Pliktetiken – Att ljuga eller tala sanningen?

Mitt etiska exempel inlägg handlar om att Lina är ute och klubbar och hon ser sin nära killkompis hålla på flörta med en tjej på klubben. Martins flickvän, Frida är dessutom Linas bästa vän, så i detta fall står Lina väldigt nära både två. Problematiken uppstår då Lina står inför ett svårt val, ska hon berätta för sin bästa vän att hon såg Martin hålla på och flörta med en annan tjej på klubben eller ska hon låta bli att berätta och inte svika sin nära vän Martin? (Länk)

Jag kommer skriva hur en pliktetiker skulle handla i denna situation men till att börja med ska jag förklara hur en pliktetiker tänker och gör sina val. Pliktetik eller med andra ord, regeletik som det brukar kallas för är en etisk teori som enbart styrs av regler. En pliktetiker har varje person plikter, med plikter menar man att man har handlingar man bör eller inte utföra, man kan exempelvis ha en plikt att man måste hjälpa de svaga och samtidigt ha en annan plikt att inte stjäla. Att tänka moraliskt innebär att uppfylla sina plikter, i mitt exempel är man moraliskt om man hjälper de svaga och omoraliskt om man stjäl. Vad som är viktigt att komma ihåg när det gäller pliktetik är att konsekvenserna av en handling spelar ingen roll om moralisk är rätt eller inte. Om jag hjälper en stackars utsatt människa som kommer upp på fötter och sen så mördar den här personen någon annan, då har inte jag gjort något moraliskt fel. Jag följde min plikt och då spelar det ingen roll om mina konsekvenser av mitt handlande. Det finns flera olika moral filosofier inom pliktetiken och jag kommer kort berätta två av dem:

• Kristen etik
• Kantiansk etik

Den kristna etiken har dominerat i västvärlden i alla fall så långt tillbaka till medeltiden och har inspirerat många andra moralfilosofier. Enligt den kristna etiken är en handling moralisk rätt om den följer Guds vilja och moralisk fel om den går mot Guds vilja. Gud är ju all god och allvetande och den som följer viljan hos den som är allvetande och allgod måste ju rimlig vara rätt, eller hur? Men hur vet man då vad som är Guds vilja? Ett sätt är förstås att läsa Guds bok, alltså bibeln. I den står det vilka plikter man ska utföra. När vi läser de tio budorden får vi reda på att man ska hedra sin moder och fader, att man inte ska döda osv. Men är kristen etik en moralisk filosofi, det låter mer att det ska handla om tro än om kritiska förnuft baserad resonemang. Det är svårt att påstå att kristen etik är en moral filosofi i alla fall i sin enklare form. Men det filosoferar väldigt mycket utifrån den kristna etiken. Sådant filosoferande handlar oftast om att man försöker uttolka Guds vilja.

Den kantianska etiken formuleras av den tyske 1700 – tals filosof Immanuel Kant. Kant intresserade sig av frågan hur man kan skilja handlingar som är moraliska från sådana som inte är det? Alltså om jag ska knyta mina skosnören för att jag ska gå ut på en liten promenad då är det knappast en moralisk handling, den är varken moralisk eller omoralisk, den är moralisk neutral, den har ingenting med moralen att göra. Men vad är det som kategoriserar handlingar som har med moral att göra? Enligt Kant så är det motivet hos personen som utför handlingen som är det avgörande. Det enda anledningar som är moraliska det är de som motiveras av en vilja att utföra en plikt, exempelvis om jag donerar pengar till välgörenhet för att jag vill utföra min plikt att hjälpa de utsatta och svaga då är min handling moralisk om jag däremot utför en handling i hopp om att jag kommer att tjäna pengar på den så är det inte moralisk, alltså om jag donerar pengar till en välgörenhet för att imponera på mina vänner så är min handling inte moralisk, det behöver inte vara moralisk fel men inte moralisk rätt, den är moraliskt neutral.

En handling är också moralisk neutral om den motiveras av en känsla, exempelvis kanske jag donerar pengar till välgörenhet för att jag känner medlidande för de utsatta och svaga då skulle Kant säga att min handling inte har någonting med moral att göra för Kant kan det aldrig finnas något moralisk i en handling som en person vill utföra för han eller hon har en viss känsla oavsett vad den känslan är, handlingen måste motiveras av en vilja att göra sin plikt. Men vad är det som avgör om den är moralisk rätt eller fel enligt Kant? Jo det beror på om handlingen följer eller strider mot en plikt. Om min plikt är att hjälpa svaga och utsatta och jag utför en handling med motivet att utföra den plikten exempelvis att donera pengar, så har jag handlat moralisk rätt men om jag struntar i min plikt så är jag omoralisk, konsekvenser spelar ingen roll. Om pengarna jag har donerat hamnar hos en galen person så har det ingen betydelse fören min handling är moralisk eller inte, det har bara mitt motiv bakom handlingen. Men hur kan vi veta vad som är vår plikt? Kant menade att vi måste använda vårt förnuft för att själva komma fram till vilken plikt vi har i varje given situation. För att hjälpa oss med det här, så formulerade Kant det så kallade det kategoriska imperativet, ordet imperativ kan vi tolka det som uppmaning och att imperativet är kategorisk betyder att det är gäller alltid i alla sammanhang. Det kategoriska imperativet är alltså en uppmaning från Kant som alltid gäller. Kant skrev flera versioner av det kategoriska imperativet och jag kommer ta upp två versioner:

• Handla endast efter den regel som du skulle vilja se upphöjd till allmän lag

Om man vill veta vilken plikt man har i en viss situation ska man alltså fråga, vad skulle hända om alla gjorde så? Exempelvis, om mitt barn svälter och det enda sättet att skaffa mat till mitt barn är genom att stjäla, har jag nu en plikt att stjäla? Jag följer kants kategoriska imperativ för att ta reda på det, jag frågar mig själv, om alla andra som har ett svältande barn som det bara kan skaffa mat genom att stjäla också borde stjäla, om jag svarar ja på den frågan så har jag en plikt att stjäla åt mitt barn. Om jag sedan stjäl åt barnet för att jag har en vilja att utföra denna plikt så är min handling moralisk rätt.

En annan version av Kants kategoriska imperativ kan förklaras såhär:

• Behandla människor som självändamål, inte som medel.

Att behandla människor som medel betyder att man utnyttjar människor för egen vinning, om jag är snäll mot någon bara för att jag hoppas att den här personen ska ge mig ett jobb då behandlar jag personen som ett medel. Att behandla människor som självändamål, det innebär att vi ser de som individer med egna känslor, eget förnuft och en egen vilja. Den här personen av den kategoriska imperativ betyder ungefär att man inte ska utnyttja andra människor.

Utifrån mitt etiska exempel står Lina inför ett val där hon antingen kommer få ljuga för sin bästa vän genom att inte berätta vad hon såg eller så talar hon sanningen. Om Lina har en plikt att inte ljuga, då blir det i detta fall att hon kommer följa sin plikt genom att hon talar sanning till Frida, detta skulle resultera till att Martin skulle bli arg eller ledsen på Lina, men som pliktetiker så struntar man i vad konsekvenserna blir. Har man en plikt då följer man den plikten oavsett om konsekvenserna är goda eller inte. Dock var Linas plikt en moralisk plikt för att hon inte ville ljuga för sin bästa vän. Hon ville att hon skulle få höra sanningen och oavsett om det slutade dåligt mellan Lina eller Martin, eller om Martin och Frida gjorde slut så hade hon ett gott motiv till det hela från början. Hon vill helt enkelt inte hålla det gömt från Lina. Även hur omständigheterna kunde se ut efteråt eller vilka konsekvenser det skulle bli så följde hon sin plikt.

Mitt etiska problem handlade om ett gisslandrama i Malmö där en medelålders man tagit en tvåårig pojke som gisslan. Frågan var om det var rätt av polisen att avvakta med att gå in och skjuta mannen för att kunna rädda de båda, med risk för att gisslantagaren dödar den lilla pojken, eller om det hade varit rätt att döda gisslantagaren för att vara helt säkra på att rädda pojken. http://www.filosofi.itinspiration.nu/?s=gisslandrama+malm%C3%B6

Konsekvensetik och pliktetik är två olika etiker som skiljer sig åt. Konsekvensetik är en etik där en handling avgörs vara rätt eller fel beroende på den blivande konsekvensen medans pliktetik är en etik där själva handlingen avgör om det är rätt eller fel, man ska följa det som plikten säger är rätt.

Jag tror varken på att pliktetik eller konsekvensetik skulle funka helt i praktiken i ett samhälle eftersom det i de båda etikerna handlar om värderingar och alla människor har olika värderingar och åsikter. Om jag till exempel använder mig av mitt etiska problem och konsekvensetiken så skulle det bli problematik om vissa anser att det är rätt att döda gisslantagaren direkt för att vara säker på att man räddar pojken medans vissa kanske anser att det är rätt att vänta med att skjuta för att ha en chans att få ut dem båda. En pliktetiker skulle i mitt etiska problem inte skjuta då det är fel att döda, trots att man riskerar att pojken dör. Men även om pojken hade dött så hade det varit konsekvensen och då hade det inte spelat någon roll eftersom han/hon/hen ändå följt plikten att inte döda.

Som jag sa så handlar det om värderingar och i många fall skulle det nog fungera om alla levde efter någon av de två etikerna men jag tror att det i för många fall skulle bli problem på grund av olika värderingar om vad som är rätt eller fel i olika situationer.

Om jag själv ska ta ställning till vilken av dessa som jag tycker om bäst så skulle jag utan tvekan välja konsekvensetiken. Jag anser att det är viktigare att konsekvensen av en handling blir rätt än att själva handlingen är rätt. Om jag till exempel använder mig av frågan om abort när jag jämför pliktetik och konsekvensetik och vi säger att en ung tjej som fortfarande studerar på gymnasiet och bor hemma blev gravid. Här skulle pliktetiken säga nej till att göra en abort då det är fel att ta ett liv. En konsekvensetiker skulle istället se till hur konsekvensen av detta blir och med omständigheterna så skulle det kanske inte vara det rätta för den tjejen att få ett barn vid den tidpunkten och då skulle det rätta bli att gör en abort.

Pliktetiken känns för mig som för hård och för problematisk. Konsekvensetiken är också problematisk men den ser till hur resultaten av en handling blir vilket jag fastnar för mer. Dessutom finns det en teori inom konsekvensetiken som heter utilitarism och den innebär att en rätt handling ska medföra maximal lycka till samtliga. Det är i många situationer svårt att göra precis alla lyckliga men jag gillar tanken runt detta vilket också får mig att gilla konsekvensetiken mer än pliktetiken.

I det här inlägget kommer jag att skriva om hur en pliktetiker skulle resonera/handla i mitt fallexempel. Mitt fall handlade om huruvida man bör ställa sig i frågan om dödsstraff ska bli lagligt eller fortsätta att vara olagligt.

http://www.filosofi.itinspiration.nu/etik/dodsstraff/

Pliktetik är en skola inom deontologisk etik som menar att livets mening är att leva enligt de moraliska lagarna. Pliktetiker förespråkar att människan ska leva ett hederligt samt sanningsenligt liv och samtidigt vara en god medmänniska. Konsekvensetiker eller effektetiker anses av pliktetiker vara omoraliska då dessa för en gynnsam konsekvens/effekt menar att det är etiskt rätt att strida mot plikter, lagar eller regler. Detta tänkande strider mot pliktetikens grundtanke att alltid handla utifrån plikterna då man menar att det oavsett konsekvensen i moralisk mening kommer vara den mest etiska. Pliktetiken möter dock kritik för denna grundtanke för att det är svårt att avgöra vad som ingår i de moraliska lagarna och vad som inte gör det.

Immanuel Kant var den man som kom att utveckla olika teorier inom pliktetiken, vilka kan anses svara på kritiken som menar att moraliska och omoraliska plikter måste få en mer utförlig definition så att man ska kunna avgöra vad som är moraliska plikter. Kant föddes i staden Königsberg (Tyskland) där han också tillbringade en mycket stor del av sitt liv. Det går knappast att påstå att han var en äventyrlysten person och han intresserade sig varken i konst eller musik utan kände en större passion för matematik, logik och vetenskap. (100 stora tänkare, Philip Stokes, Kina 2007,Acturus Publishing Limited, s. 96.) Enligt Kant var moral inte ett medel att använda för att uppnå mål, han menade även att det var fel att använda människor som ett slags medel för att uppnå mål. Moral handlade, för Kant, inte alls om att uppnå mål och var inte en fråga om känslor då goda handlingar endast var dem som utförts som en plikt. Att utföra handlingar för att uppnå lycka eller för att man har lust är alltså enligt Kant inte en moralisk riktig handling, det är inte en god handling. Den enda goda handlingen, är enligt kant, alla dem ”som utförs för att man vill göra sin plikt”.(Etik häftet, s.119) Denna formulering är intressant att analysera i den bemärkelsen då vilja går att definiera i förhållande till både känslor och förnuft. Det är även läge att ta upp fri vilja religiös mening då man som religiös genom den fria viljan väljer att utföra sin plikt inför gud eller följer de regler och plikter som gud uppmanat människan/de troende att följa. Dock är dessa alternativa definitioner: att vilja enligt Kant skulle definieras i förhållande till känslor eller att det skulle vara relaterat till den fria viljan; inte aktuella. Detta eftersom Kant inte tycker att moralen handlar om känslor utan att handla enligt plikter samt att plikter inte anses vara ”gudomliga befallningar”.(Etik häftet, s.119)

Kant menar att det finns en moralisk lag som endast kan upptäckas med det praktiska förnuftet. I Kritik av det praktiska förnuftet (1788) hävdar Kant att han upptäckt en ”universell morallag” som han kom att kalla ”det katigoriska imperativet”. (Stokes, 2007, s.97.) Det praktiska förnuftet är enligt Kant det tankesätt som leder till förnuftiga handlingar. Det kategoriska imperativet skulle ordagrant kunna definieras som ”en befallning som alltid gäller” och Kant formulerade grund imperativet på följande sätt: ”Handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag!”. Enligt andra källor(NE) formulerade sig Kant genom att säga ”Handla endast efter den maxim genom vilken Du tillika kan vilja att den bleve allmän lag.”(NE.se/kategoriskt imperativ, hämtad 150512) I denna formulering är ordet maxim utbytt mot föregående formulering där det stod regel. Maxim är en handling som man lärt sig är bra av erfarenhet. Sammanfattningsvis menar Kant att människan i sina handlingar bör utgå från sitt förnuft och inte sina känslor för att kunna utföra moraliskt goda handlingar då dem alla är plikter som människan kan upptäcka med sitt praktiska förnuft där även maximer räknas in i förnuftet. Det blir i detta sammanhang intressant att analysera innebörden av det praktiska förnuftet samt vad erfarenheter(maxim) har för påverkan i handlandet i förhållande till det kategoriska imperativet.

I mitt fall har ett mord begåtts och frågan är om det, i etisk/moralisk mening, vore rätt att kunna döma mördare till döden. Eftersom det är folket i landet som ska rösta och avgöra om det bör upphöjas till allmän lag är det även deras uppfattning av vad som vore en god moralisk handling som kommer att avgöra det kategoriska imperativet kring dödsstraffsfrågan. Utifrån Kants pliktetik bör folket upptäcka den moraliska lagen genom det praktiska förnuftet. Eftersom det är det praktiska förnuftet som leder till förnuftiga handlanden och alla förnuftiga handlanden enligt Kant är styrt av regler/maxim och grund regeln/maximen är det kategoriska imperativet blir frågan till folket: ska alla mördare alltid mördas? Om folket skulle rösta ja till denna fråga skulle det betyda att även avrättaren skulle behöva avrättas samt dennes avrättare osv. Man skulle kunna säga att det blir självmotsägande eftersom grund satsen är att det är fel att döda och att man ville straffa någon som dödat. Att upphöja avrättandet av mördare till allmänlag skulle per automatik betyda att man istället börjar mörda fler vilket var motsatt avsikt med hela folkomröstningen som försökte stoppa mördare genom att minimera chansen för dem att begå fler mord genom avrättning och samtidigt med detta ge en avskräckande effekt i allmän preventiv mening. Det absolut största problemet med att upphöja dödsstraff till allmän lag, som jag tolkar Kant, skulle vara att man använder människor som medel för att uppnå ett mål. I både allmän preventivt syfte samt i själva avrättandet av mördaren används människor vilket enligt Kant aldrig anses vara av en god moralisk handling.

Om folket tänker enligt Kants teori är det ändå inte säkert att dem övertygas då alla människor är olika och har olika erfarenheter både bra och dåliga sådana. Genom att utgå från maximet i valet kan människor resonera olika, och med känslor; vilket Kant menade var fel eftersom han uppmanar att man ska hålla sig till regler och plikter i sina handlingar. Jag tycker dock att det är orealistiskt att ta förgivet att folk inte påverkas av sina känslor. Förutom förnuftet har även känslor en stor påverkan på människor, känslorna kan i vissa fall dominera. Personer med psykiska störningar eller personer med dålig impulskontroll och hett temperament tenderar att styras av sina känslor eller hindras på grund av sin störning att tänka med sitt ”förnuft”. Människor med dåliga maximer som inte har goda maximer att upphöja till allmän lag i denna typ av fråga kommer heller inte kunna förhålla sig till Kants teori eftersom det endast är goda maximer som kan upphöjas till allmän lag.

Låt oss anta att landet är religiöst och folket troende till en gud. I detta fall skulle inte Kants teori vara relevant då detta folk styrs enligt en lagordning med regler bestämda av en gud och eftersom Kant inte ville se plikter som gudomliga befallningar bör vi inrikta oss på en annan gren inom pliktetiken, nämligen religiös pliktetik.

Religiös pliktetik menar att plikterna, alltså den moraliska lagen är bestämda av Gud. Dock möter denna pliktetik kritik för att den inte förklarar hur man ska veta att reglerna är plikter av Gud. I heliga skrifter eller böcker som anses vara gudsord kan man ofta finna en hel del uppmananden till att följa olika regler och plikter, men ändå är skrifterna inte så pass omfattande att dem täcker in alla frågor som människan under sin livsgång kommer på. Då brukar de vända sig till t.ex. präster eller imamer för att resonera kring frågan och dra slutsatser av andra regler eller tolkningar som finns. Att lyssna till en prästs eller imams tolkningar och resonemang kan dock inte anses vara guds ord eller guds regler och utgör därför ändå en problematik. Detta sätt att resonera och försöka dra slutsatser av tidigare eller föreliggande fakta/kunskap/information/erfarenhet kan även ses som ett slags maxim.

Kritik uppmanar även religiösa pliktetiker att redogöra om plikter finns för att gud krävt det eller om Gud kräver att dem ska följas för att dem finns. Om man antar att plikter finns för att gud bestämt att dem ska finnas blir det för vissa absurt eftersom det skulle innebära att anhängarna även skulle vara plikttrogna till plikter som t.ex. att misshandla små barn om gud skulle uppmanat det. I mina ögon är detta ett mycket svagt motargument/kritik med ett exempel som i de flesta religioner anses vara en synd och inte en plikt som anges i exemplet. Även det andra argumentet (att guds existens är onödig om gud kräver att plikter ska följas för att dem finns) anser jag vara en svag kritik eftersom Gud är en högre makt och i de flesta religionerna (åtminstone de Abrahamitiska religionerna)anses vara skaparen vilket betyder att det är gud själv som skapat hela världen inklusive regler, moral och etik.

Om folkomrötningen hölls i ett religiöst land där ett troende folk röstade och dem skulle vara pliktetiker skulle dem antagligen rösta så som deras Gud eller religion uppmanat dem eftersom religiösa pliktetiker följer deras religions uppmananden/plikter då dem tror på Gud och ”gudens ord”(skrifterna).

En liknelse som jag funnit intressant mellan religiös pliktetik och Immanuel Kants teorier är den tanke att handlingen är moralisk rätt för att man följer plikten. Denna handling, anser jag, även går att se inom religiösa sammanhang där en troende person hellre väljer att se sitt plikttrogna handlande som moraliskt rätt för att det är en plikt som gud uppmanat till.  Handlanden som utförs i ”gudsnamn” eller för att man tror på att guds uppmananden i alla lägen är rätt kan i förhållande till Kants teori om det kategoriska imperativet anses vara ”grund imperativet”. Genom att handla på detta sätt som religiös anser jag det som att personen även undviker etisk egoism inom ramen för religiös pliktetik eftersom hanlandet inte utförs för den egna vinningens skull (att uppvisa ett handlande för att utföra en dygd som sedan ska räknas till den religiöses fördel i t.ex. livet efter döden).

I mitt etiska exempel ställs mamman i en situation där hon måste välja mellan att skriva dottern, Marias uppsats eller strunta helt och hållet i att hjälpa henne och Maria får F. Mamman är medveten om att Maria mer än något annat är emot fusk och kommer förevigat att känna skuld och vara frustrerad men samtidigt vet mamman att om hon inte hjälper Maria kommer hon få F och riskera att få sina drömmar krossade då hon inte kommer komma in på universitetet. (Läs fullständiga exemplet här).

För att även i detta inlägg kunna sätta oss in och förstå sig på denna situation måste vi först och främst ta reda vad pliktetik är och vad den symboliserar. Pliktetiken gentemot konsekvensetiken skiljer sig åt väldig mycket, då konsekvensetiken har sitt fokus på vilka konsekvenserna blir utav våra handlingar, medan pliktetiken är raka motsatsen. Inom pliktetiken är det viktigt att utgå från att ens handlingar ska vara korrekta, då en plikt endast anses vara rätt om personen som utför handlingen följer sin plikt från grund och botten. För att kunna fullfölja detta är det även viktigt att som pliktetiker vara medveten om vilka bestämda plikter man ska följa. Som pliktetiker är en plikt något man är tvingad att göra eller inte göra. När man då pratar om plikter syftar man oftast på moraliska plikter. Moraliska plikter som säger att du ska inte döda, du ska inte ljuga eller du ska alltid hjälpa någon i nöd. Eftersom det är viktigt att handla utifrån sina bestämda plikter, spelar det ingen större roll för konsekvenser som kan uppstå efter ens handlingar. Som pliktetiker tar man ingen hänsyn till vilka konsekvenser som kan uppkomma, vare sig de är bra eller dåliga. Om plikten säger att du ska göra någonting, då gör du det. Eftersom det allra viktigaste är just att alltid följa sina plikter och sina handlingar precis som plikten säger att man ska göra. Pliktetiken kan även kopplas till religionen. Om man kikar närmre inom religionen är det vanligt att man inom olika religioner har vissa plikter man ska följer. Som tex kristendomens tio budord. Dessa tio budorden följas av troende människor. Då de har skyldigheter till Gud, skyldigheter som talar om för de att följa dessa plikter, t.ex. du ska inte döda osv.

Deontologisk etik är även ett annat namn för pliktetik. Som jag nämnde tidigare så har varje pliktetiker specifika plikter som de själva valt att följa. En pliktetikers plikter kan vara att alltid hjälpa någon i nöd eller att aldrig ljuga. För att då följa dessa plikter till 100 % måste man agera moraliskt för att lyckas. Om jag då skulle hamna i en situation där en kvinna utsätts för misshandel säger min moraliska plikt att jag har skyldigheter att stanna upp och hjälpa henne. Min plikt säger ju ” att alltid hjälpa någon i nöd”. När jag väl hjälpt den här kvinnan sprayar hon pepparspray på förövaren vilket gör att han tappar synen helt och hållet. Att förövaren tappar sin syn har jag inget att göra med eftersom jag inte gjort moraliskt fel, tvärtom eftersom jag följt min plikt är min handling moraliskt rätt. Jag följde min specifika plikt och därför spelar det ingen större roll för vilka konsekvenserna blir. Om förövaren förlorar sin syn spelar det ingen roll för min del, då jag gjorde det jag behövde för att följa min etiskaplikt.

Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) är en stor utgångspunkt inom den filosofiska världen. Han vill lyfta fram på vad som var rätt och fel. Han menade därför att det endast är plikten som är det väsentliga i en handling. Där handlandet styr av bland annat lycka och en känsla. Detta ska i sin tur ses som ett slags mål, dock bör man inte vara moralisk då det kan ledda till att man begår onda handlingar istället. Vilket tyder på att Kant var emot konsekvensetiken. Han skapade därför det kategoriska imperativet som han besvarade på olika sätt. ”Handla alltid efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag” och ”Handla alltid så att du behandlar mänskligheten, oavsett om den framträder i form av dig själv eller i form av någon annan, som ett ändamål i sig, aldrig uteslutande som ett medel”. Det Kant vill förmedla i sitt första citat är just man alltid ska handla utifrån den erfarenhet man har som är positiv. Att man alltid ska handla på enbart ett sätt eftersom ens erfarenheter tyder på att det är positivt och också bästa sättet att agera. När det gäller den allmänna lagen Kant pratar om menar han att alla ens handlingar kan komma och bli en lag som ska följas av alla. Kollar vi vidare på andra citatet handlar denna om att det är fel att utnyttja någon annan och därför inte använda denna människa som något slags medel. Vilket kan kopplas till att det är fel att använda sig av en person för att på så sett kunna rädda fler.

Vi tänker oss att vi är pliktetiker och ska titta närmre på just mitt exempel. Om vi nu ska applicera pliktetiken i mitt fall måste vi först och främst ta reda på vilka plikter som är relevanta i just detta exempel. Utifrån det ta reda på vilka plikter som är aktuella eftersom det är dessa plikter vi sedan ska agera efter. Som jag tidigare nämnt är det fel att fuska, alla är medvetna om att fuskande är fel och därför kan vi i och med detta konstatera och tyda på att det är en allmän regel. Två ytterligare exempel som kan ses som en allmän regel är givetvis att alltid rädda någon i nöd och inte ljuga. Dessa tre plikter talar om för oss att oavsett konsekvenserna som kan uppkomma av handlingar måsta man ändå alltid följa plikter eftersom de annars betraktas som en omoralisk handling. Dock har alla människor egna värderingar, vilket innebär att alla inte tar hänsyn till dessa allmänna regler. Då de själva har skapat sina individuella plikter som de väljer att följa.

Vad skulle en pliktetiker då säga att Marias mamma ska göra? Utifrån vad pliktetiken säger ska mamman inte hjälpa sin dotter, hon ska inte skriva hennes arbete eftersom det kommer klassas som fusk. Att hon då bryter mot plikten ses som en omoralisk handling, oavsett om konsekvenserna i detta fall blir att Maria får F och möjligtvis inte kommer in på universitetet bör mamman inte agera omoraliskt. Å andra sidan hamnar plikten ” du ska inte fuska” i konflikt med plikten ”du ska alltid hjälpa någon i nöd”, plikterna hamnar i konflikt då mamman begår en omoralisk handling ifall hon skriver arbetet samtidigt som hon även begår en omoralisk handling genom att inte kunna fullfölja plikten ”du ska alltid hjälpa någon i nöd”. I detta fall är Maria i en nödsituation, då arbetet väger en stor del av hennes betyg och hennes framtid, men eftersom båda plikterna går emot varandra kommer det betyda att oavsett vad mamman väljer att göra kommer hon begå en dålig handling. Om hon dock har värderat sina plikter annorlunda och anser att det inte är fel att fuska, skulle hon då agera moraliskt eftersom hennes plikt säger att det är okej att fuska ifall man har behov av det. Hur pliktetiker väljer att värdera sina plikter beror helt och hållet på varje enskild individ, dock tror jag det är ganska så relevant att de flesta pliktetiker följer dessa allmänna regler som gäller alla.

Utifrån vad det kategoriska imperativet står för skulle en pliktetiker påstå att man inte får använda en människa som ett medel till ett ändamål. I detta falla bör mamman inte skriva arbetet eftersom det ses som ett medel för att Maria ska lyckas bli godkänd i sin kurs och kunna plugga vidare på universitetet, ändamålet. Mamman får alltså inte se sin dotter som ett offer och därför ta avstånd till att hjälpa henne.

Som vi kan se skapas det konflikter mellan plikterna som bidrar till problem. Att plikterna går emot varandra leder till att man ibland kan få det svårt att ranka de olika plikterna. Vilken plikt ska man utgå ifrån? Är det bättre att låta 10 personer dö bara för att man inte vill offra en persons liv? Det kategoriska imperativet säger ju till oss att vi inte får använda en människa som ett medel, och att då döda en person är en omoralisk handling. Vilket kan kännas orealistisk för personer som inte följer pliktetiken, varför ska 10 dö när man kan rädda alla genom att enbart mista livet på en person? Att alltid handla utifrån pliktetiken kan i sig bidra till att man får många omoraliska konsekvenser. Eftersom mammans plikt säger att inte hjälpa Maria eftersom det går emot hennes plikt blir konsekvenserna negativa. Vilket egentligen inte spelar så stor roll för en pliktetiker eftersom konsekvenserna inte har någon betydelse, följer du din plikt är handlingen god.

Att agera utifrån pliktetiken kan vara väldigt svårt. Det är svårt för en pliktetiker att veta exakt vad personen ska göra eftersom det är svårt att veta vilken plikt man bör följa. Vem bestämmer vad en plikt är eller inte? Vem bestämmer att man ens måste följa plikter?  Som pliktetiker vet man inte alltid vilka exakta plikter man bör agera efter just för att det skiljer sig så pass mycket från person till person. Det skiljer sig mellan icke religiösa och religiösa. Precis samma problematik upplever konsekvensetiker, en konsekvensetiker kan inte alltid veta vilka konsekvenserna kommer bli av ens handlande. Man kan inte alltid veta allt och därför är det svårt att avgöra, Kant skulle enligt pliktetiken säga att det hela handlar om människans erfarenheter och genom det kategoriska imperativet kan man hitta de rätta plikterna att följa under livets gång.

Mitt etiska problem var om råttan Sigrun som bor på ett forskarsjukhus. Där utsätts hon dagligen för olika plågsamma experiment. Nästa vecka skall hon utsättas för ett experiment som kommer att döda henne, långsamt och plågsamt.

Är det ok att utnyttja djur på detta sätt? Är djurens liv verkligen mindre värt än människans?För att kunna diskutera mer om detta problem så tänker jag gå in på pliktetik. Pliktetiken är en etisk teori som grundar sig på Immanuel Kants teorier, han är den mest kända förespråkaren vad gäller pliktetik. Pliktetik menar att det är egenskaperna hos själva handlingen som avgör om vad som är rätt eller fel. Plikterna ska alltså vägleda en i det dagliga livet utan hänsyn till framtida konsekvenser. Den är alltså oberoende av konsekvenserna. Det är vissa grejer i livet som vi har behov av att göra trots konsekvenserna och dessa är att bevara liv, att följa regler och order.

En anledning till varför djurförsök är något som man måste använda sig av är för att det står i Sveriges lag att medicin måste bli testat på ett djur innan det kan bli godkänt för människor.

Forskarnas resultat av djurförsök gör att vi kan leva vidare även om vi har råkat ut för en sjukdom. Eftersom det är vår plikt att bevara liv så uppfyller forskarna detta genom att rädda människors liv. Skulle de istället rädda djurens liv så skulle i längden både människor och djur dö för att människor inte kan ta hand om sina husdjur när de är döda och måste därför avlivas.  Vi har vissa moraliska plikter som vi ska hålla oss till. Det förekommer ofta listor med saker man inte får göra inom pliktetik. Vegan och vegetarianer har också sina egna regler som de måste följa. Det är också klart här att det blir krockar mellan olika grupper beroende på vad man anser är den högsta plikten.

Inom mitt tidigare etiska exempel så får man reda på hur familjen plötligt får nyheterna om morfars död och besväret som de tvingas att gå igenom när det kommer till det faktum  vare sig de ska donera hans organ eller inte. Ska de gå emot sin tro eller efterfölja hans sista önskan?

Pliktetik betyder att individen följer regler, vare sig det handlar om vardagliga regler som alla följer eller mer personliga, religions relaterade, som desto färre följer. Ett samhälle utan lagar och regler skulle inte fungera och istället lämna befolkningen samt omgivningen, i en kaotiskt destination med ett dåligt sinnestillstånd. Utan dessa så kallade regler så skulle brottslighet samt andra illegala handlingar, sluta med en skyhög statistik och en farlig livsstil. För att leva ett stabilt och oskadligt liv så krävs det lagar som skapar en struktur, vilket orsakar en tendens att lugna befolkningen och dess behov av att uppleva samma rutin vardagligen, med samma behov. Precis som en skivspelare som har fastnat i repris. Trots att det må vara enkelt att skilja mellan rätt och fel så är det inte lika simpelt att faktiskt genom följa moralen som man tidigare har utvecklat. När det kommer kommer till handlingen som man tvingas att bemöta så är chansen stor att tankesättet förändras. Det är alltid lättare sagt än gjort. Det som skiljer religiösa individer från en resterande befolkningen är det faktum att de möjligheten att välja vilka regler inom religionen, som de ska följa, beroende på vilken nivå deras tro befinner sig i. Till skillnad från lagen som alla måste följa för att undgå bestraffningen annars väntar dem. Att utföra abort är enligt kristna, fel, då det går emot Guds budord som tydligt säger att individen inte ska döda.

Eftersom att familjen Richards religion väldigt strikt hävdar att blod inte får komma i kontakt med blodet som tillhör andra individer, därav konflikten som utesluter organ donationen, så blir det moralistiskt omöjligt för dem att utföra en sådan handling. Hela deras liv har bestått ut av att följa reglerna inom religionen och inte sett tillbaka. Reglerna har varit konsekventa samt självklara för dem, trots att majoriteten av befolkningen må tycka sig ha en annan åsikt gällande ämnet. Att det istället är bisarrt och ifrågasättande. Skulle familjen dock istället gå emot deras tro och gå igenom med donationen av organen så skulle det hjälpa en hel del individer som befinner sig i svåra medicinska positioner, att slutligen tillfriskna och till och med rädda dem från dödsdomen. Människornas liv är bokstavligt talat, i deras händer. Dock så kan man även ställa frågan om hur samtidigt, går emot plikten som säger att man ska vara den bästa möjliga individen, precis som religionen kräver, i vägran av att hjälpa andra oskyldiga själar.

Den tyske filosofen Immanuel Kant, som föddes år 1724-1804, har skrivit boken ”Kritik av det rena förnuftet” som är väldigt populärt inorm filosofin. Kant är en pliktetiker som tidigare har talat mycket om det kategoriska imperativet och dess betydelse, ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag”.  Med detta menar han att individen endast ska genomföra den specifika handlingen om majoriteten av befolkningen även gör detsamma. Tänker och gör majoriteten detsamma så betyder det att det är en oskriven regel och därför en allmän lag som man följer, utan en eftertanke samt tveksamma funderingar i sinnet. Det är t.ex. väldigt självklart att man ska hjälpa en äldre kvinna som har ramlat ner mitt på gatan och därmed är detta en allmän lag. Om samhället istället hade motsatta moral och istället tänkte mer själviskt, genom att inte hjälpa kvinnan så skulle lagen se annorlunda ut. Precis som jag tidigare nämnde om hur det är lättare sagt än gjort, trots Kant’s teori så väljer man inte alltid den rätta vägen, oftast på grund av själviska orsaker och prioriterar alltså någon annan regel som är viktigare. Kant kritiserar ett sådant själviskt tankesätt med ett annat fokus i åtanke, ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig din egen eller någon annan person bara som ett medel utan tillika som ett ändamål”.  Alltså tyder han på att godhet är mycket viktigt och bör prioriteras högre än andra faktorer. Man ska behandla medmänniskan precis som man själv vill bli behandlad. Individen bör utföra osjälviska gärningar med ingen förväntan av att bli bemött med något tillbaka.

Familjens beslut med användningen av pliktetik, skulle huvudsakligen baseras på deras religion. Ja, att vara en god individ som har morfars önskan i åtanke, samt alla liv som de skulle hjälpa, är något extremt viktigt för människan, men en religiös individ prioriterar dock sin tro och dess regler. Vilket leder mig till att beslutet skulle innefatta en oberörd livlös kropp och en familj med ett gott samvete. Konsekvenserna som medföljer är inte väsentliga när det kommer till det slutliga avgörandet av hur de ska gå i väga med den komplicerade samt upprörande situationen. Just därför gör dem det en aning själviska men nödvändiga beslutet och bestämmer sig för att neka till proceduren, i hopp om att bevara lojaliteten för sin religion samt de resterande trogna individerna som består ut av vänner och främlingar. På grund av att Kant till skillnad från familjen, har medmänniskornas välmående i åtanke så skiljer sig svaret år från deras. Hans svar skulle troligen bestå ut av att uppfylla den döende mannens sista önskan och samtidigt glädja några familjer med nyheterna om att deras familjemedlem får uppleva ytterligare en julafton. Att låta en möjlighet som skulle rädda flera humana liv, passera förbi en, är inte moralistiskt och därmed ett väldigt självklart beslut från hans sida.

I mitt tidigare etiska exempel  så var du, en otursmagnet som äntligen fått lite tur din väg, tvungen och bestämma ifall du hade ”tid” nog att hjälpa den unga kvinnan i gränden som du råkar se bli trakasserad av en större man när du sprang mot tåget. Vad skulle du ha gjort enligt pliktetiken? Skulle du fortsätta springa till mötet för en chans att äntligen synas på filmduken eller skulle du ingripa som en god medborgare?

Pliktetiken är en deontologisk lära. Den deontologiska läran är en av de tre största som man jobbar med när man talar om studier inom etiken. Sedan finns det även inom den deontologiska läran, tre viktiga teorier eller ”etik” som man kan fokusera på. Vid talan om den deontologiska etiken kan man bl.a. arbeta med kontraktsteori, som innebär att alla människor ska följa de regler som finns i samhället och att alla ska gynnas av dessa regler. Sedan finns det också rättighetsteorin som talar om att alla ska få leva sina liv som de behagar och att ingen annan bör ingripa i vilka val de tar. Slutligen har vi också pliktetiken, som talar om för oss att vi som människor är skyldiga att hålla oss till de moraliska plikter och värderingar vi har, samt de moraliska plikterna som samhället ”har satt” upp åt oss. En deontologisk etiker som t.ex. är läkare och som främst praktiserar pliktetiken skulle i hens fall följa de plikter som en läkare har. Vilka moraliska plikter vi har vardagligen, beror för det mesta på vilket yrke vi jobbar med eftersom de flesta yrken även medför en viss plikt och man rättar sig även efter dessa plikter eftersom de nu är en del av livet. Detta betyder dock inte att vi måste ha en karriär eller gå i skolan, för att leva efter vissa moraliska plikter eftersom dessa bara är skol- och värnplikt. Som en god medborgare, familjemedlem, vän eller chef, så har vi alla gemensamma moraliska plikter att följa, såsom t.ex. att inte ljuga, att skydda sin familj, att inte mörda, att hjälpa sina medmänniskor i nöd, etc. För den som är en pliktetiker och vill ”leva rätt”, lever enligt de moraliska plikterna hen har och som hen även rättar sig efter för att i sin tur, som sagt, ”leva rätt”.

En pliktetiker anses vara en god pliktetiker när hen följer de plikter som hen har, för att handla gott och enligt sina moraliska plikter så existerar det ingen plats för egoism, känslor och önskningar, utan hen gör det hen anser är rätt och vad hen tror att plikten säger. Vilket enligt följandet av pliktetiken så bör mannen i mitt exempel hjälpa den trakasserade kvinnan i nöd och därmed vara försenad till hans nya jobb eftersom pliktetiken inte fokuserar på individen känslor eller önskningar i sådana situationer utan hellre på den medborgerliga och morala plikten. Den etiska egoismen som förklaras som en rätt handling då den ökar den egna lyckan eller njutningen, är en typ av etik som inte platsar inom pliktetiken. Nationalencyklopedin förklarar begreppet pliktetik på detta vis: ”[…]av etiska eller rättsliga skäl bör göra därför att man har en viss ställning eller står i en viss relation till andra[…]. Alltså att; oberoende på om det är p.g.a. rättsliga eller etiska skäl som vi handlar efter en situation, så gör vi det eftersom det anses vara ”moraliskt rätt” och p.g.a. att vi har en plats i samhället där det är just ens egen plikt att ingripa i vissa situationer. Samt att, vi utför en viss handling eftersom vi känner oss ”skyldiga” till att utföra den, även om vi i vissa fall inte vill. Alltså, även om mannen i mitt exempel inte ”är på humör” eller ”inte vill” hjälpa till så bör han ändå göra det eftersom det är en typ av skyldighet. Pliktetiken handlar om skyldigheten att utföra vissa handlingar samt skyldigheten att inte utföra de. För att jämföra pliktetiken lite, så kan vi jämföra den med t.ex. rättighetsteorin, eftersom en sådan etiker inte hade handlat på samma vis som en pliktetiker, då en rättighetsetikers handlingar hade utgått från tankar som t.ex. ”Det är hennes liv och rättighet att leva och handla som hon vill, jag behöver inte bry mig om henne eller om hon råkar illa ut,” etc. Samt som att man själv som rättighetsetiker inte vill att andra integrerar sig i ens liv då rättighetsteorin går ut på att andra ”inte ska lägga sig i” ens liv, och på så sätt så kan man eventuellt hindra sig själv från att ta emot hjälp från någon utomstående, även kanske i nödkriser t.o.m.

Pliktetiken är dock inte så lätt att följa, som den låter. Som olika individer har man ofta olika åsikter om vad som är en god handling och vad som egentligen är ens självklara plikt att avgöra. Två individer kan ha olika plikter som de måste följa, men dessa två plikter kan komma att säga emot varandra. Dessutom så kan vissa plikter krocka med varandra. De klassiska plikterna som krockar med varandra är t.ex. att skydda och att ljuga. Det är din plikt att skydda en viss individ från någon eller något ”ont”, men du får inte ljuga för att i sin tur kunna skydda. Vad gör man då som en god pliktetiker? För att anses som en god pliktetiker måste man vara konsistent, inga undantag gäller. Därför kan man inte heller ljuga för att i sin tur kunna skydda eller vice versa eftersom man på ett eller annat sätt ändå har ”går emot” sin plikt. Mannen i mitt exempel har en plikt att vara i tid, men han har även en andra plikt, nämligen att hjälpa människor i nöd som en god medborgare. När två plikter som dessa krockar, så kan ett dilemma lätt bildas och vilket val man än tar, så har man som sagt ändå brutit mot någon av plikten.

Den tyska filosofen Immanuel Kant (1724-1804) är välkänd när det kommer till filosofi, då han var grundaren av den kritiska filosofin som bl.a. talar om begreppen kategoriska- och villkorliga imperativ. Hur vet vi vad en moraliska lagen kräver? Upptäcker vi vilka moraliska lagar som gäller genom det praktiska förnuftet? D.v.s. det tänkande som leder till förnuftiga handlingar? Genom det villkorliga imperativet, som är regler som man följer då man vill uppnå vissa mål (oftast personliga mål)? Eller kan det vara genom det kategoriska imperativet som förklarar att vissa moraliska lagar är satta för alla att följa? Vilket därmed leder till lycka då alla faktiskt kan vara ense om vilka exakta lagar det är som bör följas. Om vi frågar Kant så skulle han svara att det är det praktiska förnuftet som gör det möjligt för oss att veta vilka moraliska lagar vi bör följa eftersom han ansåg att det var tänkandet som gjorde handlingarna förnuftiga. Allt förnuftigt handlande var styrt av regler eftersom för en individ att kunna uppnå ett mål så är hen styrd av regler som tar en tid, vare sig om det handlar om att man vill gå ner i vikt, vara i tid, etc. Sådana typer av regler kallade Kant för villkorliga imperativ, eftersom det är val som (för det mesta) har en effekt på en själv. Det är t.ex. upp till en själv om man vill gå upp eller ner i vikt, och därmed är även det en villkorlig regler som man måste bestämma sig själv för att följa. Moralens regler är dock helt annorlunda, då dessa regler även påverkar allmänheten. Kategoriska imperativet ville Kant kalla dessa morala regler som man nästan är tvungen att följa. Det kategoriska imperativet kan kortfattat förklaras genom att förklara båda orden var för sig, d.v.s. kategoriska ”något man med vana gör” och imperativ ”en uppmaning”, även benämnt med en vana, och någonting som man alltid gör, kanske till och med av vana. Ett viktigt citat av Kant från det kategoriska imperativet är: ”Handla bara enligt den regel (maxim) som du vill se upphöjd till allmän lag”, alltså att när du begår en handling som du kan tyckas tänka bli till en allmän regel, endast då vet du att ditt val till handlande varit förnuftigt. Om mannen i mitt exempel rusar iväg till sitt nya jobb och lämnar kvar kvinnan skrikandes i nöd, skulle han vilja upphöja en sådan handling till en allmän regel? ”Hjälp inte människor i nöd när du är sen till jobbet” eller ”ignorera när någon i allmänhet blir sexuellt trakasserad när du måste vara på jobbet”. Skulle han då vilja att valet skulle vara lika självklart för en annan man i hans situation om det var hans fru eller dotter som det rörde? Kant menar att man ska vilja att den tänkta regeln vore en lag och att den ska fungera utan självmotsägelse. Av mannen i mitt exempel att rusa därifrån utan att hjälpa vore ett väldigt passivt handlande, helt emot pliktetikens morala regler. Det skulle vara mer som att han följer rättighetsteorin genom att vara så passiv, då man enligträttighetsteorin sköter sig och sitt liv och inte blandar in sig i andras. Och sådana har vi ju blivit på senaste tiden, av natur. Man har ju gjort massor med experiment när scenariot har varit klart att en äldre människa eller ett barn behöver hjälp, men ändå så räcker ingen ut handen och ger de hjälp. Vi har blivit sådana på senaste tiden att vi faktiskt inte följer pliktetiken lika väl eller lika mycket som vi borde. Då talar jag även om mig själv, då jag ofta kan komma på mig själv handla fel. Tankar som ”jag borde ha hjälpt henne/honom” uppkommer ofta och med tiden så kanske vårt samhälle t.o.m. blir ett samhälle som hellre lever enligt rättighetsetiken än pliktetiken eftersom vi tydligt visar att vi är osäkra på när vi ska ingripa och om det är ok för oss att ingripa i andras liv, även vid hjälp.

Pliktetiken anklagar effektetiken att uppmuntra människor till onda handlingar för att dessa har goda konsekvenser. Vi har alla en moral och kan därmed följa de moraliska plikterna bara om vi så vill det. Att följa dessa moraliska regler är livets mening enligt en god pliktetiker. Effektetiken säger att en handling anses vara god då den leder till ökad lycka eller njutning. Alltså att ju större antal lyckliga människor desto större lycka eller njutning då man som en effektetiker ser till en massa istället för individen själv, som en pliktetiker gör. Ett exempel på detta skulle kunna vara att man mobbar en enskild individ eftersom man har blivit tillsagd av x antal personer att göra det och denna handling av dig bidrar till lycka för dessa x antal personerna men inte den enskilda individen. Om jag ska ansluta det till mitt exempel så kan vi istället tänka att mannen springer till jobbet då chefen, medarbetarna och medskådespelarna blir glada för att han är där, hellre än att hjälpa den ensamma kvinnan i hörnet som skriker på hjälp. Effektetiken handlar om störst lycka för största möjliga antal, då pliktetiken är med individualiserad och endast fokuserar på den egna individen.

Pliktetiken och konsekvensetiken hör inte heller samman vad gäller teorierna då en konsekvensetiker måste känna till alla faktorer, d.v.s. inre och yttre faktorer som vilka det drabbar, och hur drabbas offret/gärningsmannen etc. för att då i sin tur veta om hens handling är korrekt eller ej. Man behöver som en konsekvensetiker tänka ut alla negativa och positiva poler för att sedan därifrån kunna göra ett förnuftigt val. Medan en pliktetiker endast fokuserar på individen och inte konsekvensen av sina handlingar, samt att man som en pliktetiker inte heller ska blanda in känslor såsom ”vad synd för min familj om jag gör så” eller önskningar såsom ”detta har jag inte lust med att göra”. För en pliktetiker talar plikten för handlandet och man bryr sig bara om sitt eget handlande, ett handlande som man anser är rätt i alla lägen oberoende på konsekvenserna, då man endast utfört sin plikt. I mitt exempel om mannen som måste rusa till jobbet så skulle han som en konsekvensetiker i sådana fall tänkt ut svaren på frågorna: vilka drabbar detta? Vad händer med mig om jag ingriper/ej ingriper? Vad händer med henne om jag ingriper/ej ingriper? Vad händer med förövaren? Etc. som en konsekvensetiker måste man först fundera ut konsekvenserna och sedan, som sagt handla efter de. Men som en pliktetiker hade det varit rätt att ingripa direkt eftersom man alltid bör hjälpa människor i nöd. Konsekvens- och pliktetiken har dock en väldigt betydande likhet; deras värderingar. När man räknar ut de negativa och positiva händelserna till ens handling inom konsekvensetiken så ser man även att vissa negativa och positiva händelser väger mer än de andra, på samma sätt värderas plikterna inom pliktetiken annorlunda och vissa plikter väger mer än vad den andra gör. Med det sagt så anser jag att jag har rätt i att säga att mannen i mitt exempel hellre bör hjälpa en människa i nöd än att komma i tid, då att hjälpa samhället och dess invånare och på så sätt göra en god gärning, placeras högre upp i rangordningen, än att komma i tid.

Pliktetik

Det etiska problemet handlar om hur en syster frågar sin äldre syster om vad hon ska göra då lillasysterns vän blir misshandlad i hemmet men hur hon samtidigt inte vill anmäla det. (Länk)

En pliktetiker handlar alltid enligt sin plikt. Vare sig konsekvensen blir bra eller dålig så spelar det ingen roll för en pliktetiker. I pliktetik man oftast utifrån om och endast om tankesättet. Det jag försöker komma fram till är att i pliktetiken är det plikten som avgör vilken handling du ska utföra.

En plikt är ett moraliskt tvång. En moralisk lag. En plikt kan även vara en lag inom rättsväsendet. En skyldighet. Många har religiösa plikter. Ett exempel är om du har sett en kriminell handling så har du som plikt att vittna inför domstol. Ett annat exempel är om du ser någon som inte kan simma och skriker efter hjälp så har du som plikt att hjälpa den som är i nöd. Ett annat exempel på en plikt är att inte mörda.

• Filosofen Kant menade att man ska följa det kategoriska imperativet som är att endast handla efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag. En maxim är en etisk regel som en har lärt sig genom ens erfarenheter och som en sedan handlar efter. Det Kant menar är alltså att man alltid ska handla efter sin maxim för det är det bästa etiska handlingssättet.
• Kant menar också att man ska handla som om maximen för din handling genom att din vilja skulle kunna bli allmän naturliglag.

Han fortsätter med att en alltid ska handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig din egen eller någon annans person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål.

Som jag ser det är det den äldre systerns plikt att ringa polisen så fort hon får reda på det. Det spelar ingen roll om lillasysterns väns syskon blir i fråntagna från deras pappa eller varandra. För en pliktetiker så spelar inte konsekvenserna någon roll vare sig de är bra eller inte. Att den äldre systern ringer polisen är inget annat än rätt för att hon gjorde sin plikt.

Eftersom lillasysterns vän vet att barn blir knasbarn utifall de hamnar hos SOS efter egna erfarenheter så skulle hon själv inte ringa polisen vilket annars skulle anses vara ett måste för en pliktetiker. Om vi dock ska utgå från Kants tänkesätt så sätter hennes maxim stopp för lillasysterns vän att ringa polisen.Om vi nu tittar på mitt exempel och ska applicera pliktetik på det så måste vi först fundera över vilka plikter som är aktuella här.

Pliktetik:

X är en ensamstående mamma som ligger efter med hyran och riskerar att bli vräkt. En dag när X är på väg hem från sitt arbete hittar hon en plånbok. I plånboken ligger det tillräckligt med pengar för att betala hyran som hon ligger efter i. Ska hon ta pengarna och därmed betala sin hyra eller lämna över plånboken till ägaren?

Pliktetik även kallad deontologisk etik. Enligt en pliktetiker har en individ vissa plikter, handlingar som man bör eller inte bör utföra, exempelvis har man plikten att hjälpa svaga människor och samtidigt ha plikten att inte döda. De handlingar en individ utför är i fokus. Pliktetik fokuserar på vilka handlingar som är rätt och fel att begå. Vad som är rätt och fel kan dock variera, exempelvis kan det rätta vara att följa religiösa budord och följa mänskliga rättigheter. Att agera moraliskt innebär att agera utifrån sina plikter. Man kan se att man är moralisk om man hjälper svaga men omoralisk om man dödar. Pliktetik fungerar på så sätt att konsekvenserna av en handling har ingen betydelse för huruvida en handling är moralisk eller omoralisk. Om man hjälper en människa som sedan går och dödar någon annan står inte jag för de konsekvenserna, det vill säga jag står inte för konsekvenserna av min handling eftersom jag följde min plikt även om någon dödades på grund av av min hjälp i början. Enligt pliktetik är det fel att ljuga och om alla människor ljuger kommer samhället att rasa samman. Men om anledningen till att man ljuger är för att rädda ett liv är det då inte rätt?

Detta innebär en viss problematik, det man kan kritisera i detta fall är att ingen individ följer en etisk modell hela tiden och det beror på att varje etisk modell har brister och olika regler som ibland krockar med varandra. Ett exempel är om X bestämmer sig för att aldrig stjäla, då detta är något som hon har blivit uppfostrad till, men om X måste betala sin hyra för att inte riskera att hon och hennes barn hamnar på gatan. Enda sättet för att kunna motverka detta är att stjäla, vad ska X då göra? Då blir det problem med plikten om att aldrig stjäla. I detta fall skulle en pliktetiker säga att X ska lämna tillbaka plånboken eftersom det är omoraliskt att stjäla och då pliktetiker inte tar hänsyn till konsekvenserna så lägger man ingen vikt på att X och hennes barn kommer bli vräkta, det vill säga konsekvenserna är inte viktiga utan det är själva plikten/handlingen. Men å andra sidan är det inte en plikt att ta hand om sina barn även om det blir på kostnad av någons annans ägodel?

Immanuel Kant är en av de främsta inflytelserika förespråkarna för pliktetik. Kant skrev Grundläggande av sedernas metafysik 1785 där han formulerar principen om det kategoriska imperativet. Hans grundformulering lyder: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant menar att det inte räcker med att handlingen uppfyller plikterna, det måste finnas en pliktkänsla för att det ska vara moraliskt på riktigt. Även om en individ begår en handling som stämmer med plikter kan det fortfarande vara moraliskt felaktigt, som exempelvis om det är för att få uppmärksamhet. I boken presenterar han ytterligare tre formuleringar av principen som nämndes ovan:

• Handla som om maximen för din handling genom din vilja skulle kunna bli en allmän naturlag.
• Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig din egen eller någon annan person bara som ett medel utan tillika som ett ändamål.
• Handla enligt maximerna tillhörande en allmänt lagstiftande medlem i ett blott möjligt ändamålens rike.

Det kan tolkas som att alla dessa formuleringar leder till samma plikter.

Kant har även utvecklat det hypnotiska imperativet som lyder ”om du vill uppnå x så utför y”. Kategoriska imperativet är ”utför y”. Hypnotiska imperativet handlar om uppmaningar, för att åstadkomma en konsekvens måste en individ genomföra en specifik handling. Kategorisk däremot betyder att man ska tillämpa någonting oavsett konsekvenserna som sagt.

Enligt Kant skulle X lämna tillbaka plånboken då det är omoraliskt att behålla pengarna och såsom det står i formuleringen ska man handla på så sätt att din handling skulle kunna vara en lag. Man kan också se genom formuleringarna att om X vill ha hjälp ska hon göra Y om man tänker ur det hypnotiska imperativet. Om hon lämnar pengarna så kanske hon får hjälp av ägaren eftersom han är så pass tacksam. Men en renodlad pliktetiker skulle säga lämna tillbaka plånboken och konsekvenserna spelar ingen roll så länge du följer plikten som i detta fall är att inte stjäla.