Kategoriarkiv: Konsekvensetik

Konsekvensetiken

Mitt etiska exempel inlägg handlar om att Lina är ute och klubbar och hon ser sin nära killkompis hålla på flörta med en tjej på klubben. Martins flickvän, Frida är dessutom Linas bästa vän, så i detta fall står Lina väldigt nära både två. Problematiken uppstår då Lina står inför ett svårt val, ska hon berätta för sin bästa vän att hon såg Martin hålla på och flörta med en annan tjej på klubben eller ska hon låta bli att berätta och inte svika sin nära vän Martin? (Länk)

Konsekvensetik handlar om att man ska försöka förutse vilka konsekvenser en handling kan få, att man ska utgå utifrån konsekvenserna för att avgöra om en handling är rätt eller fel. En handling är rätt om den ger goda konsekvenser.

Inom konsekvensetiken finns det utilitarism. Utilitarisms grundprincip handlar om att göra det rätta valet som gynnar de flesta och inte bara sig själv. Bakom denna teori är det två kända upphovsmän bakom utilitarismen. Jeremey Bentham och John Stuart Mill.

Nu kollar vi utifrån mitt etiska exempel. Hur hade Lina gjort utifrån konsekvensetiks perspektiv? Jo, Lina i detta fall hade berättat till Martins flickvän som är Frida om att Martin var på klubben och flörtade med en annan tjej, konsekvensen av detta blir då att Martin blir arg på Lina och Frida och Martin bråkar, eller i värsta fall gör slut. Eller hur hade konsekvensen sett ut om hon inte valde att berätta till hennes bästa vän Frida?  Jo, konsekvensen kan se ut på det sättet att Lina mår dåligt över att hon inte har sagt något till sin bästa vän och att hon har skuldkänslor över det, eller i värsta fall så kanske Lina till slut berättar för Frida men då kanske Frida blir arg över att hon har väntat med att berätta det till henne.

Men hur hade det positiva sett ut om Lina berättar till Frida om vad hon såg på klubben. Jo, Lina hade känt av att hon gjorde det rätta av att berätta till hennes vän och Frida vet att Lina är en god vän man kan förlita sig på. Eller det andra exemplet, om Lina inte hade berättat för sin vän Frida hur hade det sett ut då? Jo, hennes andra nära vän Martin hade inte blivit sur på Lina och Martin kanske skulle uppskatta Lina för att hon inte berättade till Frida.

Men utifrån utilitarism perspektiv så bör Lina ha agerat på det sättet att hon måste tänka största möjliga lycka till största möjliga antal, alltså i detta fall så bör hon inte berätta för Frida om vad hon såg på klubben för det positiva med att hon inte berättar, blir att Martin och Lina kan vara vänner, och att Martin och Frida kan vara tillsammans. Även om Lina skulle må dåligt över att hon inte berättar så spelar det ingen roll just i detta fall för det är mer gynnsamt att hon inte säger något alls om vad hon såg.

 

Konsekvensetik Djurförsök- rätt eller fel

Mitt etiska problem var om råttan Sigrun som bor på ett forskarsjukhus. Där utsätts hon dagligen för olika plågsamma experiment. Nästa vecka skall hon utsättas för ett experiment som kommer att döda henne, långsamt och plågsamt.

Är det ok att utnyttja djur på detta sätt? Är djurens liv verkligen mindre värt än människans? För att kunna diskutera mer om detta problem så tänker jag gå in på olika typer av etik. Den första etiken är konsekvensetiken och går ut på att man tänker på resultat framför handlingarna. Alltså om man får något bra eller dåligt av något man gör, så denna etik helt enkelt avgör vad som är rätt och fel. Man tänker dessutom på konsekvenserna som handlingen har på omgivningen.

Oavsett man väljer att döda ett djur eller inte så får man både positiva och negativa effekter av det. En konsekvens som man får av djurförsök är att det med hjälp av forskare framställa ofarliga mediciner som kan leda till god hälsa för människan. En annan konsekvens kan vara att massor med råttor plågas samt dör för att få en människa att leva sitt liv med mindre lindring. Om vi skulle slutta med djurförsök skulle det vara svårt att lindra nya sjukdomar och det i sig kan ge konsekvensen att den sjuka kan vara en mamma till två små barn som behöver uppfostran vilket staten får betala för att de ska hamna i foster hem.

Utilitarismen är den vanligaste etiken som man riktar in sig på genom konsekvensetiken. Utilitarismen är en teori som föreskriver att en handling är rätt om den får positiva konsekvenser än andra alternativ genom handlingen. Alltså för att fatta rätt handling behövs det en beräkning av konsekvenserna och sedan handla till det val som leder till bästa konsekvenserna. Väger djurets lidande upp till nyttan av försöket? Om den inte gör det så ska försöket inte ske. Om den gör det så rättfärdigar nyttan lidandet och försöket anses då okej. Utilitarism kan tycka att vissa djurförsök är ett nödvändigt ont, alltså om nyttan är mycket stor till exempel om kanske forskningen syftar till att finna ett botemedel mot en dödlig sjukdom då kan försöket rättfärdigas. Andra djurförsök som exempelvis testar smink, kan däremot anses fel av en nyttoetisker, då nyttan av försöket (testa kosmetika) inte är stor nog att väga upp det lidande som djuren utsätts för i försöket.  Fokusen i nyttoetiken ligger i att maximera nyttan, eller det sammanlagda goda med handlingen som ska utföras eller avstås. Det svåra här är både att värdera nytta och vems nytta som ska räknas. Utilitarismen menar alltså att det okej att föda upp djur så de ger oss mat och kläder så länge djuren har ett bra liv och avlivas på ett smärtfritt sätt.

Jämförelse av pliktetik och konsekvensetik

Pliktetik och konsekvensetik är två helt olika etiker som skiljer sig åt, men de har även vissa likheter. Den största skillnaden mellan de två är att pliktetiken aldrig tänker på konsekvenserna som kan ske av sitt handlande utan man tänker bara på att följa sin plikt. För att jag vidare skall kunna ta ställning till en av dessa etiker som jag själv kan tillämpa och tycker är bättre än den andra, så ska jag först förklara innebörden med pliktetik samt konsekvensetik för att vidare kunna diskutera vilken etik som jag själv kan ta ställning till. Ni kan läsa mina tidigare exempel om konsekvensetik – HÄR och pliktetik – HÄR.

Konsekvensetiken riktar in sig på vad det blir för positiva eller negativa konsekvenser beroende på vilka handlingar man väljer att göra. Man kan alltså mäta om en handling är god eller inte, beroende på vad det blir för positiva eller negativa konsekvenser av handlingen. Effekten av konsekvenserna som blir av de handlingar man gör är det handlingar som räknas. Utilitarismen menar att en handling är rätt om den leder till maximal mängd av det goda i världen. Om den maximala mängden är negativ så är handlingen man utför ond. Om de negativa konsekvenserna överväger de positiva konsekvenserna så ska man avråda från att utföra handlingen. Om det är tvärtom, att de positiva konsekvenserna överväger de negativa konsekvenserna så kan man utföra sin handling utan problem, det vill säga, om man vill anpassa sig som en konsekvensetiker till sin etik. Eftersom att man alltid ska ha i åtanke om vad konsekvenserna blir av olika handlingar så kan det ibland uppstå problem, som till exempel när det handlar om aktiv dödshjälp. Ska en människa behöva lida av smärta tills den dör på grund av att det inte är lagligt att ge patienten dödshjälp på grund av Sveriges lagstiftning? Är det inte ett ganska sjukt sätt att se på människoliv? Ska man behöva leva när man faktiskt inte kan, då man har så himla ont att man önskade att man vore död? Detta är ett väldigt typiskt problem när det kommer till konsekvensetiken. Trots att utilitarismen säger att man alltid ska göra den handling som ger maximal mängd av det goda i världen och mäta negativa och positiva konsekvenser, så hjälper inte det när det uppstår dessa typer av problematik.

Pliktetiken grundar sig på Immanuel Kants teorier (1724-1804), där han försökte komma fram till vilka handlingar som är rätt och fel samt hur man kan avgöra detta. Därför skapade han det kategoriska imperativet. De två viktigaste aspekterna ur det kategoriska imperativet är ”Handla enbart efter den maxim som du också kan upphöja till allmän lag” och “handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål.” I det första citatet betyder maxim i detta fall handlingar som vi av erfarenhet har lärt oss är bra. Han menar att man alltid ska agera utifrån den erfarenhet man har sedan tidigare som är positiv. I det andra citatet menar han att inte ska använda andra människor som ett medel. Man får därför inte använda en människa för att rädda fler i sin omgivning. Kant menar sammanfattningsvis att en handling är god om och endast, det alltid är rätt att agera på det viset. Man ska alltid följa sin plikt, oavsett vad konsekvenserna blir av sitt handlande. Men om pliktetiker nu tycker att man alltid ska följa sin plikt, även fast konsekvenserna är en stor katastrof så lyder de ju inte under Kants teorier? Han menar på att man ska agera utifrån de handlingar som vi lärt oss är bra från tidigare erfarenheter. Detta blir väldigt motsägelsefullt då människor har olika uppfattningar om vad som är bra och dåligt. Ta till exempel detta kvinnoförtryck och kvinnoförakt som existerar i länder som Afghanistan, Indien och Iran. Om du skulle fråga männen där hur en kvinna bör klä sig och bete sig, och att du sedan frågar männen i Sverige så blir det en enormt stor skillnad. Hur tacklar Kant detta? Menar han att plikterna är olika beroende på land och individ? Är plikten männens åsikter om hur kvinnor ska klä sig och bete sig eller är det kvinnorna själv som avgör sin plikt?

Efter att jag gått igenom dessa två etiker så kan jag genast konstatera att konsekvensetiken är den etik som jag själv kan tillämpa och tycker är bättre på grund av att man tänker på konsekvenserna som blir av sitt handlande och inte bara att man ska följa sin plikt för att den religion som man tror på säger det till exempel. Pliktetiken är så pass strikt och blir tyvärr inte bra i slutändan eftersom att man bara gör det som man blivit lärd och tillsagd till att göra. Men å andra sidan så är konsekvensetiken lite lik pliktetiken, då den inte heller bra för alla eftersom att den inte utgår från att alla människor har samma förutsättningar. På grund av detta leder det till att det ändå är någon som drabbas av ens handlingar och man kan inte göra det rättvist för alla. Till exempel i mitt etiska exempel där den nyfödda dottern är så pass sjuk att hon max kan leva i 3-4 år innan hon dör, och att de kan välja mellan dödshjälp eller att låta henne lida. Oavsett vilket beslut föräldrarna fattar så blir det negativa konsekvenser för alla. Jag kom fram till att barnet skulle få leva eftersom att utilitarismen säger det då man strävar efter största möjlig lycka av ens handlande.

Såhär såg de positiva och negativa konsekvenserna ut av mitt etiska problem:

Positiva konsekvenser +

  1. Flickan får aktiv dödshjälp och somnar in smärtfritt i sin förälders famn.
  2. Föräldrarna slipper känna en stor oro över att hon ska lida och ha ont.
  3. De slipper de ekonomiska kostnaderna om de hjälper henne att somna in.
  4. Mamman och pappan får uppleva några år tillsammans med sin dotter.

Negativa konsekvenser –

  1. Deras dotter dör direkt om läkaren hjälper henne med att somna in.
  2. Läkaren begår ett lagbrott då man inte får utföra aktiv dödshjälp i Sverige. (Negativa konsekvenser för läkaren)
  3. Dottern får leva med en extrem smärta i några år om de inte hjälper henne.
  4. Föräldrarna kommer förmodligen inte kunna få ett biologiskt barn igen.
  5. Det kommer att kosta att ha ett sjukt barn så ekonomin kommer att påverkas.
  6. Flickan får inte själv välja om hon ska leva och kämpa mot sin sjukdom.

Som jag tidigare nämnde och som ni kan se så var det fler negativa konsekvenser än positiva, vilket gör att de negativa överväger de positiva konsekvenserna med aktiv dödshjälp. Dock är det väldigt egoistiskt att låta sitt barn leva i några år med konstant och extrem smärta i hela kroppen. Är det verkligen rättvist att ha kvar sitt barn som är så extremt sjuk? Men är det då rättvist att bestämma över ett litet barns öde som själv inte kan prata? Nej, inget av alternativen är rättvist för barnet och jag tycker inte heller att det alltid går att tillämpa konsekvensetik och pliktetik på allt som man gör, för det fungerar helt enkelt inte i det verkliga livet. Det går inte att mäta lycka i livet så hur skulle man kunna mäta handlingar som man utför? Jag skulle dock aldrig kunna leva som en pliktetiker som följer sina plikter till punkt och pricka oavsett vad konserverna blir. Konsekvensetiker har i alla fall i åtanke om vad konsekvenserna kommer bli av sitt handlande, vilket är mycket bättre. Båda etikerna har i grund och botten en god tanke, men pliktetiken är helt opassande och leder i praktik inte till något positivt.

Konsekvensetik | Dödsstraff

Ett land står inför en folkomröstning angående om dödsstraff ska bli lagligt eller fortsätta vara olagligt.

Konsekvensetik är en etisk teori som menar att enbart konsekvensen av handlingen avgör om handlandet i etisk mening är rätt eller fel. Utilitarism är en teori inom konsekvensetiken, vilken bl.a. grundades av Bentham (1748-1832) och utvecklades av J. S. Mill (1806-1873), som argumenterar för att det rätta handlandet är de som leder till största möjliga lycka. Ett handlande som resulterar i mer olycka än lycka skulle därför, enligt en utilitarist, bedömmas vara en oetisk handling. Begreppen lycka och olycka är dock något som utilitarister definierar olika (vilket gör det svårt att avgöra vad den egentliga definitionen är), men som främst syftar till det rätta eller det goda och det onda eller felaktiga. De handlingar som är rätt är de som resulterar i lycka/njutning medan de felaktiga handlingarna är det som resulterar i olycka/smärta.

Filosofen och juristen Jeremy Bentham är, som jag tidigare nämnt, en av grundarna till den utilitaristiska läran som han även hade som utgångspunkt i sina politiska strävanden. Bentham förespråkade jämlika rättigheter för de både könen och mer humana lagstiftningar som att; avskaffa dödsstraffet och barnaga samt att avkriminalisera homosexualitet. Dessa förslag skulle enligt utilitaristen Bentham ge mer lycka än olycka och därför vara ”det rätta handlandet”. Enligt Bentham är innebörden av lycka och njutning likvärdiga då han menar att det väsentliga i dessa begrepp (lycka/njutning) är hur pass stark känslan är, hur länge den varar samt hur den påverkar andra njutningar. Det betyder att en lögn kan vara moralisk att handla med i en situation om den uppnår mer lycka än vad sanningen skulle.  Denna typ av utilitarism kallas handlingsutilitarism, vilket utgår från Benthams tanke som menar att det moraliska värdet i en handling skall avgöras i situationen där den kommer att utföras.

Benthams handlingsutilitarism har mött kritik av bl.a. pliktetiker som menar att hans lära uppmuntrar till onda handlingar (för att få bästa möjliga konsekvens). Om jag utgår från exemplet där lögnen ger mest möjlig lycka i en viss situation och därför blir moralisk korrekt enligt Bentham, är det för pliktetiker en felaktig handling eftersom pliktetiken menar att det finns moraliska lagar som avgör rätt och fel. För religiösa pliktetiker inom t.ex. de Abrahametiska religionerna är lögnen en felaktig handling (ond/synd mm) som även för en stor andel icke troende pliktetiker även bedöms vara fel oavsett situation eller andra aktorer.

Utilitaristen John Stuart Mill, som även han var aktiv inom politik (ekonomi) och filosofi, argumenterade för Regelutilitarism som förespråkar en utilitarism där man följer regler om den ger bästa möjliga konsekvenser. Tillskillnad från handlingsutilitarismen menar regelutilitarismen att njutningar visst kan ha olika värden och att dessa kan värderas av erfarna personer (maxim) som har upplevt de olika njutningarna och som sedan kan avgöra vilket av dem som gett bäst effekt.

Den hedonistiska utilitarismen menar att den rätta handlingen är den som ger bästa möjliga effekt (i form av lycka/njutning) för alla som blir berörda av handlingen. Målet med den hedonistiska utilitarismen är att kunna handla på så sätt att dem som berörs av handlingen uppnår så stor inre lyckliga som möjligt. Inom den hedonistiska läran räknas inte enbart människans lycka utan även djur, foster eller andra liv som är kapabla att bli berörda av handlingen på så sätt att dem upplever lycka/njutning eller olycka/smärta. Därmed är den hedonistiska utilitarismen, tillskillnad från tidigare nämnda grenar inom utilitarismen, mer långsökt i sin konsekvensetiska moral då den strävar efter att maximera så mycket lycka som möjligt för alla som kan uppleva den, utan några som helst begränsningar eller värderingar av lyckan. Den hedonistisk-utilitaristiska lyckan räknas ut i ”enheten” hedon där en hedon motsvarar en andel lycka av en total möjlig.

Om dödsstraff inskaffas i landet kommer den totala lyckan att öka på följande vis:

  • Dem som röstade för dödstraffet kommer bli lyckliga av omröstningsresultatet.
  • Samhället i stort, men kanske främst; anhöriga till den utsatta/offret kan känna en viss frid genom den ”rättvisa domen”.
  • Nära anhöriga slipper uppleva eventuell hämnd/frustrations känsla då samhället ”hämnats” åt en.
  • Invånarna upplever att rättsystemet upprätthålls på ett hårdare sätt och tror att det verkar avskräckande för framtida brott av liknande form.

Om dödsstraff fortsätter att vara olagligt i landet kommer lyckan att öka på följande vis:

  • De som röstade nej till instiftandet av dödsstraffet blir lyckliga.
  • Människorna i landet blir lyckliga för att dem fortsätter leva i ett, enligt de mänskliga rättigheterna, humant land. (Vilket även på lång sikt räddar landet från kritik)
  • Gärningsmän/gärningsmannen kommer att slippa dö, vilket jag antar gör honom lycklig.
  • Gärningsmannens anhöriga slipper uppleva olycka vilket leder till lycka.
  • Ingen kommer kunna dömas till döden oskyldigt och ingen behöver uppleva olycka av att ha tagit någon oskyldigs liv. (Vilket har hänt)
  • Landet slipper handla dubbelmoraliskt.(”Att döda är olagligt, men den som dödar ska vi döda”= dubbelmoral)

När en utilitarist ska dra en slutsats och avgöra vilken handling som verkar ge bästa möjliga resultat förligger det en risk att hamna i samma situation som jag finner mig i nu. Det är omöjligt att veta vad som sker på förhand vilket endast möjliggör att jag kan dra hypotetiska slutsatser. När jag ser över de möjliga konsekvenserna av handlandet (att införa dödstraff) verkar det som att det bästa resultatet av omrötningen, enligt utilitarismen, vore om dödstraffet fortsätter att vara olagligt. Detta eftersom jag hittar fler lyckliga konsekvenser om det fortsätter vara olagligt än om det blir ett möjligt straff.

Ta ställning: Plikt- eller konsekvens?

Jag anser att konsekvensetiken är en mer rimlig och klok etik att handla utefter, även om den kan vara klurig. Rimlig på så sätt att jag anser att det inte går att avgöra om någonting är rätt eller fel baserat på endast handlarens moraliska avsikter som pliktetik gör, då dessa kan vara helt uppåt väggarna. Klok på så sätt att jag tycker det är viktigt att kunna se saker ur andra människors perspektiv och ta hänsyn till andra människors känslor och hur de drabbas.

Vad händer om man som pliktetiker lyder plikter som resulterar i katastrofer? Förvisso utgår Kant från att alla människor tänker förnuftigt och på så sätt handlar rätt, men isåfall måste Kant också utgå ifrån att alla människor har samma förutsättningar? Att alla har växt upp i en miljö som lär de tänka förnuftigt, som lär de skillnaden på rätt och fel och som lär de hur man ska handla på så sätt att det kan upphöjas till allmän lag. Men vem bestämmer vad som är förnuftigt? Skulle man fråga mig som 18 årig svensk tjej och en konservativ sexist i Indien hur en tjej bör klä sig, lär man få olika svar där jag tycker mitt liberala svar är förnuftigt och han att sitt svar är förnuftigt. Tar Kant hänsyn till detta? Tycker han att alla ska resonera efter vad han själv anser förnuftigt? Och isåfall, ska det då vara en plikt för tjejer att klä sig som de vill, eller måste de anpassa sig efter regler och andras åsikter? Ska man då gå till Kant och få svar? Han som dog för 200 år sedan? Samhället har förändrats något enormt sedan dess och skulle Kant levt idag med den moral han förmodligen hade på 1700-talet lär han inte vara så populär. Han har dock inte uttryckt sig på så sätt att han menar att det är just hans moral som folk bör följa, men hur kan han ha totalignorerat faktumet att folk inte resonerar likadant och inte har genomgått samma upplevelser?

Konsekvensetiken å andra sidan utgår knappast ifrån att alla har samma förutsättningar då man tar hänsyn till alla påföljder.

En sak som pliktetik och konsekvensetik har gemensamt är att båda etikerna värdesätter plikter kontra konsekvenser. Däremot är det främsta som skiljer pliktetiken från konsekvensetiken att en konsekvensetiker skulle behöva veta en handling och konsekvenserna, ur perspektivet hos alla som drabbas till det bättre eller sämre, för att kunna bestämma vad som är etiskt rätt eller fel. En pliktetiker behöver endast se det ur handlarens perspektiv och förstå att han eller hon handlade utefter sin plikt. Immanuel Kant använde sig av det kategoriska imperativet för att informera folk om hur de skulle handla. Han menar på att man alltid ska handla efter etiska regler omm man kan tänka sig att handla så i alla situationer, en plikt som bör följas oavsett situationer och konsekvenser. Där tycker jag den huvudsakliga problematiken i pliktetik ligger. Hur kan en handling vara rätt i alla situationer?

Man säger att det är fel att tillexempel ljuga och döda Ska man då, enligt pliktetiken, aldrig få dra en vit lögn? Som polis, aldrig få skjuta en brottsling i självförsvar (äta eller ätas-situation)? Inte enligt Kants ideologi, eftersom man ska ”handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Detta skulle betyda att om man fick chansen att resa tillbaka i tiden till 1938, mörda Hitler och på så sätt skulle förhindra förintelsen så skulle detta inte vara okej då det bryter mot plikten att man inte får döda. Vilket målar upp en bild på varför jag anser hela konceptet runt att man ska agera på samma sätt oberoende av situation är otroligt opraktisk. Konsekvensetiken däremot skulle tänka på konsekvenser för och mot att utföra mordet på Hitler pre-WWII, vilket ligger till grund för att jag föredrar konsekvensetiken.

För: Man räddar livet på 13 miljoner människor (enligt SO-rummet är det antalet som dog under förintelsen, 6 miljoner judar och 7 miljoner övriga)
För: Dessa människors närstående
För: Folk som fortfarande ser upp till Hitler, håller nazismen vid liv.
För: En mängd länder slipper kriga mot Tyskland.

Mot: En man dör
Mot: Mannens nära lär bli ledsna
Mot: Världen skulle vara mer överbefolkad än det redan är (faktiskt argument jag sett hos som tycker förintelsen var nödvändig)

Även om motargumenten skulle vara flera så skulle mordet på Hitler ändå vinna då argumenten för det skulle vägra tyngre. Sedan skulle man kunna dela upp dessa 13 miljoner i varsitt argument för att det skulle vara bättre om Hitler dog innan förintelsen och även varenda människa som drabbats negativt av förintelsen, inklusive de judar som fortfarande känner sig förtryckta. Men detta handlar inte om förintelsen och om Hitler skulle mördats utan som sagt att konsekvensetiken tar känslor, människovärde och önskningar i åtanke vilket pliktetiken inte gör. Som sagt var finner jag brister hos konsekvensetiken också. Genom att ta hänsyn till varenda påföljd, skulle man isåfall kunna tänka: ”Jo men risken finns att en av de som dog hade som mål i livet att skapa en bomb för att sedan spränga hela Europa med och då skulle hela 743 miljoner dött!! Hitler förhindrade detta och endast 13 miljoner dog”? Det är det jag menar med att det är omöjligt att kunna ta hänsyn till alla konsekvenser, eftersom man inte är medvetna om de och de är omöjliga att ta reda på utan att utföra handlingarna.

Eftersom filosofin menar på att man håller sig till en skola och gör sina beslut utifrån antingen konsekvensetik, pliktetik, sinneslagsetik (som vi inte har pratat om men som menar att en handling är god så länge avsikterna var goda) osv. Därför skulle jag aldrig kunna leva som pliktetiker, även om jag säkert både har gjort och kommer att handla så som en pliktetiker skulle göra. Konsekvensetiken kommer inte alltid dela syn med mig om vad som är rätt och fel i ett etiskt dilemma, men det finns där ändå en resonerande skola där handlingar och ageranden avgörs vara moraliskt korrekta om de positiva konsekvenserna vinner över de negativa. Hur kan man då veta vad alla konsekvenserna blir utifrån ett agerande? Det är nästintill omöjligt. Konsekvensetiken menar på att man ska ta alla konsekvenser i åtanke men man måste begränsa sig  då det inte är rimligt att man i förhand kan med säkerhet veta vad konsekvenserna till en handling blir.

Avslutningsvis, anser jag pliktetiken är helt opraktisk men fungerar i teorin om man skulle utgå ifrån att alla människor har samma förutsättningar och kan tänka förnuftigt. Pliktetiken har en god grundtanke på så sätt att genom sunt förnuft ska kunna handla utifrån de plikter och maximer som skulle kunna upphöjas till allmän lag, alltså att alla alltid handlar efter denna lag oavsett situation – vilket låter bra i mina öron tills man ställer sig frågan: Vem anser vad som är förnuftigt? Vem bestämmer vilka plikter som ska följas? Utöver det, krävs det att man kan handla på ett visst sätt oberoende av situation vilket känns omänskligt. Konsekvensetik är klurigt på så sätt att det är omöjligt att lista ut alla konsekvenser som kommer följa en viss handling och därför gör det svårt att veta vad som är rätt och fel. Tar man dock de garanterade konsekvenser och agerar utifrån de, lär man uppnå största möjliga lycka. I de val jag gör i livet vill jag påstå att jag räknar in vilka konsekvenser mina handlingar får och även vilka konsekvenser som väger tyngst, som konsekvensetiken gör. Det är mycket fokuserat på situationen i fråga, personerna i fråga och handlingen i fråga – vilket jag anser gör ens agerande utifrån konsekvensetiken mer rättvis och logisk.

Konsekvensetik- Rädda eller inte rädda ?

Mitt tidigare etiska problem: http://www.filosofi.itinspiration.nu/etik/radda-eller-inte/#respond . Kvinnan måste välja ifall hon ska rädda sin man som har varit otrogen mot henne hela tiden som de har varit gifta eller rädda sig själv och låta han dö.

För att kunna avgöra vem kvinnan ska rädda i detta fall måste vi gå djupare in på vad konsekvensetisk är. Konsekvensetik innebär att varje handling måste värderas utifrån vilka konsekvenser handlingarna får. Alltså alla konsekvenser om det är om två minuter eller om två år spelar ingen roll, utan alla konsekvenser som uppstår vid en handling ska värderas. Det är alltså konsekvensens effekt som avgör ifall det är rätt eller fel. Konsekvensetiken menar på att handlingen är rätt, om och endast ifall den maximerar det goda i handlingen. Med detta menas alltså att det är antalet/mängden goda eller onda handlingar som spelar roll det spelar alltså ingen roll vem som blir drabbad. Ifall en individ ska kunna ta ställning till ifall en handling är god eller så är det vissa saker som man måste känna till.

  •  Avgöra om konsekvenserna är goda eller onda.
  • Känna till alla konsekvenser som kommer att uppstå.
  • Slå samman konsekvenserna och se ifall det blir mest goda eller onda.

Man får alltid två handlingsalternativ när det gäller konsekvensetiken, antingen att avstå eller att genomföra en handling, det innebär att man kan handla hur man vill då dessa kommer få olika konsekvenser för varje gång du utför en handling.

För att kolla hur en konsekvens etiker skulle handla i detta fall ska jag utgå ifrån två olika alternativ. Att kvinnan låter sin man dö eller att hon räddar sig själv. Man måste tänka på vad de båda har för möjligheter. Enligt utilitarismen så är det rätta valet det som gynnar flest människor och inte bara för en individ. Hedonism innebär att man ska försöka göra det så bra som möjligt för så många som möjligt. Preferens utilitaristen menar på att det  man ska sträva efter individens önskningar och att de ska gå i uppfyllelse, det är individen som är i fokus. Jag kommer använda mig av preferensutilitarismen eftersom jag tycker det passar bäst till mitt etiska exempel.

Ifall hon väljer att rädda sig själv:

Fördelar:

  • Kvinnan är ung och har därmed många önskningar kvar.
  • Eftersom hon är ung kan hon utnyttja det och bli framgångsrik(Självklart kan man bli det när man är äldre också )
  • Hon blir av med en svin till man
  • Hon blir lycklig på egen hand

Nackdelar:

  • Hon blir krossad eftersom mannen hon älskar har dött.
  • Hon kan ha svårt att återhämta sig sen

Ifall hon väljer att rädda honom:

Fördelar:

  • Han är vi livet och kan bli lycklig utan henne också
  • Han kan fortsätta sin karriär
  • Han kan inte bli upptäckt att han har varit otrogen

Nackdelar.

  • Han bli ledsen och får ångest över att han har varit dålig mot henne.
  • Han kanske blir så ledsen att han aldrig kommer över henne och inte kan fortsätta med sitt liv.

Man kan se att det är fler goda skäl till att hon ska rädda sig själv än honom, för ifall hon väljer att rädda honom så kanske han inte kan fortsätta leva ett normalt liv eftersom han säkerligen kommer att ångra sig. och eftersom han inte har varit ärlig mot henne även ifall de lovade varandra det när de gifte sig så bryter han mot deras löfte också, det är även moraliskt fel att vara otrogen mot sin partner. Därför skulle hon tjäna på att låta honom dör och rädda sig själv oavsett hur hemskt det låter.

Konsekvensetik

Såhär tyder fallet: Du är gränsbevakare och du ser ett fler antal personer i en liten båt och du inser att dem försöker komma in i ditt land på ett illegalt sätt, det du behöver avgöra är om du ska rädda dessa familjer eller ta fast dem?

Inom Konsekvensetiken fokuserar man på konsekvenserna av en handling,  med det menar man att en handling alltid har konsekvenser, både positiva som negativa. Inom konsekvensetiken finns det en mängd olika etiska skolor, där den största av dem är utilitarismen. Enligt en utilitarist är handlingen rätt omm den maximerar den sammanlagda mängden av det goda (man ska välja det handlingsalternativ som leder till största möjliga lycka åt största möjliga antal och gynna så många som möjligt). När man säger att man ska maximera den sammanlagda mängden av det goda menar man att man räknar ihop alla möjliga konsekvenser och ställer det positiva mot det negativa. Det vill säga att den agerande personen måste ta hänsyn till alla möjliga konsekvenser, analysera och kort sammanfatta dem för att sedan kunna avgöra om handlingen är rätt eller fel.

Hur mycket det positiva respektive negativa konsekvenser handlingen kunde ha fått, det som maximerar resultatet av det goda och minimerar utfallet av det onda. Om vi nu säger att mängden negativa konsekvenser var större än mängden positiva, då var handlingen ond. Hade det varit omvänt så hade handlingen varit god. För att veta om en handling är ond eller god måste man veta alla konsekvenser och dela in dem i +/- skalor, och sedan räkna ut skalorna och se vilken som var dominerande.

Konsekvenser (om du tar fast dem/ låter de drunkna)
+Du gör det ditt jobb går ut på
+Du skyddar ditt land mot förbjuden immigration
– Deras död har du på ditt samvete

Konsekvenser(om du hjälper dem)
+De kan med all sannolikhet få ett bättre liv
+Du räddar hela familjer
– Du kan förlora ditt jobb

Följderna ifall du skulle välja att ta fast dessa immigranter skulle vara att dem med all förmodan skulle skickas tillbaks till deras ursprungsland och inte kunna leva ett normalt liv. Men du skulle skydda ditt land mot illegal invandring.

Följderna ifall du skulle välja att hjälpa dem och kanske låt de komma in i ditt land skulle göra att dessa immigranter skulle kunna få ett mycket bättre liv, men det skulle kunna leda till att du förlorar ditt jobb.

Eftersom konsekvensetiken säger att handlingen är rätt omm den maximerar den sammanlagda mängden av det goda, skulle jag säga att du som är gränsbevakare skulle du kunna rädda dessa familjer och enligt en konsekvensanalytiker fattat ett rätt beslut.

 

Ljuga för sin kompis – Konsekvensetik

Bonnies osäkra kompis Mikaela har klippt sig och skaffat en ny frisyr som inte faller Bonnie i smaken. När Mikaela sedan frågar vad Bonnie tycker om frisyren så ställs Bonnie inför ett val, ska hon säga att den är fruktansvärd eller ljuga och säga att den är fin? Läs hela inlägget här.

Konsekvensetik innebär att varje handling måste värderas utifrån vilka konsekvenser den får. Alla konsekvenser räknas, långsiktiga och kortsiktiga samt små och stora. Det är alltså handlingens effekter som avgör ifall det är rätt eller fel. Denna etiska skola menar att en handling är rätt, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Maximerar betyder att det är mängden goda eller onda konsekvenser som räknas, det spelar ingen roll vem som är den drabbade. T.ex. de onda konsekvenserna var fler än de goda = handlingen är ond.

Alltså, en handling är rätt om endast om det blir så mycket gott som möjligt av den. För att veta om en handling är ond eller god måste man:

  • Känna till alla konsekvenser
  • Värdera konsekvenserna som onda eller goda
  • Slå samman och se om det totalt blir mest gott eller ont

Enligt konsekvensetikern har man alltid minst två handlingsalternativ, att handla och att avstå att handla. Man kan även handla på olika sätt och dessa handlingsalternativ får olika konsekvenser.

För att utreda hur en kosekvensetiker skulle handlat utgår jag ifrån två handlingsalternativ, att Bonnie är ärlig och att hon inte är ärlig.

Bonnie säger att hon inte gillar den nya frisyren.

Goda:
Bonnie är ärlig
Mikaela får veta sanningen

Onda:
Mikaela blir ledsen
Mikaela blir mer osäker
Det kan uppstå en konflikt mellan bästisarna

Om Bonnie är ärlig och säger att hon tycker att Mikaelas frisyr är fruktansvärd så kommer det resultera i övervägande onda konsekvenser. T.ex. att Mikaela blir leden och att det kan uppstå en konflikt. Detta betyder då enligt konsekvensetikern att handlingen är ond/fel.

Bonnie ljuger och säger att hon tycker att frisyren är fin.

Goda:
Mikaela blir glad
Mikaelas självförtroende blir bättre
Vänskapen blir bättre mellan dem båda

Onda:
Bonnie ljuger
Mikaela får inte veta sanningen

Om Bonnie istället ljuger och säger att frisyren är fin kommer Mikaela bli glad och mer säker på sig själv. Dock ljuger Bonnie och Mikaela får inte reda på sanningen om sin frisyr. Men eftersom deras vänskap förbättras blir konsekvenserna övervägande goda. Detta innebär, enligt konsekvensetikern, att handlingen är god/rätt.

Resultatet är att ifall Bonnie vore en klassisk konsekvensetiker skulle hon ljuga och säga att frisyren är fin.

På NE.se kan man läsa att det finns en typ av konsekvensetik som kallas utilitarism. Där vill man att handlingar ska ökar mängden lycka för största möjliga antal. Denna innefattar olika perspektiv på vilka konsekvenser som är mer och mindre värda.[1]
I häftet(från boken etik, utilitarism) presenteras John Stuart Mill som var regelutilitarist och ansåg att man bör följa regler, t.ex. att tala sanning. Han menade att det ger bäst effekt och att effekten blir att så många som möjligt kommer att känna lycka.[1] Enligt Mill borde Bonnie alltså säga sanningen till Mikaela eftersom att det skulle ge bäst effekt.
Vidare kan man läsa (från boken etik, utilitarism) om handlingsutilitarism som skapades av Jeremy Bentham. Han ansåg att man ska avgöra det moraliska värdet i varje situation ifall ett handlingsalternativ är rätt eller fel. Det kan alltså vara rätt i vissa situationer att ljuga. Alltså skulle Bentham kunna tycka att det var rätt att Bonnie ljög i hennes situation. På Wikipedia kan man läsa om olika typer av lögner. Där förklaras vita lögner som en mindre lögn med syftet att trösta eller att inte såra mottagaren där sanningen skulle vara otrevlig.[2] Detta kan vara anledningen till att vita lögner är accepterat i samhället vi lever i.

Det resulterar i flest goda effekter ifall Bonnie ljuger och säger att hon tycker att frisyren är fin. Samtidigt som många tycker det är fel att ljuga och andra att denna typ av lögn är accepterad eftersom den har ett gott syfte.
Ett problem med konsekvensetiken är att det kan vara väldigt svårt att analysera och förutse konsekvenserna i förhand. De konsekvenser som räknas med kan även bli väldigt långdragna och inte så konkreta. Alla konsekvenser som räknas med har även samma värde, även fast den är liten eller stor. Ifall en handling innebär att en person dödas, vilket bör ha ett väldigt stort negativt värde, men att detta vägs upp av flera små värden så kan den resultera som god/rätt. Samtidigt som många tycker att det är fel att döda.

[1] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utilitarism

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6gn

Konsekvensetik

I mitt etiska exempel var en person till ett litet barn tvungen att välja mellan att riskera sitt eget och sitt barns liv för att försöka rädda en liten flicka i fara mot att sätta sitt barn och en själv i säkerhet först, innan hen kommer till den lilla flickans undsättning. Men med detta riskerar hen att flickan dör.

Konsekvensetik handlar om att man tänker på resultatet framför handlingarna. Man tror att en rätt handling i vissa fall kan leda till ett dåligt resultat och vise versa att en orätt handling kan leda till något gott. Man måste alltså tänka på konsekvenserna av ens handling innan man väl handlar. Vad gäller denna etiska teori handlar alla beslut om just denna avvägning. Man måste alltså i varje beslut som tas göra en analys av läget. Grundprincipen för konsekvensetiken är att en handling ska bedömas efter hur stor nytta den gör för störst antal människor. Det är alltså inte den enskilde personens lycka som står i centrum utan den totala mängden lycka.

Sammanfattningsvis så kan man säga att konsekvensetiken alltid bedömer om olika handlingar är rätt eller fel beroende på hur resultaten av handlingen blir. Man har då lite överseende med att själva handlingen i sig kanske inte alla gånger är så snäll – bara konsekvenserna är övervägande bra.

I mitt etikproblem skulle en konsekvensetiker ha satt sig själv och sitt barn i säkerhet innan hen kom till  flickans undsättning. Detta eftersom det kommer gynna flest liv i frågan. För att om personen väljer att försöka rädda flickans liv så riskerar hen inte bara sitt egna och sitt barns liv, utan det skulle i värsta fall kunna bli att alla de tre förlorar sina liv. Alltså tre liv till spillo. Om hen istället väljer att garantera sitt eget och sitt barns liv och äventyra flickans liv så gynnar det ändå flest liv i slutändan. Eftersom om flickan dör har ”bara” ett liv förlorats istället för tre. Mann inte vet garanterat om flickan överlever eller inte ifall personen till barnet ingriper, detta är ett osäkert faktum. Då som konsekvensetiker som tror på den totala mängden lycka istället för en enskild persons lycka, skulle därför personen i fråga ha satt sig själv och sitt barn i säkerhet först.

De problem jag kan se med detta sätt att handla i en sådan situation är att ett litet barns liv blir riskerat, att ett barn kan dö. När ett barn dör är det en mycket större tragedi än när en gammal människa gör det, enligt mig i alla fall. Oavsett om man känner barnet eller inte.

 

Amyotrofisk lateralskleros – Konsekvensetik

22 Juli gifte ni er och det blev ungefär så som du alltid hade tänkt dig att det skulle bli när du var tonåring. Ungefär vid 26 års åldern skulle du vara utbildad och förhoppningsvis skulle du ha hittat mannen i ditt liv – Och att detta förblev en verklighet var det sista du hade anat.

Sofie och Amir träffades en sen sommarkväll på en resa i Grekland. Båda hade åkt med sina familjer och så mäktig som slumpen är hamnade de på samma hotel. Deras blickar möttes varje gång de gick förbi varandra och märkligt nog förblev det kärlek vid första ögonkastet för  båda två. Efter en vecka valde Amir att gå fram till Sofie och bad henne att följa med honom ut på en middag och hon tackade glatt ja. De var 22 år när de träffades och tack vare denna resa hittade både sin livskärlek.

4 år senare gifte de sig, lyckliga som aldrig förr. Månader senare började Amir få problem med att få grepp om handtag. När han knöt sina skor gled skosnöret genom hans fingrar och han märkte att hans muskler i händerna inte ville fungera. Det gick en vecka och nu börjar Amirs rygg värka. Han kunde inte anstränga sin rygg mer än vad som var vanligt och med tiden var Sofie tvungen att hjälpa honom upp och ner för sängen. Successivt blev Amir magrare och magrare. Han fick problem med munnen och svalgen och han fick inte ner maten så som han borde.

Då kom den dagen 5 månader efter deras vigsel. Han fick beskedet om att han fått ALS. Amir skulle dö.  Amirs alla nerver i kroppen kommer successivt att stängas av och tillslut kommer han att dö.

Vad gör Sofie? Tar hon hem honom för att ta hand om honom på egen hand, vilket innebär höga fysiska krav då hon måste bära honom, tvätta honom, mata honom och liknande och även minska sin egen arbetstid?
Eller ska hon låta honom ligga på sjukhuset så han kan få professionell hjälp, men aldrig kunna få leva tillsammans med honom under hans sista tid i livet?

I mitt fall har Sofie hamnat i den situation där hon tvingas välja att leva utan sin man på grund av hans nervsjukdom och låta honom leva sina sista dagar på sjukhuset samt få professionell hjälp,  eller att hon ska utnyttja hans sista dagar och tillbringa livet med honom hemma hos dem fram tills hans sista andetag men kämpa och slita på sin egen kropp för att ta hand om honom på egen hand utan professionell hjälp.

Att bedöma om en handling är moralisk rätt eller fel är vad konsekvensetik främst handlar om. Något som konsekvensetiker till exempel utilitarister menar är att en handling är rätt om och endast om den leder till maximal mängd av det goda i världen. Av det kan man dra slutsatsen att man utifrån konsekvensetikers teori bör välja det handlingsalternativ som ger mest gott och gynnar världen. Teorin om konsekvensetik utgår ifrån om de handlingar vi väljer att göra är rätt eller fel. Utilitarism handlar om att största möjliga lycka ska åt största möjliga antal.

Konsekvensetik handlar alltså om att handlingar ska begås om de positiva konsekvenserna överväger de negativa konsekvenserna. Konsekvenserna av en handling vill avgöra om det är moraliskt rätt eller inte helt enkelt och även raka motsatsen till pliktetiken där konsekvenserna inte alls spelar någon som helst roll. Utilitarismen menar att lycka är människans ultimata mål. Vad utilitaristerna vill att vi ska göra är en kalkyl. Det vill säga att vi först ska tänka igenom vilka det är som påverkas av våra beslut samt hur de påverkas och den handling som är moralisk rätt leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor.

Om Sofie ska välja och ta sig ur detta dilemma med hjälp av konsekvensetikernas synvinkel bör hon först tänka ut hur många det är som lider av det ena eller det andra beslutet som görs, och även hur de lider. Vi antar att Sofie väljer att ta hem Amir för att ta hand om honom på egen hand. Konsekvenserna med detta är att Amir inte kommer få den hjälp och näring han behöver samt att Sofie tär på sig och sin egen kropp av de olika överansträngningar  hon behöver att göra. Om Amir inte får den hjälp han behöver kan detta leda till att hans liv tar slut mycket tidigare och att han kommer lida mer under denna tid. Däremot är båda lyckliga av att de kan få utnyttja deras tid tillsammans så länge det går eftersom det är det de alltid önskat sig. Om Sofie väljer att låta Amir leva sina sista liv på sjukhuset men utan Sofie gynnar det endast Amir av den anledningen att han tas hand om så som han bör och han kan med hjälp av den professionella hjälpen hålla sig vid liv en aning mer än om han skulle om ha bodde kvar hemma. Däremot blir både Sofie och Amir förkrossade över att inte kunna leva med att inte vara inte få vara tillsammans hans sista levnadsdagar.  Eftersom valet av att ta hem Amir ger de båda lycka så överväger det den olycka som endast Sofie kommer få av att Amir ska vara kvar på sjukhuset tills hand går bort.

Därför ska Sofie enligt konsekvensetikers teori välja att ta hem Amir så att Amir kan dö lycklig med den personen han älskar samt att Sofie kan efter hans död veta att hon utnyttjade sin tid med personen hon älskade till hans sista andetag. För om hon lämnar honom på sjukhuset gynnar det endast hans fysiska lidande men inte de psykiska känslor de har för varandra.