Etiskt problem: I en familj med mamma, pappa och tre barn misshandlar pappan mamman både psykiskt och fysiskt. Paret har vart tillsammans i 16 år och misshandeln har bara blivit värre. Tillslut samlar mamman modet till att sticka. Pappan blir rasande och ilskan tar han ut över de tre barnen vilka är en tjej på 12 år och två killar på 7 och 15. Mamman planerar att komma tillbaka och hämta barnen eftersom att hon vet vad som kommer hända med dem om de bor kvar hos pappan. Mamman ansöker därför om vårdnaden över barnen. Hon har bevis på misshandeln både i form av blåmärken och vittnen som hört henne skrika. Trots detta överklagar pappan och frågan går upp i rätten. I en månads tid innan rättegången så sitter han varje kväll med barnen och går igenom exakt vad de ska säga till domstolen. Barnen är livrädda för sin pappa och då dagen kommer så säger de att: visst vill de bo hos sin pappa. Att mamma är dum och att de inte vill träffa henne mer. Pappan får vårdnaden över barnen.

Vad ska mamman göra nu? Återvända till sin man för att skydda barnen eller försöka skapa ett bra liv utanför dit barnen kan få fly varannan helg och försöka verka som deras trygga punkt?