Om jag nu i detta inlägg ska ta ställning för de olika etikerna, ska jag till första del börja med att lite kort berätta om vad etikerna innebär och vad som skiljer dem åt. Både konsekvensetiken och pliktetiken skiljs åt väldigt mycket då båda etikerna symboliserar motsatta syften. Inom konsekvensetiken menar man att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen om den är moralisk rätt eller inte. Om handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Medan pliktetiken står för raka motsatsen, då en pliktetiker menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna blir av ens handlingar utan det allra viktigaste är att alltid följa sin moraliska plikt. Pliktetiker styrs av regler, regler om inte kan och inte heller ska bli brutna. Oavsett vilken situation man hamnar i ska man alltid följa sin plikt. Detta gör att en handling blir god enligt en konsekvensetiker då personen kanske är objektiv och väljer den handling med bäst konsekvenser medan det för pliktetiker snarare blir att man väljer att följa de moraliska plikterna eftersom man är medveten om att alltid agera efter de uppsatta plikterna.

Hur ska man skilja på de olika etikerna? Om du t.ex. hamnar i en situation där din kompis äntligen hittat den perfekta klänningen till studenten. Klänningen är dock jätteful och helt genomskinlig, men din kompis är helt kär i den ändå. Vad ska du göra? Hur kan man skilja på etikerna i detta exempel? Om jag som pliktetiker har en plikt att tala sanning, måste jag då berätta för min kompis att hennes klänning inte alls är fin och hon borde köpa en ny. Det spelar ingen roll om min kompis blir ledsen eller sur på mig eftersom konsekvenserna inte är viktiga. Det viktigaste är att jag handlar moraliskt rätt, vilket jag då gör när jag talar sanning. Om jag däremot hade dragit en vit lögn och istället sagt att klänningen var jättefin. Har jag enligt pliktetiken handlat omoraliskt, då jag gått emot min plikt att tala sanning. Min vita lögn ses som en felaktig handling hos en pliktetiker medan en konsekvensetiker hade sagt tvärtom. Konsekvenserna av min vita lögn ses som en god handling då min kompis blir glad och känner sig nöjd över sitt köp. Min handling är då moralisk god om vi nu antar att inte några negativa konsekvenser uppkommer.

Om vi fortsätter kolla vidare på konsekvensetiken finns det olika inriktningar även kallade skolor. Den allra största skolan inom konsekvensetik är Utilitarismen. Då utilitarister menar att en handling är god, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda.  Bästa handlingsättet för utilitarister är största möjliga lycka för största möjliga antal. Ytterligare två andra skolor inom Utilitarismen är Preferensutilitarism och Hedonisk utilitarism, grundade av John Stuart Mill Båda dessa skolor strävar efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt, skolorna påminner mycket om varandra samtidigt som de skiljer sig åt. Preferensutilitarismen handlar om att försöka maximera antalet tillfredsställda önskningar, ju fler önskningar som tillfredsställs desto bättre är handlingen. Medan Hedonisk utilitarism istället handlar om att försöka maximerna lyckan i livet. Båda vill maximera ett intrisikalt värde, samtidigt som de skiljs åt genom att de har olika slags uppfattningar på exakt vad ett intrisikalt värde är. Preferensutilitarism har sitt fokus på själva antalet uppnådda önskningar medan Hedonisk utilitarism har fokus på att uppnå mängden lycka istället. Trotts deras olika uppfattningar har båda skolorna som sagt målet att uppnå så god resultat som mögligt. Kants syn på pliktetiken går emot vad Mill syftar på inom utilitarismen. Då jag till viss del kan tänka mig att Kant anser att utilitarister begår omoraliskt handlingar då de basera en handlingar på lycka. Kant menar att man alltid ska handla efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag. Där handlandet styr av en känsla. Detta ska i sin tur ses som ett slags mål, dock bör man inte vara moralisk då det kan ledda till att man begår onda handlingar istället, med onda handlingar menar han på konsekvenser som kan uppstå om man agerar som utilitarist.

Två andra skolor som också tillhör konsekvensetiken är regelutilitarismen och handlingsutilitarismen, som jag på sätt och viss liknar pliktetiken lite grann. Inom regelutilitarismen menar Mill att man följer bestämda regler för att uppnå störst lycka. Vilket kan kopplas ihop med pliktetiken, då man inom båda dessa inriktningar väljer att följa regler. Dock finns det samtidigt utilitaristiska anknytningar eftersom målet är att uppnå störst lycka. Här kan man se att det skulle bildas en konflikt mellan en pliktetiker och en utilitarist, just för att pliktetikern i detta fall skulle agera efter sina plikter och följa de allmänna lagarna medan utilitaristen skulle agera för att kunna uppnå största effekten.

Om vi tar exemplet att döda, denna regel kan tolkas olika mellan regelutilitarismen och handlingsutilitarismen och man kan även dra kopplingar till pliktetiken. För pliktetiker är att döda en omoralisk handling och en regel som tolkas som en allmän lag för alla pliktetiker. Men dock inte bara för pliktetiker, eftersom jag inte tror att någon vanlig frisk människa är villig att ta någons liv bara för att det är kul. Om man tänker på vad regelutilitarismen säger menar man att konsekvenserna som uppkommer av att döda någon tenderar till att bidra med mer olycka än lycka. Därför borde man inte döda någon eftersom konsekvenserna inte bidrar till en maximerad lycka.  Om t.ex. fyra döende personer kommer in till ett sjukhus och alla behöver akut vård. Alla är fyra är svårt sjuka och riskerar att dö. Dock kan tre av dem räddas om organ från den fjärde personen inplanteras in i de tre andra personerna. Utifrån vad handlingsutilitaristen skulle säga, menar Mill på att vi bör ta en personens organ för att de andra tre döende patienterna ska få möjligheten att överleva. Medan regelutilitaristen menar på att man inte ska rädda någon alls. Vilket leder till att de alla fyra dör. Som regelutilitarist menar man på att om vi döda någon av patienterna och tar hens organ skulle vi tappa förtroendet för sjukvården. Peronsligen tycker jag att handlingsutilitarismen i detta sammanhang är mer lämpligt, just för att jag anser att det är fel att låta fyra personer dö när man är medveten om att man kan rädda tre av dem. Oavsett om vissa följer eller inte följer etikerna anser jag alltid att man ska rädda någon i nöd, vilket i sig går emot regeln att inte döda men i detta fall hade jag hellre dödat en person så att tre andra kan överleva. ”Att inte döda” är en bra och viktig regel men att värdera någons liv tycker jag är viktigare. Jag är medveten om konsekvenserna som kan uppstå för familjen till offret, men på sätt och viss oavsett om det bidrar med negativa konsekvenser till offrets familjer bidrar en större maximal glädje för de tre överlevande och deras familjer. Det är lite oklar exakt vad som borde vara rätt och fel, eftersom jag känner att jag själv går emot av jag känner och tycker, på grund av att det bidrar med nackdelar som överväger fördelarna samtidigt som fördelana överväger nackdelarna.

Regelutilitarismen kan alltså kopplas ihop med pliktetiken, samtidigt som pliktetiken har en koppling till konsekvenstiken. Likaså har regelutilitarismen på sätt och viss en koppling till Kants kategoriska imperativ. Med det kategoriska imperativet menar Kant att man ska följa vissa plikter för att på så sett uppnå ett visst mål, det kan t.ex. vara att alltid komma tid. Denna plikt man vill uppnå likar regelutilitarismen, då båda dessa inriktningar fokuserar på ett mål som ska uppnås genom att följa plikter. Det som kan skilja dem åt är att regelutilitarister alltid vill uppnå största lycka, medan Kant inte riktigt kan definiera vad som maximerar största lyckan. Är det lycka att komma i tid då eller är det kanske lycka att komma sent?

Utifrån mig själv anser jag definitivt att konsekvensetisk är något jag lutar mer åt men samtidigt är jag en pliktetiker också. Dock tycker jag konsekvensetiken är bättre än pliktetiken just för att den allmänt inkluderar den största lyckan för alla och inte endast för en person, då pliktetiker inte bryr som om vilka konsekvenser som medförs och hur det kan påverka andra. Självklart finns det både för och nackdelar med båda dessa etiker, vad ska man välja och vad är bäst? Inte världens enklaste svar, kan jag säga.

Om vi börjar diskutera kring pliktetiken.  Pliktetiker styr sina handlingar utifrån principer och plikter som de alltid ska följa. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna av handlade är så länge man följer de allmänna lagarna handlar man moraliskt. Personligen tycker jag denna etik är väldigt låst, då den är strikt och man inte kan känna sig fri eller göra ”egna” val. Vilket dock både kan ses bra och en dålig, dock tycker jag detta är ganska felaktigt då jag som individ på sätt och viss ska få känna mig fri och göra vad jag vill (kanske inte bryta mot rättssystemet men ni förstår poängen). Eftersom pliktetiken är strikt, måste man därför följa de plikter man själv satt upp och självklart de allmänna reglerna också, dessa regler är viktiga att följa i alla lägen och det bör inte finnas några undantag alls. När man tänker på att man alltid ska följa regler kan det uppfattas som väldigt simpelt, men är det verkligen det?

Något jag tycker är effektivt inom pliktetiken är att den alltid är den samma och gäller för alla, (i detta fall alla pliktetiker). Tar vi exempelvis de allmänna reglerna om att ”inte döda” eller ”alltid hjälpa någon i nöd” är dessa regler alltid aktuella för alla pliktetiker. Det spelar någon roll i vilken situation man befinner sig, man ska INTE bryta mot sina plikter, man ska alltid följa dem och agera moraliskt. Dock kan detta i sig bidra till en problematisering för pliktetikerna, då två plikter ibland går emot varandra. Så som plikterna du ska ”inte döda” eller du ska ”alltid hjälpa någon i nöd”. Dessa är två typiska plikter som krockar med varandra och skapar problem. Det typiska exemplet är frågan om abort. En pliktetiker skulle i detta fall påstå att det är fel att göra abort eftersom man ”inte får döda” (ett foster är en levande varelse), men samtidigt måste man alltid ”hjälpa någon i nöd”. Om en läkare som är pliktetiker nu hamnar i denna situation innebär det att båda hans plikter går emot varandra. Vad ska han göra? Om han väljer att hjälpa henne bryter han mot sin första plikt genom att döda fostret, men om han istället nekar att hjälpa henne bryter han mot sin andra plikt att hjälpa någon i nöd. Även Kant, menar på att man inte bör använda människan som ett medel, vilket man på sätt och viss gör om läkaren måste gå emot sina principer för att hjälpa någon annan.

När två plikter går emot varandra kan det vara väldigt svårt att avgöra exakt vilket beslut man ska ta. Därför kan en lösning vara att försöka rangordna vilka plikter man själv anser vara allra viktigast. När plikter går emot varandra kallas det värderingskonflikt, trotts att grunden är att man inte ska agera omoraliskt och inte bryta mot sina plikter går det inte alltid att fullfölja detta. Eftersom man i vissa tillfällen kan hamna i situationer där man måste ta andra beslut som bryter mot ens plikter har man inget väl än att faktiskt rangordna plikterna och följa de viktigaste och mest relevanta.  Detta bidrar dock att pliktetiken kan ses väldigt personlig och mindre strikt, och det kan därför vara svårare att argumentera om någon handlat moraliskt fel eller rätt, just för att man inte vet exakt vilka plikter personer väljer att värdesätta högst.

Om vi däremot kollar på konsekvensetiken, skulle en konsekvensetiker påstå tvärt emot. Konsekvensetiken går som sagt ut på att en handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Som jag nämnde så gynnar inte konsekvensetiken endast en person utan involverar flera. Jag anser att detta är positivt då fördelen ligger i att man är skyldig att ta ansvar över sina handlingar för att det ska leda till att beslutet man tar ska bidra med så få konsekvenser som möjligt. Då målet är att uppnå de bästa effekterna ur en god handling. Den största lyckan för störta antal.  Men för vem/vilka är dessa konsekvenser goda kan man fråga sig?

Vi kollar vidare på samma exempel från ovan, angående abortfrågan. Inom pliktetiken skapade denna fråga en problematik, i detta fall kan man som konsekvensetiker hitta en ”bättre” lösning. Som konsekvensetiker har man fler möjligheter att överväga ifall frågan kring abort kommer ge goda eller onda konsekvenser, om kvinnan nu väljer att göra abort för att hon anser att det kommer bidra med maximala mängden lycka är det ingen som kan hindra hennes val. I detta fall är det ett bra val att hon gör abort, med tanke på att hon förmodligen mår psykiskt dåligt på grund av att hon blivit våldtagen och vill därför inte heller behålla barnet som endast kommer ge henne dåliga minnen. Hon kanske inte har en stabil ekonomi och att göra abort är den bästa lösningen för både henne och barnet. Eftersom hon ändå inte hade haft möjligheten att ta hand om lillen.

Inom konsekvensetiken finns det ytterligare fler inriktningar, därav egoismen, universalismen som talar om för vem konsekvenserna är goda osv. Det kan vara svårt att ibland avgöra exakt vem konsekvenserna kommer att gynna. Eftersom man alltid måste värdera vilka handlingar som ger bästa och godaste konsekvenser kan det ibland vara svårt att avgöra hur man ska handla. Utifrån regelutilitarismen, kan men fokusera på konsekvenserna av sina handlingar samtidigt som man får lite med kött på benen genom att slippa känna osäker på hur man ska handla eller inte. Eftersom man inom regelutilitarismen har färdiga regler att följa. Även inom konsekvensetisken finns det problematiseringar, nackdelen med handlingar man utför är att man inte alltid kan vara 100 % säker på vilka konsekvenser handlingen får. Blir de goda eller blir de onda? Det är ingen som vet, man kan gissa sig fram, vrida och vända på det en och det andra men man vet aldrig hur det kan sluta. Vi kan inte se in i framtiden och därför kan vi inte heller konstatera att konsekvenserna av en handling alltid blir perfekta. Man kan försöka tänka ut alla möjliga konsekvenser som kan uppstå och utifrån att välja att agera på ett visst sätt, men trots det finns risken ändå för oförutsägbara konsekvenser. Därför kan det inte alltid vara lätt som konsekvensetiker att se dessa problem, då person kanske begår en handling som slutar helt katastrofalt trotts att tanken var att försöka handla på bästa sätt.  T.ex. frågan om abort, om kvinna fortfarande är fast besluten med att hon ska göra abort på grund av hennes omständigheter, konsekvenserna som uppkommer kanske är gynnsamma för stunden men visar sig bli helt katastrofala 5 år senare när kvinnan känner sig redo för att bli mamma och det visar sig att hon inte längre kan få barn.

Sammanfattningsvis kan det som sagt vara väldigt svårt att bestämma vilken etik man ska handla efter. Oavsett om jag är en blandning av både konsekvensetiker och pliktetiker, tycker jag att ändå att konsekvensetiken är mer rimlig att utgå ifrån. Dels för att den är simpel och används oftast omedvetet i vardagen. Jag tror dock samtidigt att man bör använda sig av både konsekvensetiken och pliktetiken, då sammankopplingen mellan dessa är att det gynnar både dig själv och resterande personer i din omgivning på samma gång som man också tar hänsyn till att pliktetiken bidrar med betydelsefulla allmänna lagar som följs i vardagen.

Vi har tidigare gått in på både konsekvensetik och pliktetik båda dessa etiker har sina för och nackdelar dock så tycker jag att de har mer nackdelar när de står ensamma än vad de har fördelar. Jag kommer lätt gå in på vad både konsekvensetik och pliktetik är för att fräscha upp minnet sedan så kommer jag att jämföra dessa två.

Konsekvensetik:

Alltså alla konsekvenser om det är om två minuter eller om två år spelar ingen roll, utan alla konsekvenser som uppstår vid en handling ska värderas. Det är alltså konsekvensens effekt som avgör ifall det är rätt eller fel. Konsekvensetiken menar på att handlingen är rätt, om och endast ifall den maximerar det goda i handlingen. Med detta menas alltså att det är antalet/mängden goda eller onda handlingar som spelar roll det spelar alltså ingen roll vem som blir drabbad. Ifall en individ ska kunna ta ställning till ifall en handling är god eller så är det vissa saker som man måste känna till.

•  Avgöra om konsekvenserna är goda eller onda.
• Känna till alla konsekvenser som kommer att uppstå.
• Slå samman konsekvenserna och se ifall det blir mest goda eller onda.

Man får alltid två handlingsalternativ när det gäller konsekvensetiken, antingen att avstå eller att genomföra en handling, det innebär att man kan handla hur man vill då dessa kommer få olika konsekvenser för varje gång du utför en handling.

Pliktetiken:

Pliktetiken menar på att man endast begår en rätt handling om det överensstämmer med en plikt. Det spelar ingen roll för en pliktetiker vad konsekvenserna blir utan det är vad som är rätt eller fel i enlighet med plikten som avgör dess värde. Pliktetikens förespråkare och grundare är Immanuel Kant, inom pliktetiken så är det alltså människans plikter som är den vägledande stjärnan det kan vara allt ifrån simpla saker som att man inte ska stjäla eller döda till större beslut som att även om man behöver en blodtransfusion så gör man inte det  eftersom ens plikt är att inte ta emot blod även om det kommer sluta med att individen dör. Det tar alltså ingen hänsyn för hur konsekvenserna för framtiden eller för individen kommer bli.

Dessa plikters problematik är väldigt stor ifall de skulle stå ensamma man kan inte enbart tänka på hur konsekvenserna blir utan att ta hänsyn till människans bästa och hur det påverkar andra i omgivningen. Man kan även inte bara tänka på att inte bryta sina plikter för när situationen och nöden kräver det så kanske man är tvungen att göra det för konsekvenserna kan bli så illa. Dessa plikters nackdelar är mer än fördelarna när de är ensamstående, men ifall man skulle ha en blandning och balansera ut de tror jag att det skulle kunna funka. Alltså att man formar sina plikter utifrån konsekvenserna eller tvärtom det skulle gynna individen i sig. När dessa filosofer utvecklade dessa teorier så tänkte de inte från alla perspektiv eller infallsvinklar det tog heller inte hänsyn till åsikter eller religiösa aspekter, jag förstår att det är otroligt svårt att täcka alla ytor men teorier är till för att utveckla och göras bättre längre fram i tiden.

Som jag tidigare nämnde så funkar dessa etiker bäst om man blandar de, ifall de står ensamma har de mer nackdelar än fördelar.

Mitt tidigare etiska problem: http://www.filosofi.itinspiration.nu/etik/radda-eller-inte/ . Kvinnan måste välja ifall hon ska rädda sin man som har varit otrogen mot henne hela tiden som de har varit gifta eller rädda sig själv och låta han dö.

För att kunna avgöra vem kvinnan ska rädda i detta fall måste vi gå djupare in på vad pliktetik är. Pliktetiken menar på att man endast begår en rätt handling om det överensstämmer med en plikt. Det spelar ingen roll för en pliktetiker vad konsekvenserna blir utan det är vad som är rätt eller fel i enlighet med plikten som avgör dess värde. Pliktetikens förespråkare och grundare är Immanuel Kant, inom pliktetiken så är det alltså människans plikter som är den vägledande stjärnan det kan vara allt ifrån simpla saker som att man inte ska stjäla eller döda till större beslut som att även om man behöver en blodtransfusion så gör man inte det  eftersom ens plikt är att inte ta emot blod även om det kommer sluta med att individen dör. Det tar alltså ingen hänsyn för hur konsekvenserna för framtiden eller för individen kommer bli.

Så kvinnan ska alltså välja mellan att rädda mannen som hon har varit gift med en lång tid men som hon har fått reda på har varit otrogen mot henne under hela deras förhållande fråga är då ska hon rädda sig själ eller sin man ?

De flesta individers plikter säger att man inte får döda oavsett vad och man få heller inte ljuga så det här ett väldigt svårt fall, om kvinnan låter sin man dö och räddar sig själv så är det som att hon dödar sin man eftersom hon är medveten om det och har ett skäl till varför hon inte vill rädda honom dock så kan det här skälet inte vara nog då det är hennes plikt att inte döda. Så hon står inför dilemmat att bryta sin plikt och låta honom dö eller att inte  bryta sin plikt och istället själv dö ?

Man kan också tänka på att en människans plikt oftast också är att inte ljuga och det har ju hennes man gjort otaliga gånger när han har varit med flera kvinnor under deras förhållande och oftast när man gifter sig så är det också så att man avger ett äktenskaps löften och där lovar man att man inte ska ljuga för varandra. Mannen har på flera möjliga vis brutit mot äktenskapslöftena och fruns tillit. Det är också ett etiskt exempel att man inte ska vara otrogen mot sin partner det är också en plikt, det är även moral man ska definitivt inte vara otrogen mot sina partner. Denna man har vart otrogen samt ljugit under hela deras förhållande och brutit mot äktenskapslöftena då har han alltså brutit mot alla sina plikter.

Jag tycker dock att pliktetiken så som alla andra etiker har en väldigt stor problematik i sig då det nästan är omöjligt att inte bryta mot någon av ens eller människans plikter, vad händer om man behöver dra en vit lögn för att rädda sitt liv ? Eller om man behöver blod för att överlev en svår operationen? Kant borde tänkt igenom detta noga, dock så förstår jag han eftersom det är väldigt svårt att få med alla perspektiv, infallsvinklar samt åsikter när man utvecklar en teori.

I mitt etiska exempel ställs mamman i en situation där hon måste välja mellan att skriva dottern, Marias uppsats eller strunta helt och hållet i att hjälpa henne och Maria får F. Mamman är medveten om att Maria mer än något annat är emot fusk och kommer förevigat att känna skuld och vara frustrerad men samtidigt vet mamman att om hon inte hjälper Maria kommer hon få F och riskera att få sina drömmar krossade då hon inte kommer komma in på universitetet. (Läs fullständiga exemplet här).

För att kunna sätta sig in och förstå sig på denna situation, måste vi först och främst ta reda på hur en konsekvensetiker skulle agerat. Vad är konsekvensetik med andra ord? När man pratar om konsekvensetiken menar man att alla konsekvenser som uppkommer av en handling är avgörande om handlandet är moralisk rätt eller fel. Det är tanken av handlingen som räknas och inte vilka konsekvenser handlingen kan bidra med. Ett enkelt exempel skulle kunna vara något i stilen med att din kompis precis har färgat håret och dessvärre ser det förfärligt ut. Du vet att hon länge velat färga håret och själv är hon super nöjd. Du anser dock inte att hon passar i denna hemska färg. Vad gör du?  Skulle du säga till din kompis att hon inte alls passar i sin nya hårfärg och att hon snabbt måste färga tillbaka till sin vanliga färg eller drar du en lögn och säger att hennes nya hårfärg och denna nya look är det bästa hon gjort. Utifrån en konsekvensetikers synvinkel skulle det rätta vara att ljuga i detta fall. Det låter väldigt fel att säga att det är rätt att ljuga, men enligt konsekvensetiken skulle en lögn bidra till en god handling. Genom att säga till min kompis att hon passar jättebra med sitt nya hår färg resulterar det till att hon kommer bli glad och känna sig nöjd. I och med det blir konsekvenserna av min handling goda eftersom inga negativa konsekvenser uppstår då jag endast säger saker som får min kompis att bli glad. Vilket då visar på att min handling är moralisk god.

Utilitarismen är en inriktning inom konsekvensetiken. Den grundades av Jeremy Bentham (1748-1832) och utvecklades därefter av John Stuart Miller (1806-1873). Utilitarismen bygger på konsekvensetiken, där man menar att handlingar som utförs endast är moralisk rätta ifall de maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Den handling som är moralisk rätt leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Vilket innebär att en handling som bidrar med störts lycka och minimerar utfallet av olycka är den rätta handlingen. Om handlingen medför mer olycka än lycka skulle man som utilitarist säga att denna handling är oetisk och därför felaktig. Just dessa begrepp, lycka och olycka har olika betydelser för utilitarister, men i grund och botten syftar de främst på att den rätta handlingen är god och den felaktiga handlingen är ond. Där alla handlingar som är goda resulterar i lycka med de onda handlingarna resulterar i olycka.

Varje människa vill uppnå lycka i sitt liv, därför är lycka det ultimata målet. Man kanske vill bli framgångsrik, intelligent, leva för alltid m.m. Att vilja bli lycklig är inget medel, utan alla mål är ett medel för att lyckas bli lycklig. Hur ska man gå till väga som utilitarism för att nå denna lycka? Eftersom utilitarister är konsekvensetiker avgörs våra handlingar utifrån konsekvenserna, vad är rätt eller fel? Innan man begår en handling ska man tänka på vilka konsekvenser som kan medfölja, både goda som onda. Det är därför viktigt att man känner till alla konsekvenser som kan uppstå, och utifrån det värdera vilka av konsekvenserna som bidrar till mest lycka/olycka.  Det kan dock vara svårt att avgöra exakt vilka konsekvenser som kan medfölja, vi vet ju inte exakt vilka konsekvenser vi kommer att få förens efter handlingen är gjord. För att uppnå största möjliga lycka för största möjliga antal människor måste man sätta på sig en utilitarist glasögon, och därför räkna ut och tänka igenom vilka som påverkas och av våra handlingar och hur de påverkas. Allt som kan leda till lidande och ont i ens handlingar ska tas bort (subtraheras bort). Man ska på så sett, genom att undvika allt lidande bidra till största möjliga lycka för största möjliga antal.

För att tydliggöra hur man som utilitarist skulle agera ska jag förklara i följande exempel. Din 6åriga son är jättesjuk, du har inga pengar för att köpa hans medicin. Utan medicinen kommer han inte bli bättre, det enda hopp på att rädda honom är genom att stjäla medicinen. Vad gör du? Låter du din son dö eller stjäl du medicinen? Mitt val jag väljer att utföra kommer i sig påverka både mig andra. För mig är det ganska logiskt att jag skulle stjäla medicinen för att rädda mitt barn. Eftersom det skulle bidra med störst lycka för mig och min familj. Men konsekvenserna av min handling kanske påverkar den jag stjäl ifrån. Det kanske är någon med samma sjukdom så då dör för att hen inte får sin medicin eller också negativa konsekvenser för apoteket jag stjäl medicinen ifrån.  Som utilitarism ska man då subtrahera allt lidande som kan tänkas uppstå, för att endast stå kvar med det som medför lycka. I mitt fall skulle denna lycka av att rädda min son, eftersom det ger just mig större lycka än om jag låter bli och låter min son dö. Det bidrar dock inte med största möjliga lycka för alla inblandade, utan enbart för mig och min familj.

Något som ytterligare är en stor del av utilitarismen är att man skiljer mellan regel och situation. Då man talar om regelutilitarismen och handlingsutilitarismen. Regelutilitarismen förklarar hur moraliska handlingars status beror på konsekvenserna av en regel. Denna regel ska omfattas generellt och gäller alla. En sådan regel gäller alla och ifall någon bryter mot en regel menar man att personen handlar fel. Tex om vi tänker oss att det är fel att döda, alla är medvetna om att det är fel, vilket betyder  att det är en generell regel som gäller alla. Om en person bryter mot denna regel och går och dödar någon innebär det att personen har handlat fel, detta oavsett om konsekvenserna hade blivit bättre än om man hade följt regel, alltså att inte döda. Handlingsutilitarismen menar däremot tvärt om. Personen handlar rätt om hen bryter mot den generella regeln om att inte döda.  Om personen döda någon har hen handlat rätt eftersom man menar att konsekvenserna blir bättre i just detta fall. Handlingsutilitarister tyder på att handlingarna är de allra viktigaste, inte reglerna.

Vi tänker oss att vi är konsekvensetiker och ska kolla på mitt etiska exempel. Vi kan börja med att kolla på mitt fall utifrån ett regelutilitarists perspektiv. Vilket då hade resulterat i att mamma inte ska skriva sin dotters uppsats, eftersom fusk är fel. Att inte fuska är en generell regel. Något man får lära sig i tid ålder och som alla är medvetna om, det är fel att fuska och inget man bör tänka på heller. Regelutilitarismen står för att man ska handla så att handlingen följs utifrån regeln och bidrar med de bästa konsekvenserna.

I detta fall skulle konsekvenserna vara att dottern Maria slipper känna frustation över att hon själv inte gjort arbetet och behöver därför inte heller känna några skuldkänslor. Vilket i sin tur leder till att Maria slipper känna att hon fått ett betyg som hon inte förtjänar, ett betyg som är byggt på fusk. I och med att mamman enligt regelutilitarismen väljer att inte skriva Marias arbete bidrar det med positiva konsekvenser som gynnar både mamman och Maria. Jag tänker mig att om mamman inte skriver arbetet åt Maria gör det att Maria får mer kunskap. Eftersom hon genom att själv skiva arbetet lär sig mer. Denna kunskap kanske hon kommer att behöva i längden när hon ska plugga på universitetet. Vad gäller konsekvenserna mamman får ta del av tänker jag för det mesta är att hon slipper ta itu med Marias reaktion och frustration ifall hon nu hade skrivit arbetet åt henne. Eftersom Maria är envis och är emot fusk kunde hjälpen hennes mamma erbjudit henne bidragit till att det skapas konflikter mellan dem.

Om mamman då väljer att inte skiva hennes arbete leder det till ett bra handlade. Om man tänker på att Maria faktiskt inte har orken att göra detta arbete ställer hon sin mamma i den situationen där mamman känner sig skyldig att hjälpa sin dotter. Mamman är medveten om att ifall arbetet inte lämnas in kommer Maria få F, vilket resulterar till att hon kanske inte kommer in på universitetet. I och med detta kan vi tyda på att mammans val inte kommer ge största möjliga lycka till största möjliga antal. Då valet mamman kommer välja både kommer bidra med för – och nackdelar. Det är både bra och dåligt för mamman att hjälpa sin dotter, mamman måste dock bestämma ifall hon vill prioritera att dotter ska komma in på universitetet eller också att dottern ska känna sig frustrerad och arg på mamman eftersom hon hjälpt henne att fuska. Konsekvenserna förblir olika beroende på vilket val hon väljer.

Hur hade  man handlat ur ett handlingsutilitaristiskt perspektiv? Om mamman tänker på vilket val hon ska ta i detta sammanhang skulle handlingsutilitarism säga att hon ska hjälpa sin dotter och därför skiva hennes arbete. Just eftersom handlingsutilitarism menar att vi ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt. Genom att mamman då skriver arbetet åt Maria hjälper hon sin dotter att kunna fullfölja sin dröm om att plugga vidare på universitetet. Att dottern för tillfället gått in i vägen borde verken hindra eller krossa Marias drömmar. Om mamman skriver arbetet gynnar det Maria till en stor del, särskilt i den situationen hon befinner sig i. Maria slipper känna ångest och stress över skolarbetet och kan andas ut. Konsekvenserna av mammans handling är goda och trotts att fusk är fel så bidrar det till att handlingen ger största möjliga lycka för både mamman och hennes dotter. Lyckan som uppstår beror delvist på att handlingen är god, eftersom Maria kommer få sin dröm uppfylld vilket kommer leda till att hon får ett bra liv. Att plugga på universitetet kommer förhoppningsvist ge henne en bra utbildning och tack vare det kan hon i framtiden skaffa ett bra jobb och därmed leva ett gott liv. Detta gynnar också mamman genom att hon ser sin dotter lyckas i livet vilket gör att båda känner lycka i livet.

Nackdelarna med att mamman enligt handlingsutilitarism skulle bryta mot den generella regeln skulle kunna vara att Maria i och med att hon är emot fusk kanske aldrig skulle förlåt sin mamma för att hon skrivit hennes uppsats. Vilket skulle kunna resultera i det värsta eftersom hon då får F i kursen, kommer inte in på universitetet och blir därefter deprimerad. I och med att hon redan gått in i väggen på grund av skolan tappar hon kanske motivationen helt och vill aldrig mera plugga. Vilket kanske göra att Maria tappar livsmotivationen och vill till slut dö. Hon kanske väljer att ta en dålig väg i livet eftersom hon vet att hon inte kommer komma in på universitet inte kan få ett ”bra” (vilket har en liten chans att hända eftersom hon har A i resterande ämnen, men man vet aldrig) jobb i livet. Hon kanske blir strippare för att tjäna pengar och börjar dricka och ta droger för att hon umgås i dåliga umgängen. Jag erkänner att jag kanske överdriver lite i vad som kan ske ifall mamman skriver arbetet och Maria blir sur. Men man vet aldrig vad som kan hända eller hur ens liv kan sluta. Allt har också mycket att göra med vilken lycka man väljer att maximera.

Om jag nu ska dra en slutsats över vilket beslut mamman borde ta, tror jag en konsekvensetiker skulle bedöma att handlingsutilitarismen skulle vara den bästa i detta fall. Just för att handlingarna är dem som räknas, inte reglerna. I detta fall skulle det gynna Maria att hennes mamma hjälp henne med arbetet eftersom hon på lång sikt i framtiden skulle få följa sina drömmar. Samtidigt kan man å andra sidan också utifrån en konsekvensetikers syn påstå att regelutilitarismen skulle vara bra att eftersom man väljer att agera utifrån de generella reglerna som alla borde följa. Dock anser jag att den allra största lyckan ligger i att mamman ska skriva arbetet åt sin dotter trotts de dåliga konsekvenserna som kan uppstå. Om 10 år har dottern förmodligen blivit färdigutbildad och det spelar inte ett litet arbete från gymnasiet ingen stor roll. Dotter får helt enkelt svälja sin stolthet och acceptera att fuskandet kommer gynna henne i just denna situation.

Det finns både fördelar och nackdelar för att fatta etiska beslut. Människan är beroende av plikt och konsekvensetiken och vi faktiskt omedvetet följer båda i vardagen. För konsekvensetiken har handlingar eller plikter inget värde i sig själva. Det som är dåligt med konsekvensetiken är att den bara fokuserar sig på konsekvensen av en handling, och det som skulle vara bra med denna etik om den mera fokusera sig på själva lösningen. Konsekvensen av att hjälpa en person kan leda till goda relationer, vilket är positiv. Men vi kan inte förutse in i framtiden, livet är väldigt oförutsägbart därför kan vi inte vara helt säkert på vad konsekvenserna efter en viss handling kommer att bidra med. Så ibland är det svårt att avgöra om en handling är rätt eller fel. Alltså en konsekvensetiker bör rimligt vis ta hänsyn till alla möjliga konsekvenser både nu och i framtiden men vet vi egentligen vilka konsekvenser kärnkraften kommer att få för kommande generationer. En svårighet för konsekvensetiker är att avgör vem eller vilka som ska få del av de goda konsekvenserna. Är det den handlande själv, är det medmäniskorna eller är det kanske både och?

Pliktetik är det själva handlingen som avgör vilket är bra men det som är dåligt med denna etik är att bara för att man fått order om att döda en människa så betyder det då att det är rätt att göra det? Pliktetiken lägger kompassen på den etiska kartan, tar ut riktningen och går dit plikten för henne eller honom, Det verkar ju lätt, men vad händer om något oväntat sker. Till exempel om du har lovat att komma hem till lunch men på vägen hem kommer du till en olycksplats vilket inte går att undvika. Men vad gör man då, stannar man och hjälper till och bryter löftet att komma hem till lunch. Som pliktetiker vet man att det är fel att bryta ett löfte. Att följa plikten verkar ju var problematiskt ibland. En pliktetiker kan ha hundra tals plikter och vilket ska man då välja när flera kolliderar? Vem skulle inte välja att ljuga om det skulle kunna rädda en människa.

Det finns inte någon etik som bara är positiv, helst vill man ha en blandning av båda.

Det är svårt att bestämma sig för angående vilken man tycker är bäst och oftast handlar efter, pliktetik eller konsekvensetik. Det är två mycket olika etiker, som fungerar bra på olika plan. Båda har sina för – och nackdelar och många personer har nog olika åsikter kring vilken som är bäst. Jag skulle nog dock tro att jag är mer utav en konsekvensetiker, i alla lägen.

Om jag tar skolan som exempel. Som elev på Östra gymnasiet är det min plikt att sköta mig, vilket i detta fall innefattar att närvara på lektioner samt att göra mitt bästa i skolarbetet. Plikten väger dock inte tyngre än konsekvensetiken för mig här. Anledningen till att jag går i skolan och pluggar är nästan enbart för konsekvensernas skull. Går jag inte i skolan blir konsekvensen att jag inte har någon utbildning, vilket resulterar i att det blir betydligt svårare för mig att få jobb och försörja mig. Går jag i skolan får jag en utbildning och därmed lättare att få jobb och försörja mig.

När det gäller situationer som har med mitt jobb att göra så följer jag dock plikten lite mer än i skolan, men har ändå konsekvenserna i åtanke. Till exempel, om jag måste jobba över en dag så kommer jag att göra det. Eftersom det är min plikt att sköta mitt jobb och utföra det arbete som förväntas av mig. Även fast vissa av konsekvenserna blir att min tid går till spillo, (eftersom jag spenderar mer tid på jobbet och får därmed får mindre tid till annat) så kommer jag ändå att genomföra plikten. När jag handlar i jobbsituationer vill jag alltså följa min plikt för att konsekvenserna ska bli så bra som möjligt, de är alltså även här konsekvenserna som är de viktiga. Följer jag inte min plikt så resulterar det i att jag blir en dålig anställd, får skäll av chefen och kanske i värsta fall får sparken. Följer jag däremot min plikt så får jag beröm av chefen, blir omtyckt och får mer uppdrag så jag kan utvecklas och får förhoppningsvis jobba kvar längre. Så även här är det nog konsekvenserna som väger tyngst, även om jag handlar på så sätt att jag följer min plikt för att få så bra konsekvenser som möjligt.

När det gäller skola och jobb är alltså konsekvenserna viktigast för mig och jag tänker så i andra sammanhang också. Resultatet av mitt handlande är absolut  viktigast  för mig. Jag brukar tänka långsiktigt och fundera kring ”vad kommer hända om jag gör det här och vad kommer hända om jag struntar i att göra det” och så väljer jag det alternativ som ger mest tillfredsställande konsekvenser.  Det finns situationer då man har flera plikter och där de ställs emot varandra, vilket är varför jag tycker det är svårt att handla efter pliktetik. Jag tycker att konsekvensetik är mer applicerbart på verkligheten och också bättre om man ska se det ur allmänhetens och ett medmänskligt perspektiv. Jag kan ta exemplet om att hjälpa flyktingar här: Du råkar se några  flyktingar springa förbi och ser vart de gömmer sig någonstans, dagen efter läser du i tidningen att polisen letar efter dessa för att de ska bli hemskickade till sina länder igen och att polisen vill att man ringer dem om man sett något. Om polisen får tag i flyktingarna kommer de att bli tillbaka skickade till sina hemländer och förmodligen dö.

Det som händer här är att din plikt som medmänniska ställs emot din plikt mot lagen. Här tycker jag att det är betydligt enklare att handla efter konsekvensetik. Om du väljer att inte tipsa polisen kommer ingenting att hända, eftersom ingen vet att du sett flyktingarna, förutom flyktingarna själva men de lär ju inte anmäla dig. Tipsar du polisen så kommer det gå utför för dessa flyktingar. Valet vore därför självklart ur konsekvensetikens synvinkel – störst möjliga lycka för störst möjliga antal vore att inte tipsa polisen.  Därför föredrar jag konsekvensetik framför pliktetik och generellt sett så skulle jag säga att mitt handlande präglas mest av att konsekvenserna ska bli så goda som möjligt.

Filosofin uppkom ur det antika Grekland då naturfilosoferna, även så kallade försokrater, ville skapa en världsbild utan att blanda in det gudomliga inflytandet. Man kom sedan på namnet filosofi, vilket också har en mening i sig, då filos betyder vän och där sofia står för vishet, alltså en vän av vishet. Sedan dess har filosofin utvecklats med stormsteg och vi känner idag till många filosofiska teoretiker och tänkare inom olika filosofiska områden, Kant, Aristoteles och Platon är minst sagt tre av de, filosofen Kant kommer jag att tala om mer senare. En filosofi ägnar sig och sin tid på att på en djup begrundan finna svar till och ifrågasätta situationer eller skäl som en icke filosof oftast tar för givet i vardagen. Som en filosof spekulerar man ofta kring olika frågeställningar som: vad är meningen livet? Vad är rätt och fel? Vad är människan? Vad är skönhet? Hur ska vi leva? Vad är sanning? Vad är verkligt? Etc. Filosofin består, precis som andra ämnen, av en massa inriktningar och områden; bl.a. praktisk filosofi som utgår från människans handlingar och teoretisk filosofi som snarare handlar om det mänskliga tänkandet. När man väl fördjupat sig i antingen den praktiska eller teoretiska filosofin, så kommer man in i ytterligare inriktningar där vi också kan hitta flera filosofiska förespråkare som representerar just den inriktningen eller det området. Alla dessa olika inriktningar och områden är ämnade för ett eget ändamål och dessutom gör filosofin till ett bredare ämne då svaret till teoretiska eller praktiska teorier och omständigheter aldrig kan vara ett antingen eller. Utan hellre, genom jämförandet av olika skolor och teorier, får man därmed olika slutsatser och svar till samma situationer. Det är p.g.a. detta faktum som filosofin är så bred och varför svaret till en filosofisk fråga aldrig kan vara ett ja eller nej.

Pliktetiken, som även kallas regeletiken, är en etisk teori och grundar sig på Immanuell Kants teorier, som är den mest kända och inflytelserika förespråkaren vad gäller pliktetik. Denna etiska teori är styrd av regler och principer. En handling som vi som människor begår kan endast betraktas som rätt då vi upplever att vi skulle kunna göra denna handling till en allmän lag som alla bör och kan följa, enligt Kant. Till skillnad från konsekvensetiken, som jag ska prata om senare, så tar man inte hänsyn till konsekvenserna när man handlar enligt sin plikt och pliktetiken, utan den avgörande faktorn i ditt handlande är principen. Det kan även förklaras med grundregeln inom pliktetiken, som även finns inskrivna i religiösa skrifter; ”Allt man vill att människan ska göra för en, ska man även göra för dem”. Vilket, vi även kan tolka detta citat som – behandla andra som du vill bli behandlad själv. Sedan så är det viktigt att som en pliktetiker vara fast besluten om vilka egentliga plikter man har, vad man faktiskt får samt inte får göra. Dessa plikter kan t.ex. vara att man aldrig får mörda, att man aldrig får slåss och stjäla osv. Det väsentliga ligger i att när man väl har bestämt sig för vilka plikter man har, så är det då kritiskt att stå fast vid de, dessa plikter är då principer man alltid ska följa och därigenom finns det inte plats för några undantag. Denna regel inom pliktetiken och som dessutom är en stor del av pliktetiken, anser jag är svår att följa, då vi ibland inte kan kontrollera en situation och inte heller om vi ska följa vår plikt eller inte. Vid vissa omständigheter kan även två plikter krocka och därmed kan man inte heller då, följa alla sina plikter. Pliktetiken är därför svårare att följa, och lättare sagt än gjort, då man i situationer som man inte är i kontroll av, ibland inte heller kan följa sin egentliga plikt och samma konsekvens gäller även då två eller fler plikter krockar. Vilket, man då inte kan anse sig själv vara den perfekta pliktetikern även om det är den etiken man vill leva efter.

Konsekvensetiken, som har sina rötter i utilitarismen, har en grund som går ut på att en människas handlings nytta är det etiska måttet på handlingens värde. Med konsekvensetiken ligger handlingens värde i att uppnå så mycket lust man kan och minska den totala olusten. Vilket, även hedonistiska utilitarister som Jeremy Bentham och John Stuart Mill håller med om, då det är en del av den hedonistiska utilitarismens värderingar. Utilitarismen som utformades av filosofen Jeremy Bentham, formades först för att bedöma om våra handlingar var rätt eller fel genom att undersöka alla negativa och positiva konsekvenser av våra handlingar och även därigenom få fram om våra handlingar bidrog till att maximera det goda i världen. Det man är tvungen att göra för att avgöra om en handling är objektivt rätt eller fel är att man måste spekulera kring alla handlingsalternativ, och sedan välja den handlingen som ger störst lycka. Utilitarismen kan dock delas in i två huvudgrenar; regelutilitarismen där regeletiken (pliktetiken) även känns igen då man endast vet att en handling är god ifall man kan upphöja denna handling till en allmän lag, och handlingsutilitarismen, där konsekvensetiken kommer in, då man letar efter störst möjliga lycka för största möjliga antal människor. Skulle man fråga en regelutilitarist att avliva en patient för att donera hens organ till två andra patienter så skulle regelutilitaristen självfallet säga nej eftersom det är fel att döda i vilket fall som helst och då konsekvenserna för att lagliggöra mord är alltför negativa hellre än positiva. Frågar man dock en handlingsutilitarist istället, skulle detta handlingsalternativ inte låta helt fel eftersom man räddar två liv istället för en. Det ger ju i detta fall störst lycka till ett större antal människor?

Utilitarismen kan delas in i tre inriktningar; hedonismen (som nämnt ovan), preferentialismen och perfektionismen. Hedonismen menar, som sagt, att störst möjliga lycka till störst möjliga antal är vad som värderas och med det vill man även påstå att lycka teoretiskt sett faktiskt kan mätas. Preferentialismen menar istället att vi alla som individuella individer har enskilda mål och att det är målet som är det värdefulla i sig, lyckan är alltså istället någonting som man eventuellt får på vägen. Perfektionismen går ut på att vi som människor antar att alla andra delar ett visst antal gemensamma intressen, som en lista. I listan så finner vi kanske lycka i att självförverkliga oss själva, att ha kunskap, att vara självständig etc. att vi finner lycka i sådana saker, och att dessa faktorer är gemensamma för de flesta av oss samt att det är den lyckan som vi ska försöka maximera. Alltså, att vara det bästa vi kan vara. Men hur tar vi oss till den lyckan? Genom regelutilitarismen då det anses vara vår plikt att vara det bästa vi kan vara och uppnå våra mål själva eller genom handlingsutilitarismen då vi inte direkt har en kontroll över situationen men att vi i varje handlingsalternativ försöker välja den goda handlingen som då medför goda konsekvenser och på så sätt vi slipper vi de dåliga konsekvenserna i vår väg? Alltså att; ju mer gott vi handlar gentemot andra, desto mer gott får vi i vår väg och även därmed en maximerad lycka?

Efter att ha förklarat grunden till pliktetiken, konsekvensetiken samt utilitarismen och dess huvudgrenar och inriktningar så har det blivit dags att ta ställning till vilken etik jag anser passar bäst. Jag vill börja med att säga att även om jag anser att en typ av etik passar bättre än den andra under vissa omständigheter, så är mitt slutgiltiga svar att vi är beroende av båda etiken. Vi söker något mittemellan, någonting som är alldeles på gränsen och som är väldigt neutralt för oss, samt någonting som vi kan följa och anpassa till våra vardagliga liv utan att vi ska tänka på rätt och fel alla timmar om dygnet. Jag anser att vi, människan i allmänhet och oberoende på vart vi bor, vill applicera en etik som, som sagt, är väldigt neutral och en som inte medför massa regler som vi alltid måste spekulera över innan. T.ex. konsekvensetiken som vi jämt och ständigt måste jämföra för- respektive nackdelar på, jag anser att vi vill vara fria i tänkandet och inte sitta och tänka på negativa samt positiva faktorer i fem minuter innan vi faktiskt handlar, då det till och med kan vara för sent. Då kanske man får svaret: ”Men vadå Lina, det tar ju bara några sekunder för ens inre moral att förstå vad en god konsekvens är och vad en ond är”? Och det är sant, vi vet och har sedan födseln varit mer eller mindre medvetna om vad gott och ont är i nästan alla tänkbara situationer, MEN de konsekvenserna som vi känner till är bara de yttre, de mest synliga som vi kan komma på direkt på ett ögonblick. Jag anser att de riktiga konsekvenserna, de även kanske så kallade ”mindre viktiga men som ändå spelar e kritisk roll” konsekvenserna är konsekvenser vi inte tänker på eller lätt kan glömma. Vi vet aldrig fullt ut och med en hög säkerhet vad den exakta konsekvensen blir av vårt handlande, det är mer så att vi tror att en viss konsekvens passar till en viss situation.

Därför anser jag även att livet är väldigt oförutsägbart, eftersom vi aldrig med hundra procents säkerhet vet vad som kommer hända och vad för konsekvens det leder till, oavsett hur många handlings- respektive konsekvensalternativ vi får fram. Vi kan ju trots allt inte förutse in i framtiden eller hur? Handlar det om situationer där vi måste tänka på konsekvenserna över en längre tid framåt, som t.ex. dagar eller veckor, så kan vi inte oftast (inte alltid) räkna med att vi kommer känna till konsekvensen av en handling nästa vecka när vi begått handlingen idag. Handlar det dock om några minuter och timmar så har vi definitivt mer kontroll över situationen och på så sätt också handla rätt och därmed få den här maximala lyckan, men även då, är vi inte garanterade den konsekvens som vi tror kommer att vara. Jag anser därför att ingen människa kan påstå att de följer konsekvensetiken fullt ut eftersom det i sådana fall skulle innebära att de måste tänka och spekulera kring ett antal regler innan handlandet, vissa skulle till och med erkänna att de inte har tid för sådant i deras redan hektiska vardag. Det är definitivt lättare att följa pliktetiken än konsekvensetiken då det bara finns rätt och fel inom pliktetiken, antingen är det ens plikt eller så är det inte det. Handla enligt de faktorer som du kan tyckas höja till allmän lag och behandla andra som du själv vill bli behandlad. Vad man skulle kunna tänkas höja till allmän lag och hur man själv vill bli behandlad är inga frågor som tar mer än ett ögonblick att få svar på. Medan om man som människa ska följa konsekvensetiken, så bör man fundera ut alla konsekvenser, d.v.s. efterföljder av ens handling. ”Vad händer med dessa människor om jag gör på detta vis”, kan t.ex. vara en tanke som vanligt uppkommer vid en pågående handling. Konsekvensetiken är betydligt svårare att följa eftersom påföljderna av våra handlingar alltid kommer se olika ut p.g.a. omständigheterna. Vi kan t.ex. begå en handling och göra en person i rummet irriterad, medan om vi hade begått denna handling några minuter efter, så kanske någon annan hade kommit in i rummet och kanske till och med berömt oss, för samma handling! Detta var ett mindre allvarligt exempel, men även vid talan om större handlingar då liv kan stå på spel eller när man måste hjälpa någon i nöd, så kan man fortfarande aldrig räkna ut den exakta påföljden av ens handling hur mycket man än noga fördjupar sig i alla negativa och positiva konsekvenser som då är aktuella i situationen. Ska man som en medmänniska utgå från pliktetiken och finnas där för alla, hjälpa alla i nöd, hjälpa gamla damer över gatan osv. så finns det inte så mycket tankar som går åt, utan man vet att man bara gör det eftersom man själv anser att det är ens plikt som medmänniska att hjälpa andra.

Jag anser slutligen att människan är beroende av plikt- respektive konsekvensetiken och att vi faktiskt omedvetet följer båda i vardagen. Vi följer konsekvensetiken när vi undviker att t.ex. säga taskiga saker då vi är medvetna om att konsekvensen till det är att personen blir ledsen etc. och det vore ju en negativ konsekvens. Samt att vi följer pliktetiken när vi hjälper främlingar som tycks behöva hjälp. Ibland så följer vi till och med både konsekvens- och pliktetiken samtidigt utan att vi faktiskt tänker på det, som t.ex. när någon berättar någonting privat. Vi ränner inte runt och skriker ut den andra personens hemlighet eftersom vi dels vet att personen skulle bli ledsen (en konsekvens) och dels för att det är din plikt som en nära vän att faktiskt hålla vissa saker mellan fyra ögon/öron (en plikt). Vi kan i vissa fall se konsekvenserna av en handling mycket tydligare än i andra fall, speciellt när det handlar om nutid och i alla fall de mest kritiska konsekvenserna. Därför kan det vara möjligt att följa sin plikt och även se det ur konsekvensperspektivet. Som t.ex. en polis som måste skydda samhället, till skillnad från oss privatpersoner, så är det polisens formella plikt. Hens uppgift och plikt är då att skydda och det är hen medveten om men när hen ska ingripa och komma emellan bråk eller tjafs så måste hen först fundera kring vilken metod och vilket sätt att ingripa som är mest passande för just denna situation och hur hen kan få detta att sluta så lyckligt som möjligt för parterna. Samma princip gäller när med hjälper en främling. Även när man endast gör sin plikt, så söker man efter den här maximala lyckan och man handlar på ett visst sätt dels för att man själv mår bra av att hjälpa andra behövande samt att man ser det som en plikt som en god medborgare och medmänniska!

Det etiska problemet handlar om hur en syster frågar sin äldre syster om vad hon ska göra då hennes vän blir misshandlad i hemmet men hur hon samtidigt inte vill anmäla det. (Länk)

Konskevensetik innebär att du måste tänka på handlingarna innan du agerar. Ett exempel inom konsekvensetiken är när utilitarister som utgår ifrån tankesättet att största möjliga lycka åt största möjliga antal. Detta innebär att det är ett måste för utilitarister att välja det som ger de mest goda konsekvenserna

När vi kollar på mitt exempel har den äldre syster två alternativa råd att ge hennes syster. Den ena är att anmäla. Det andra är att avråda henne från att ringa polisen.

Vännen nämnde även hur stor kärlek hon har för sina syskon. Utifall hennes vän anmäler är risken stor att resten av hennes familj splittras ifrån henne. Den negativa konsekvensen av att hon anmäler är att hon förmodligen kommer splittras från det enda hon känner ger henne hopp i livet. Systern nämnde hur hennes vän fortfarande bär på sin kärlek till sin far. Den positiva konsekvensen av att hon anmäler är det självklara vilket är att hon kommer kunna vara hemma utan att ha en far som misshandlar henne.

Om vi ska se det etiska problemet från en utilitaristisk syn så kommer vännen att inte ringa polisen. Detta är på grund av att om vi ska se ur systerns väns ögon vill hon inte anmäla då det drabbar hennes familj och henne på ett negativt sätt. Alltså genom att hon splittras från hennes syskon vill kommer att slå de hårt. De kommer inte bara splittras från deras äldsta syster utan även från deras far. Och eftersom utilitarister vill ha största möjliga lycka åt största möjliga värde så blir fler glada av att ha kvar fadern hemma.

Det kan vara svårt att besluta om pliktetik eller konsekvensetik alltid är den bästa etiken att följa. Det handlar mycket om vilket situation som etiken ska appliceras på.  Konsekvensetik och pliktetik skiljer sig åt ganska mycket. En konsekvensetiker menar att om en handling är ond eller god bestäms av konsekvenserna medan pliktetiken handla om vilka plikter du har och i vilka situationer som dessa bör följas. Det gör att en handling blir god enligt konsekvensetikern när man har tagit hänsyn till vilken följd (konsekvens) en handling man gör ger. För en pliktetiker blir det snarare så att en handling är god om och endast om den plikten går att höja upp till allmän lag samt gälla alla.

I det samhälle som vi lever i råder det till största del pliktetik. Vi förväntas hålla oss till lagarna som finns stiftade, och detta utan att ifrågasätta allt för mycket. För någon vecka sedan pratade en man i Åkersberga med en tiggare [1]. När en grupp nazister såg detta gick de attack mot mannen. En förbipasserande (vittne) såg vad som hände och valde att gå emellan då han var rädd att mannen skulle dö av sparkarna han utsattes förliggandes på marken. I en intervju med Sveriges Radio utfrågades han om varför han frångått pliktetiken som i detta fall säger att han skulle ha varit passiv och istället ringt polisen. Mannen svarade då att han gjorde en konsvekvensanalys och konstaterade snabbt att han behövde gå emellan för att rädda mannen. I detta fall kan vi konstatera att mannen som attackerats av nynazister överlevde tack vare den räddande mannens ingripande och hans konsekvensetiska agerande.

I detta fall tycker jag att argumenten för att handla konsekvensetisk överväger eftersom offret annars riskerar att dö. Ytterligare ett argument för att handla konsekvensetiskt är att om jag utsätts för en hotfull situation exempelvis vid tunnelbanan så ska de som uppfattar situationen ingripa för att hjälpa mig. Ännu ett argument för att handla konsekvensetiskt är att det skickar signaler i samhället att vi behöver stå upp emot våldet och hjälpa varandra. Motargumentet mot mitt tidigare resonemang är risken att vissa tar till övervåld på grund av att de till exempel missuppfattar situationen. Ett annat motargument är att vissa i ett sådant läge kan göra en felaktig bedömning på grund av till exempel tidigare erfarenheter eller att de kanske är påverkar av alkohol/droger.

Ofta rapporteras om människor som vid inbrottsituationer försvarar sig med basebollträ och liknande föremål. Deras konsekvensanalys är att situationen är så hotande att de, för att rädda sig själva och sin egendom, måste försvara sig. De handlar alltså konsekvensetiskt. Om det inte går att bevisa att försvaret varit i nödvärn (konsekvensetiskt) så döms ofta dessa personer, samtidigt som inbrottstjuven kan gå fri. I domstolen används pliktetiken som säger att vi inte har rätt/får slåss med exempelvis basebollträ.  Ett argument för att handla konsekvensetiks i det här fallet är att vi måste ha rätt att känns oss trygga i vårat eget hem. Ett annat argument är att det måste vara den som inkräktar på ens territorium som är den som begår ett misstag/brott. Motargumentet mot detta resonemang är att alla kan hävda att de försvarar sig i nödvärn. Ytterligare ett motargument mot rätten att försvara sig kan leda till att alla börjar rusta sig med vapen eller basebollträ och vi får en situation som liknar den som finns i USA.

En diskussion som pågått under vintern i tidningen Ny Teknik är vilka hastighetsbegränsningar vi bör ha i Sverige. Pliktetikerna hävdar att vi bör hålla oss till de hastigheter som Trafikverket har bestämt. Konsekvensetikerna hävdar att var och en bör göra en konsekvensbedömning baserad på förarens skick, bilens skick, vägens skick och väderförhållanden. Det innebär att om vi känner oss trötta, bilen har dåliga bromsar och det till exempel snöar kraftigt så bör vi köra mycket långsammare än vad som kanske anges på trafikmärket. Är både vi och bilen däremot i toppskick, vägen helt torr och strålande sol så säger konsekvensetikerna att vi ska kunna frånse hastighetsbegränsningarna som finns och vi ska få fatta egna beslut.   De som använder de konsekvensetiska argumenten hävdar att det skulle bli färre olyckor i trafiken om alla använde sunt förnuft. De hävdar vidare att många kör 110 km/h på en motorväg, utan att ifrågasätta det som står på skyltarna, trots att förhållanden kanske är de sämsta tänkbara vilket lätt leder till olyckor. Pliktetiskt så är vi skyldiga att följa de trafikregler som gäller. En stor fara med att inte göra det är exempelvis vid skolor där vägarna kan vara i toppskick. Konsekvensanalysen kan där säga att alla förutsättningar finns för att köra fort men man glömmer bort att det kan komma ett barn springande. Bromssträckan är betydligt längre om man kör 150 km/h än 110km/h. Om det kommer en älg upp på vägen är således sannolikheten att överleva mycket större om man hållit sig till de hastighetsbegränsningar som finns utmarkerade idag jämfört med om man har gjort en egen konsekvensanalys. I det här fallet anser jag att vi måste förhålla oss till de pliktetiska regler som råder för att hålla antalet bilolyckor på en så låg nivå som möjligt.

På kort sikt och inför vår svenska domstol så är pliktetik alltid rätt. De som blir vad man kallar ”vardagshjältar” har inte bara gjort sin plikt utan har gjort en egen bedömning av vad konsekvenserna blir om de inte ingriper. Ofta offra dessa människor sig mer än vad plikten kräver, och det är även dessa människor som ibland räddar liv. Konsekvensetik är rätt så länge man inte utsätter sig själv eller någon annan för allt för stor fara i förhållande till situationen. Ett exempel skulle kunna vara om man ser någon som håller på att drunkna, pliktetiskt ska man ringa sos men konsekvensetiskt hinner jag konstatera att personen hinner drunkna innan ambulansen är på plats. Konsekvensetik är även okej så länge man håller sig till det som är lagligt. Jag tycker att i de flesta fall är det mest rätt att handla som konsekvensetiker, där jag upplever att jag både gör min plikt och i många fall lite till för att undvika negativa konsekvenser. När är det då inte rätt att handla som konsekvensetiker? Jo, som sagt när man utsätter sig själv eller någon annan i fara, t.ex. i självförsvar då man kanske tar till mer våld än vad situationen kräver och den andra parten kommer till skada.

[1] http://www.metro.se/nyheter/nazister-misshandlade-aldre-man-gick-till-attack-utanfor-galleria/EVHoch!SWfHTfhnwLQsQ/