stor? Är man en troende så står det som sagt att man inte får dräpa eller att man inte får stjäla, i guds 10 budord och det håller man fast till. Man vill inte svika Gud och fortsätta att vara en god troende så man använder sig mycket av pliktetiken. Det behöver inte endast vara troende som använder pliktetiken när det kommer till brott. Att endast följa lagarna är ett sätt att ha användning av pliktetiken. Man behöver inte känna att man måste följa varenda en av dem då det är omöjligt och det kan ske situationer där man måste prioritera sina personliga regler samt kanske lagen. En dag så kommer du hem från skolan och ser din familj vara fastbundna till stolar med en pistol riktad emot dem, från en främling med en svart mask som täcker ansiktet. Plötsligt så går personen emot dig och för att rädda dig själv och din familj så måste du försvara dig och det leder till att du är ansvarig för någons död.

En konsekvensetiker skulle hantera situationen en aning annorlunda då konsekvenserna som skulle medfölja efter man har tagit personens liv, prioriteras. Alltså skulle man istället fokusera på det faktum att man står ansvarig för mord och bli bestraffad med flera år i fängelset, avskräcker individen så pass mycket att det väger mer än att rädda sin familj. Just i sådana situationer så tycker jag att pliktetiken är i bättre lager då man inte alltid kan förtro sig på konsekvenserna som väntar en i framtiden.Detta leder till att man förlorar sin kära familj och kommer troligen att ångra det, under hela sitt eländiga liv. Trots att det är svårt så måste man ibland prioritera saker framför andra som lagen och göra det som prioriteras i stunden. Om det var omvänt och majoriteten av individer faktiskt begick brott så skulle samhället vara i fara och det skulle helt enkelt inte fungera. Föreställ dig en värld där man inte använda sig av regler och gjorde istället som man ville, så skulle samhället inte existera längre. Man skulle konstant vara rädd eftersom att man kan bli dödad och inte kunna leva normalt. Visst är det så att det finns människor som fortfarande begår brott men eftersom att de flesta inte gör det så är det viktigast.

Trots att konsekvensetiken må ha sina brister så anser jag överlag att denna typ av etik gynnas i slutendan, då betydligt mer klokare och vältänkta beslut fattas. Dock så tror jag samtidigt även att man bör använda sig ut av båda i ett medelmåttigt förbruk, då kombinationen ut av att tänka på konsekvenserna, förstärker möjligheten att få den bästa resultatet av en handling som inte endast är ett förmån för dig, men även den resterande folkmassan som blir påverkad. Sedan ska man också ta i hänsyn om det bidraget som pliktetiken för med sig vid följden av de väsentliga reglerna i vardagen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *