Pliktetik och konsekvensetik är olika ifrån varandra då de har olika synsätt. Immanuel Kant menade att man ska handla efter maxim som skulle kunna vara allmän lag. Maxim menas med att det är en etisk regel som kommit till efter att man fått erfarenheter och nu följer. Kant kan man förknippa med pliktetik då pliktetiker bara handlar efter vad plikten säger. Kant menar att vi endast ska utföra handlingar som vi sedan skulle kunna göra till en ständig lag. Om du valt att vara en pliktetiker måste du också bestämma dig för vad du har för plikter så du vet vad du får göra och inte får göra. Det som är svårt är sedan att inte bryta mot sina plikter. Man kan hamna i svåra situationer som gör att du kanske måste stå och överväga över 2 plikter du har. Ex på plikter kan vara – Man får inte mörda och – man får inte begå äktenskapsbrott.

Konsekvensetik är nog den etik som känns lättast att följa enligt mig. Konsekvensetiken förknippar man med Utilitarismen. Jeremy Bentham som var en filosof inom hedonistiska Utilitarismen ville utforma sätt att bedöma om en handling var rätt eller fel. Han såg vad som skulle vara det positiva i sitt agerande men även vad det negativa skulle bli. Meningen vad att man skulle maximera det goda i världen och få det så bra för så många som möjligt. Utilitarismen delas in i två olika grenar. Ena grenen heter regelutilitarismen, här förknippar man pliktetik. Den andra grenen heter handlingsutilitarist som man för in konsekvensetiken i. Dessa två grenar skiljer sig åt ifrån varandra men det har jag redan förklarat tidigare. Skulle man fråga dessa två personer samma fråga så skulle man förmodligen få olika svar. En pliktetiker skulle ex aldrig göra en abort för då dödar man barnet (om man har en plikt som säger att man inte får döda), medan en konsekvensetiker kanske skulle göra aborten för att det kanske skulle vara det bästa för både barnet och mamman.

Om jag hade fått kategorisera in mig i någon av dessa etiker så skulle jag nog hamna in i konsekvensetiken. Jag anser att det är bättre att agera på det sättet som man anser är bäst för just den situationen istället för att ha massa regler som jag måste följa som förhindrar mig från att egentligen göra det rätta valet. Som pliktetiker måste du hela tiden vara medveten om dina plikter. Självklart ska man inte döda, men betyder det att jag gör en abort som jag anser är det bästa för både mig och barnet för att jag ex inte kommer kunna ta hand om det så anser jag att det är det rätta valet.

Ibland ställs vi människor inför svåra val där vi själva måste tänka efter vad som är den bästa handlingen och hur man ska agera för att göra ”rätt”. De två etiska skolorna pliketik och konsekvensetik är vanliga etiska skolor som många människor använder sig av i vardagen och handlar utefter vad som anses vara rätt i varje skola.
Pliketiken bestämmer huruvida en handling ses som rätt eller fel beroende på vad våra plikter är. En pliktetiker handlar efter regler och principer så att säga. Man handlar alltså utifrån det kategoriska imperiet, som just säger att man alltid ska handla så att principen för handlingen ska kunna upphöjas till allmän lag. Här fokuserar man alltså inte på konsekvenser utav handlingar utan det som är det viktiga är att personen som handlar gör rätt enligt vad plikten säger att den ska göra. I ett samhälle ses det exempelvis som en självklarhet att om någon är i en fara, ska man hjälpa denne. Det blir alltså en plikt, som en pliktetiker måste följa för att handla rätt. Regler och plikter är inte kompromissbara eller ändringsbara, man måste alltid följa dem oavsett vad. Man ska handla utifrån tanken att ”om jag gör detta, ska alla andra också kunna göra detta”.

En konsekvensetiker handlar dock inte på samma sätt. Handlar man utifrån en konsekvensetisk skola är det viktiga i sammanhanget just konsekvenser. En person ska handla utifrån vad konsekvenserna av handlingen kan bli. Här spelar inte regler, plikter eller principer roll. Skulle du köra mot rött exempelvis, vad skulle konsekvenserna av din handling bli? Jo, du skulle antagligen krocka med en mötande bil som har grönt, och kanske skada en människa som går över vägen. Alltså, ska du inte köra mot rött, då det räddar fler människor om du står kvar vid rödljuset tills det blivit grönt. Konsekvensetiken kan ofta även kallas för utilitarismen. En utilitarist ska handla utifrån att konsekvensen av handlingen blir bäst för största möjliga antal. Står du mellan två val ska du alltså välja det som möjligen gynnar de flesta antalet människor. Följaktligen är det alltså inte den enskilda individens lycka som står i fokus.

Ska man då jämföra dessa två etiska skolor med varandra och därefter ta ett beslut om vilken skola som enligt mig är bäst? Självklart!
Inledningsvis kan jag tycka att en pliktetiker som handlar utifrån regler och principer handlar som de flesta människor gör idag faktiskt. Lagar och liknande är sådant som får människorna i vårt samhälle att förstå vad det är som gäller vid särskilda situationer. Jag menar, om vi inte skulle handla efter våra lagar som att i köra i rätt hastighet på vägarna, skulle allt fler olyckor ske i trafiken, då alla inte har samma tempo och en hint om vad medtrafikanterna håller på med. Men samtidigt kan man se att folk inte följer lagar som de borde, när det gäller fortkörningar, att det exempelvis är en princip att hjälpa människor i nöd. Idag är det inte ovanligt att om man ser en person som har det jobbigt, kanske blir misshandlad eller liknande, så tar människorna i omgivningen oftast bara upp mobilen och hjälper inte till överhuvudtaget. Dessa är enligt mig dåliga exempel där jag faktiskt anser att man bör följa lagar och oskrivna regler. Men att handla som en pliktetiker är inte bara positivt. Som jag tidigare nämnde måste en pliktetiker alltid handla efter sin plikt, dessa plikter som  inte är kompromissbara eller ändringsbara, vilket kan leda till att man inte alltid tar de bästa besluten. Trohet och äktenskap kan ses som en plikt, att den du gift dig med ska du ägna resten av ditt liv med. Om din man/hustru är otrogen mot dig, behandlar dig väldigt dåligt och kanske till och med slår dig, är det fortfarande din plikt att vara trogen mot denne och fortsätta leva med honom/henne? Jag kan se problem med denna etiska skola, då det faktiskt finns situationer där man måste göra vad som är bäst för en själv för att man ska få kunna må bra som människa.
Ska man däremot handla som en konsekvensetiker där ens handling ska gynna så många människor som möjligt, och man alltid ska handla utifrån vad konsekvenserna är, om de är dåliga eller bra konsekvenser. Utilitarismen har en god tanke och jag förstår varför man skulle vilja handla som en konsekvensetiker. Du gör ju det bästa för gruppen, för de människor runt omkring dig. Det jag dock kan tycka är svårt med denna etiska skola är att försöka förutsäga vad varje handling ska få för konsekvenser. För att ta ett lite grövre exempel; Tänk om du någon gång skulle arbeta på ett fängelse i exempelvis USA. Du jobbar som personen som ger dödsinjektionen i armen för de som är dödsdömda. Du står framför en mördare som tagit ett flertal liv, närmare bestämt 3 liv. Denna person har blivit dödsdömd för det han gjort. Ska du döda denna person eller inte? Om du dödar den kommer denna person aldrig kunna komma ut ur fängelset för gott uppförande och sedan träffa sin så kallade själsfrände. När de träffas blir kvinnan gravid, och barnet visar sig ha enorma kunskaper och kommer i framtiden att kunna bli så duktig så han hittar ett botemedel för cancer. Alltså, för att gynna flest människor i denna fråga ska man låta fången leva vidare. Det är sådana här saker som jag kan tycka är lite långsökta. Ingen människa är synsk vilket gör att konsekvenser som dessa är omöjliga att räkna ut. Visst, mitt exempel kanske också var lite långsökt, men jag hoppas att jag förklarat väl hur jag menar.

Men skulle jag behöva välja en av dessa etiska skolor som jag skulle behöva handla efter, skulle jag nog ändå välja konsekvensetiken. Varför jag väljer denna är för att en konsekvensetiker även kan handla efter lagar, så länge dessa lagar inte får förödande konsekvenser. Jag inser att vi lever i ett samhälle som är präglat av oskrivna regler och lagar, vilket i sin tur kan göra att en konsekvensetiker måste handla på samma sätt som de flesta andra för att utgången av handlingen ska vara så bra som möjligt. Detta, enligt mig, handlar även om common sense. Jag vet att det är fel att exempelvis fuska på ett prov. Varför ska jag då fuska och kanske ge hela min klass kollektiv bestraffning om jag blir påkommen och andra också får skiten för det. Vad jag tycker om med konsekvensetiken jämfört med pliktetiken är även små grejer som vita lögner. Om jag gör någon annan glad genom att säga att jag tycker deras nya frisyr är jätte fin om de frågar, varför ska jag inte kunna göra det? Självklart kanske jag inte vill att alla ska säga vita lögner till mig, som det enligt en pliktetiker ska kunna vara om jag handlar som jag gör, men att göra någon annan glad ser jag inte något som helst problem med.

Plikt- och konsekvensetik skiljer sig åt på så sätt att pliktetikern ser till att en handling är god endast om den följer plikter medan konsekvensetiken  endast ser till konsekvenserna av en handling. Båda har för- och nackdelar som går att urskilja ur etikerna. Det som är problematiskt med konsekvensetiken är att den ser endast till konsekvenserna, men inte till vem konsekvenserna är goda för. På så sätt blir vad som anses som ondska något som går att kringgå genom argumentation Om någon t.ex. lider av en mentalsjukdom som psykopati och mördar någon samtidigt som denne njuter av det räknas njutningen mördaren får för en konsekvensetiker som ett positivt utfall. Enligt den normativa moralen går det inte, eftersom mord anses vara ont i alla sammanhang förutom i självförsvarssyfte, eller för att skydda någon man håller av. Där det finns motsättningar mellan de två etikerna; t.ex. man kan tycka att konsekvenserna inte ska spela någon roll alls för en plikt. T.ex. att man aldrig från slå sina barn (om man ser till plikter i det normativa Svenska samhället där detta är självklart). Skulle detta ske skulle en pliktetiker direkt anse handlingen som ond, men en konsekvensetiker skulle diskutera kring handlingen, t.ex. “Barnet behöver effektiv bestraffning för all lära sig” eller “föräldern riskerar fängelse.” Att man över huvud taget börjar argumentera kring någon som aldrig kan vara okej är att förlora en värdegrund, men för en konsekvensetiker börjar man att se till konsekvenserna, inte till värderingarna. Detta när man borde se till värderingarna först och sedan konsekvenser, om värderingarna inte ger svar.  Dock är även det problematiskt eftersom att om grundläggande värderingar ska styra måste allas värderingar räknas, och man kan inte lita på att precis alla ska ha goda värderingar, t.ex. homofober, sexister, funkofober, rasister. Inte vill jag/man att dem ska handla utefter grundläggande värderingar, eller hur? Detta är ett problem som också finns att finna i pliktetiken. Vill man att någon som har onda värderingar ska bestämma vad som är en normskapande plikt? Immanuel Kant skulle hänvisa till förnuftet som lösning på den frågan, men då uppstår en annan; kan någon som är homofob, sexist, funkofob, rasist, antisemit vara förnuftig? Det tror inte jag. För förnuftiga handlingar är enligt Kant styrt av regler, regler som kan vara baserade på värdegrunden hos en person.

Andra problem med pliktetiken är att denna etik inte ser till olika sammanhang/situationer. Plikten gäller för alla sammanhang, men alla människor har olika behov pga. olika förutsättningar för att klara sig i världen. T.ex. att stjäla mat för att kunna överleva. En plikt skulle kunna vara att man inte från stjäla, men om man är på svältgränsen och verkligen MÅSTE stjäla för att leva, gäller den plikten då? På så sätt är konsekvensetiken mer flexibel, eftersom konsekvensen skulle bli att personen i fråga skulle dö om denne inte skulle stjäla, vilket gör att handlingen rättfärdigas. Pliktetiken ser inte till konsekvenserna av handlingen eller olika människors olika behov, endast plikterna är viktiga, men det går inte riktigt att tänka så eftersom alla är olika. Flexibel som konsekvensetiken är går det att värdera varje problem utefter sammanhang, men det betyder inte att det alltid är bra, eftersom vissa situationer inte ens borde överläggas. Men vad som sedan igen är positivt med konsekvensetiken i jämförelse med pliktetiken är tanken att den hjälper till att bryta den, enligt mig, felaktiga uppfattningen att det alltid, i alla situationer, är rätt att handla efter en viss typ av regel.

Kant belyste att man aldrig från använda andra människor för att ta sig någonstans, utan att människan i sig alltid ska vara målet. Således kan t.ex. prostitution inom konsekvensetiken vara något som går att diskutera, medan pliktetiken skulle motsätta sig det. Detta för att en pliktetiker skulle anse att köpa sådana tjänster av en människa är att försöka uppnå lycka genom att använda någon annan för att komma dit, vilket enligt Kant är fel. En konsekvensetiker kan argumentara både för och emot, eftersom denna etik inte har några sådana restriktioner på att uppnå lycka om utfallet är övervägande positiv. Den som säljer får pengar som denne vill ha, den som köper får lycka som denne vill ha. Genom att argumentera på följande vis kan handlingen slutligen anses god, även fast som sexualiseringen och objektifieringen av den prostituerades kropp upprätthåller patriarkala strukturer som förtrycker halva befolkningen. Detta eftersom man t.ex. i hedonisk konsekvensetik räknarlycka som hedoner. Men ondska kan också rättfärdigas inom pliktetiken. Om man t.ex. tittar på abort; pliktetiker skulle anse abort som mord, men att neka kvinnan rätten till hennes kropp är en form av förtryck, precis som tidigare exempel (prostitution). Abortfrågan kan kopplas till religiös pliktetik som säger att plikter är av Gud givna. Ett liv är ett liv, oavsett i vilket stadie fostret är i utvecklingen. Barnet är menat att vara till, att abortera hade inneburit att bryta mot Guds vilja, oavsett om kvinnan blivit våldtagen eller inte. Många religiösa skrifter skrevs under tider där familjehierarkin (mannen står över kvinnan) dessutom var enormt etablerad, vilket har bidragit dess upprätthållande, vilket också upprätthåller heteronormen då hierarkin appliceras på heteropar. Således finns religiösa plikter som endast gynnar de som uppfyller normen t.ex. att vara vit, man och hetero. Konsekvensetiken skulle väga bra/dåliga konsekvenser för situationen och skulle därför, som sagt, verka mer flexibelt. Dock skulle det med stor sannolikhet vara svårt att uppnå ett jämnställt samhälle då makthavare (priviligierade män) hade behövt ge ifrån sig makten, vilket förmodligen hade inneburit olycka för dem.

Tittar man ur ett samhällsperspektiv är utilitarismen den etik som bäst väger in hela samhällets behov. Konsekvensen är eftervärlden du och andra tvingas leva i efter utförd handling. Man bör se till att konsekvensen ger så mycket positiv avkastning som möjligt för att lyckan ska kunna gro. Utilitarismen ser till allas lycka, svaga och starka, inte bara makthavare eller priviligierade, vilket leder till ett lyckligare samhälle. Tänk t.ex. arbetarsituationen i Sverige. I snitt jobbar vi idag 8 timmar per dag, medan arbetslösheten är stor. Att arbeta så pass mycket som vi gör leder till orkeslöshet, mindre tid för estetiska eller fysiska aktiviteter, umgänge, familj osv. vilket i sin tur kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa. De arbetslösa hamnar i utanförskap vilket också kan leda till olycka. Utilitarismen skulle säga att för att uppnå maximal sammanlagd lycka skulle man kunna dela upp arbetet så att de som arbetar för mycket arbetar mindre och de som inte har ett arbete blir tilldelade ett. Detta skulle leda till ett lyckligare samhälle där de överarbetade får mer tid till att utvecklas som tänkande individer på t.ex. estetiska plan vilket skulle skänka lycka till samhället som tar del av dessa utvecklade människor, vilket i sin tur skulle kunna leda till ett mer kulturellt samhälle. De arbetslösa skulle känna mening med livet och på så sätt bli lyckligare och sprida lycka i samhället. Dessutom skulle de få en inkomst vilket gör att de kan leva godare. Kritik skulle kunna vara att en del kommer få mindre inkomst, men det skulle betyda att klasskillnaderna suddas ut och samhället i stort blir mer jämlikt. Vi lever tillsammans som en enhet, samhället kan inte präglas av egoism, vi måste arbeta för varandra och se till medmänniskans behov för att vara moraliskt högstående, starka som svaga.

För att sammanfatta; jag anser  att utilitarismen (konsekvensetiken) är den bästa etiken, för att den väljer att maximera lyckan för alla, vilket gör att den fortsätter öka som en kedjereaktion för att vi människor kan tillföra ännu mer lycka till varandra om vi börjar med att nollställa medborgarna så att dem kan få så lika förutsättningar som möjligt för att vara lyckliga. Därför anser jag inte att pliktetiken är lika bra, för den är inte lika flexibel som konsekvensetiken som kan se till enskild situation. Dessutom upprätthåller pliktetiken regler som förtrycker människor på olika vis och på så sätt rättfärdigar ondska, vilket jag inte anser är passande för att samhälle som enligt mig ska existera som en enhet. Dock är inte konsekvensetiken felfri; den ser inte till värderingar, endast till konsekvenser, men jag skulle ändå välja konsekvensetiken för det är just flexibel och kan se till individuell situation. Dessutom är utilitarismen en gren inom konsekvensetikens skola, vilken är vad jag anser i teorin skulle kunna leda till ett samhälle där vi kan leva i mångfald som jämnlikar.

Pliktetik och konsekvensetik skiljer ganska mycket i deras synsätt om vad som är rätt och fel. Pliktetiker menar att en handling är rätt om den handlar efter en plikt. Immanuel Kant talade om att man ska enbart handla efter den maxim (en etisk regel som vuxit fram genom erfarenheter och som man verkligen handlar efter) som skulle kunna vara allmän lag. Konsekvensetiker å andra sidan ser enbart till konsekvenserna och utilitarister (en form av konsekvensetiker) menar på att en handling är rätt om och endast om den maximerar den totala mängden av det goda.

Pliktetik handlar om att man agerar utifrån sina plikter. ”En handling är rätt, om och endast om den följer en plikt”, alltså menar pliktetiker att det är den moraliska plikten som avgör om handlingen är god eller ond. En plikt är ett begrepp som betecknar en skyldighet att utföra eller låta bli att utföra en handling. Pliktetikern Immanuel Kant menade på att det är bara plikten som avgör om handlingen är rätt eller fel och att allt annat- så som konsekvenser, känslor, och önskningar- är irrelevant.

Utilitarism är den största skolan inom konsekvensetik och är en beslutsmetod för hur man ska agera i situationer. Enligt utilitarismen har alla handlingar flera konsekvenser och alla ska räknas vid besluttagande.

En förgrening inom utilitarismen är Hedonisk utilitarism som menar att om handlingen är negativ respektive positiv avgörs genom en sammanlagd summa av konsekvenserna. Hedonisk utilitarism menar även att det alltid finns minst två handlingsalternativ- att handla eller att avstå från att handla. Hedonisk utilitarismen utgår från att handlingar som ”ökar mängden lycka för största möjliga antal” är moraliskt rätt. Men vad är då största möjliga antal? Utilitarismen menar att det är det sammanlagda välmåendet.

Det finns dock en utilitaristisk skola som påminner om pliktetiken- Regelutilitarismen. “Enligt regelutilitarismen skall utilitarismens krav om bästa möjliga konsekvenser inte tillämpas direkt på enskilda handlingar utan på regelsystem, som sedan i sin tur skall styra våra handlingar,” alltså att en handling är rätt i och med att man följer en regel, precis som pliktetiken. Re­gel­uti­li­tarismen menar alltså en handling är rätt om den kan upphöjas till allmänlag, och konsekvenserna blir goda. John Stuart Mill var regelutilitarism och menar på att man ska agera så att effekterna vanligtvis leder till störst lycka. Mill syftar även på att det inte finns skillnader mellan olika former av njutning eller lycka. Enligt Mill finns det vissa njutningar som är, i sig, bättre än andra. Han menar att genom att fråga en person som har erfarenhet av båda njutningarna för att få bedömning om vilken som är bäst. En mer erfaren person är att föredra än mindre erfarna när det gäller att avgöra om njutningen är bra. Ska man då, så fort du känner välbehag, fråga en klok person om råd som avgör om ditt välbehag är bra? Självklart kan man känna olika mycket lycka, men det betyder inte att den lyckan du känner just den dagen är sämre än den du kände igår. Människor har perioder i livet då allt kan kännas svårt, men genom att då fokusera på de saker som får oss känna lycka kan livet se ljusare ut. Mill menar alltså att någon annan person ska bestämma för om din lycka är bra eller inte, vilket jag personligen tycker är helt absurt då lycka varierar från person till person.

Finns det då renodlad regelutilitarism? Om regelutilitarismen skulle bestå av ett stort antal regler, försvårar detta för individen. Människor skulle ha svårt att acceptera att följa samma regler runt om i hela världen. Och hur mycket ska man ha regler för? Alla handlingar? Det skulle göra regelutilitarismen oduglig. Om det bara skulle finnas ett fåtal regler då, eller rent av bara en? Detta skulle vara svårt då denna enstaka regel måste i så fall täcka alla handlingar utifrån ett utilitaristiskt synsätt – alltså att handlingen utgör största möjliga lycka för så många som möjligt. Lika så gäller inom pliktetiken för att det ska fungera i praktiken. En sådan regel är omöjlig. I allmänhet tror jag att vi människor handlar relativt mycket efter regler eller normer. Vi går inte rätt ut på gatan, vi står på höger sida i rulltrappan och vi, eller de flesta av oss, följer de lagar som finns över landet.

Personligen tycker jag att konsekvensetiken är bättre än pliktetiken. Konsekvensetiken är mer anpassningsbar och fungerar därför i fler sammanhang än pliktetiken. Pliktetiken är väldigt rå, den tänker inte på konsekvenserna och handlar bara efter egna erfarenheter. Men vad händer om en personen inte har en erfarenhet inom ett visst ämne? Ska man då lita blint på någon som har det, och ta för givet att plikten som denne följer är rätt? Skolan skulle fungera om den bara hade en gyllene regel som alla människor handlade efter. Detta är ett tämligen orimligt scenario i dagens samhälle där det råder stora diskussioner om olika åsikter. Pliktetiken stöder dock tron på att följa lagar, vilket i sin tur gynnar samhällsstrukturen. Å andra sidan kan folket må mycket dåligt om det är en diktator som styr landet, och lagarna inte gynnar de mänskliga rättigheterna. Jag personligen tycker att man ska handla, likt utilitarismen, så att handlingen får så många goda konsekvenser som möjligt. Människor skulle troligtvis få en högre levnadsstandard av skolan och även må bättre psykiskt då de vet att deras handling är rätt då den den maximerade den totala mängden av det goda.

Att säga rakt ut vad som verkligen är att ”ta ställning till” eller ”jag föredrar x etik” mest går nästan inte. Alla det etiska teorierna kan man diskutera och ta ställning till oändligt länge, det finns alltså inget rätt eller fel svar om vilken teori som är bäst. Oavsett om du föredrar pliktetik så kommer du troligtvis fortfarande vara beroende av konsekvensetiken. Dessa två teorier är något vi alltid kommer att möta och sedan kommer vi att använda oss av både plikt – och konsekvensetik både medvetet och omedvetet.

Alla individer i välden är unika och fungerar och agerar på olika sätt i olika situationer, vissa kan tänka ett eller två steg längre om vad som kommer att hända om jag gör på ett visst sätt. Vissa människor kommer alltså kunna förutse vad som kommer bli konsekvensen om hen agerar på ett visst sätt.

Exempel: En kille slår en annan kille, båda killarna är sex år gamla. Men det som skiljer killarna åt är att den ena killen x har två små yngre syskon som också är killar som ofta har syskonfighter. Killen y har inga syskon och kommer från en familj som bara består av en mamma och en pappa som är väldigt måna om sitt barn och att han ska ha många fördelar och hjälper honom med allt. Dessa killar hamnar då som sagt i ett litet slagsmål då killen x slår killen y på armen, killen y vet att om han slår tillbaka kommer det att bli ett större bråk och att båda kommer få skäl av dagisfröknarna. Killen y har då alltså förutsätt konsekvensen för att slå, men det som gör att han till slut slår tillbaka är hans tänkande plikt som säger att han måste slå tillbaka annars är han en mes.

I den här situationen som jag just beskrivit så krockar alltså dessa två etiska teorier om vad man ska använda sig av. Min plikt är att slå för att inte bli retad som ”mesen som inte vågar slåss” med samtidigt är killen y väl medveten om vad konsekvensen kommer att bli om han väl slår tillbaka. Oftast när man hamnar i en sådan situation som faktiskt killen y gör så hinner man inte tänka utan bara agerar för att skydda oss själva, vi ställer oss alltså i ett försvar och visar att vi kan skydda oss.

När man ska diskutera och förklara konsekvensetik så måste man kolla på när man använder sig av det och vad konsekvens betyder. När man söker på ordet konsekvens betyder det påföljd, verkan eller resultat, vilket man då kan dra en slutsats av att det är en påföljd/verkan/resultat av en handling. Som vi ser det kan en handling vara positiv eller negativ. När handlingen är positiv består av det som vi anser är rätt, alltså det är inte rätt av slåss, det är inte rätt att döda/sno/snatta och så vidare. Det som vi har bestämt i samhället som är rätt står antingen som normer eller i vår lagbok. Som att svara artigt och vara trevligt ser vi som en positiv konsekvens när någon ställer en fråga, alltså något som vi anser tillsammans i samhället är rätt. Eller så finns det att det inte är rätt att mörda för att det är nedskrivet i vår lagbok. Alltså är det lättare att bryta den trevliga norm som vi i samhället har satt upp och då inte få något straff utav den konsekvensen men då tycker bara personerna runt om att personen i frågan är ouppfostrad. Precis som att det finns positiva konsekvenser så finns det så väl negativa konsekvenser. Handlingen kommer alltid att vara den samma men resultatet av konsekvensen kommer alltid se olika ut. När vi pratar om negativa konsekvenser så är det resultatet av handlingen som är negativ. Precis som jag förklarade med det positiva så finns våra handlingar bestämda som antinger normer eller i lagboken. Till skillnad från konsekvensetiken så är pliktetiken mer svår att följa, det finns inte lika många handlingar att välja och man ska alltid välja det som är rätt och det som följer plikten. Som människa ska man följa och göra det som gör handlingen till en god och positiv handling, men ska inte handla på ett annorlunda sätt ex. att hjälpa någon utan du ska följa plikten om du exempelvis är sen hem eller till skolan. Man kan exempelvis se att pliktetiken grundar sig på Immanuel Kants teorier där han försökte se vilka handlingar som påstås vara rätt eller fel. Det citat som pliktetiken främst grundar sig på är ”Handla enbart efter den maxim som du också kan upphöja till allmän lag” det vill säga att man ska handla efter ens egen erfarenhet samt ett annat citat: ”Handla enbart efter den maxim som du aldrig behandlar mänskligheten tillika som ett ändamål” där han menar att man inte ska använda människan som ett medel. Pliktetiken menar kort sagt att man alltid bör handla om en handling är god om det alltid är rätt agera på det sättet och man bör alltid följa sin plikt oavsett vad konsekvenserna förblir.

Jag själv föredrar konfliktetiken mer för man kan inte alltid förlita sig på sina plikter, för att jag själv hade brutit mot mina plikter dagligen om jag bara ansåg att jag skulle följa plikter och strunta i konsekvenserna av handlingarna jag stötte på varje dag. För ett dagligt exempel/problem som alla människor som åker kommunlat dagligen fightas med, är SL och deras signalfel, det är bussar som är sena, bussar som inte kommer och så vidare. Varför jag tar upp det här problemet är för att flest människor bemöter det är dagligen. Alltså, skulle jag och många fler lova att komma i tid till skola och jobb varje dag skulle vi behöva vakna runt fyra på morgonen för att garantera sin bestämda plikt att vi/jag är på jobbet eller i skolan som vi har lovat. Alltså så skulle det inte funka utan att undgå den konsekvensen. Därför att jag tror, att hur väl du än försöker följa sin plikt så kommer man medvetet eller omedvetet att behöva använda sig av konsekvensen av en handling någon gång.

I frågan om vilken teori jag personligen anser vara mest relevant att tillämpa mellan plikt- och konsekvensetik väljer jag konsekvensetik. Detta beror på dess positiva avseende för inte bara en individ utan fler. Etiken gynnar alltså inte bara en personen utan ser frågan ur ett helhetsperspektiv med alla parter involverade. Denna typ av tankemönster för med sig fler individer i lycka och positivitet. Man kan dock fundera över vem konsekvenserna ska vara bra för och om handlandet förespråkar ett bra beteende. – Om inte kan det i sin tur skapa en acceptans för dåligt beteende för positiva konsekvenser. Ett grövre exempel kan vara att det är okej att döda fem ungar som mobbar femton då detta kommer leda till frid för dessa femton. Konsekvensetisk är väldigt bra i teorin då det alltid och bara är konsekvenserna av en handling som räknas. Dock kan man inte förutse konsekvenser på samma vis som man inte alltid kan förutse vad som är bäst för en annan människa. Detta gör att teorin brister i sitt lärande och inte alltid kommer att fungera enligt dess syfte.

Pliktetik å andra sidan handlar om tilldelade roller man får i olika sociala sammanhang och plikterna dessa bär med sig. Det kan gälla roller inom familjen, i skolan eller inom ett yrke. Problematiken med denna etiska skola är att den i teorin kan komma att krocka med sig själv. Detta beror på att plikterna personen i fråga har att följa kan gå emot dennes personliga principer eller att plikterna krockar med varann. Ett exempel på hur pliktetiken är problematisk är exempelvis gällande dödshjälp eller abort. Det är en människans plikt att inte mörda oskyldiga människor alltså skulle en pliktetiker inte kunna göra abort eller be om dödshjälp. Men om en människa ber dig hjälpa henne, är det din plikt att hjälpa henne då eller då eller inte(dödshjälp)? Eller i abort då sinnelagsetik kommer in, är det din plikt att mörda ett foster om du vet att du inte kommer kunna ta hand om det sen? I dessa fall blir plikterna luddiga och man kan därför inte ge några konsekventa svar. Eftersom att man i pliktetik inte ska blanda in konsekvenserna av ett agerande ska man då föda barnet. Detta visar också på motsättningarna av konsekvensetik och pliktetik.

En av anledningarna till att jag väljer bort pliktetik i jämfört med konsekvensetik är att dem menar att du ska handla på ett sådant vis som du kan handla i alla situationer oavsett konsekvenserna. Detta är för mig helt oförståeligt då olika situationer kräver olika lösningar. Exempelvis är det för många en plikt att inte ljuga men om man skulle behöva göra det för att rädda någons liv då? Är det inte okej då? Enligt pliktetikerna är det inte det. På detta vis tycker jag att konsekvensetik blir en mer flexibel och användbar teori då den faktiskt tar hänsyn till konsekvenserna och andras lycka. Situation anpassning bär för mig stort värde i de olika teorierna och den stora skillnaden mellan konsekvens och pliktetik är att man i konsekvensetiken tänker på konsekvenserna av en viss handling vilken sedan avgör om handlingen är god eller inte. Pliktetik å andra sidan tar inte hänsyn till konsekvenser utan det är bara plikterna som är intressanta, konsekvenserna är obetydliga. Varav sätter det pliktetikern i en sämre position. Exemplet ovan belyser även hur plikterna går emot varann – det är din plikt att hjälpa en människa men inte ljuga.

Pliktetiken i jämförelse med konsekvensetiken är att den bidrar till ett normsystem i samhället som medborgare kan anpassa sig efter. I konsekvensetiken försvinner alla oskrivna regler vilket kan leda till förvirring och osäkerhet bland gemene man om hur man ska bete sig och vad som är rätt och fel. Ett normsystem har förvisso sina för och nackdelar i ett samhälle men jag vill påstå att ett samhälle utan normer skulle ha svårt att fungera och bli väldigt rörigt. Dock menar pliktetikern på att man ska leva på ett sådant vis att plikten du följer blir till en lag. Problematiken är att om varje maxim individen levde efter blev lag skulle det resultera i att lagen så småningom om inte skulle existera. Detta skulle i sin tur föra med sig mycket och många problem i samhället gällande brott, straff och formella regler. Något man även bör ta hänsyn till i pliktetik är att det är lätt att rättfärdiga

ondska genom att hänvisa till plikter och mena att ”man bara följde sin plikt”. Detta pekar även på vikten personen i frågas värderingar och roll spelar in i plikten. Nazister och frihetskämpar har två olika plikter och beroende på vilket av dem man är kommer ens plikter se olika ut. På så vis kan plikter rättfärdiga ondska.

Det är även svårt att applicera pliktetiken på en människa då alla har olika behov. Det är exempelvis en mammas plikt att ta hand om sina barn så bra som möjligt. Men trotts om hon inte har pengar till att köpa mat till dem är det fortfarande hennes plikt att göra vad som behövs för deras behag. Varav kan man fråga sig om det då blir okej att stjäla då eller inte? Hennes plikt som medborgare är dock att följa lagen och därmed inte stjäla. Detta exempel förtydligar problematiken med att inte anpassa sig efter situationer och hur plikterna krockar med varandra.

Personligen kan jag tycka att allt handlande kräver alla etiska skolor samt att det inte bara finns ett svar. En människas handlande är svår att bedöma då det influeras av många yttre omständigheter. Det kan exempelvis handla om konsekvenserna, om en plikt man har eller hur man har tänkt. I ett samhälle som vårt är det svårt och krävande att endast använda en viss typ av skola med hänsyn till utvecklingen idag. Med detta vill jag påpeka att det är viktigt att individen ska kunna ha med sina egna värderingar i frågor och inte endast se till plikter och konsekvenser. En människa bör få vara mer än den etikett samhället applicerar. När det kommer till både plikt – och konsekvensetik är det svårt att placera ut detta i dagens Sverige. Detta beror på att vi är ett mångkulturellt land där folk kommer från olika kulturer som har olika syn, tankemönster och åsikter kring saker. (Även religion har stor betydelse här) och problemet är att man får olika plikter att följa beroende på hur ens kultur ser ut och vad man bär med sig för värderingar och samma sak gäller med konsekvenser. Något en person anser positivt kan vara negativt för en annan tack vare bakgrund och kultur. Men konsekvensetiken vinner ändå på grund av dess positiva syfte. Om vi hade levt i en värd där alla hade samma religion och värderingar skulle pliktetik kunna vara användbart. Jag ställer mig vid konsekvensetiken på grund av att jag stävar efter ett samhälle där individens lycka prioriteras. Vill inte stödja en teori som faktiskt förtrycker människor genom plikter denne måste följa.

Det finns flera etiska teorier man kan diskutera och ta ställning till men att avgöra vilken som är mer relevant och logisk än den andra kan vara ett svårt ställningsantagande. Trots allt använder vi oss av både konsekvens – och pliktetik både omedvetet och medvetet. För vissa individer är det en självklarhet att tänka ”ett steg före”, för att kunna avgöra vad konsekvenserna efter en viss handling kommer att bidra med, och för vissa människor är det svårt att tänka mer långsiktigt. Vardagliga exempel där vi använder oss av konsekvensetik kan bland annat handla om när man väljer att hälsa på sin granne av den anledningen att man upplever en bättre relation. Konsekvensen av att det blir en bra relation mellan person x och grannen är i detta fall bra och därför blir valet om att hälsa på grannen en bra handling. En annan vardaglig handling men utifrån pliktetiken kan vara att man går över övergångsstället trots att ljuset visar rött är det ens plikt att vänta trots att inga bilar kommer eller är det okej för den personen att gå över? Oavsett detta kan vi hamna i situationer där det förblir svårt att välja utifrån vilken etik man bör handla. Samtidigt beror det ju självfallet på hur och vilken situation man hamnar i. Antingen utgår man från vad konsekvenserna blir utifrån en handling eller så handlar man utifrån de plikter man har – eller till och med båda. Naturligtvis har båda för och nackdelar man tittar på etikerna över lag. Jämför man dessa etiker ser vi en ganska formell skillnad i den bemärkelsen.

Kortfattat riktar sig konsekvensetik till hur konsekvenser kan avgöra om en handling är positiv eller negativ (rätt eller fel). Det är mer orddagrant effeken av konsekvenser som tyder på om man bör handla på ett visst sätt. Om den maximala mängden av konsekvensen är negativ är alltså handlingen ond. Dock om det goda skulle överväga det onda gällande konsekvenser tyder det på att handlingen är mestadels god och det är utifrån detta tankesätt man bör handla enligt konsekvensetiken. Det är ganska logiskt enligt mig att se på saker och ting lite mer långsiktigt. Att ställa frågan: ”Vad händer om jag handlar på detta sätt?” eller ”Bör jag tänka på konskvensen innan jag agerar”. Samtidigt som jag själv föredrar att luta mig mer åt konsekvensetikens tankesätt ser jag även nackdelar med denna etik. Jag bekänner att detta är en konflikt jag har med mig själv då jag anser att civilkurage är ett faktum. Jag kan nästan bedyra att jag aldrig någonsin gått förbi en konflikt eller personer som hamnat i problem där jag vet att jag kan bidra med hjälp. Det kan även bli så att jag går i flera veckor och grubblar på varför alla andra människor som är mycket äldre än vad jag är, vuxna såkallade mogna människor vänder sina ryggar mot konflikter på allmänna platser som ingen bör ignorera. Då hamnar jag i den konflikten jag har med mig själv. – ”Människor är rädda för konsekvenserna”, och det förstår jag. Jag har full förståelse för varför människor väljer att inte riskera sina liv för att någon annan gör det men ändå skulle jag vilja att många, eller nästan alla följer konsekvenetiken. Dels för att pliktetiken inte är väldigt individuellt för varje person inställning gentemot vad som är ens egen plikt och liknande. Vi kan exempelvis se att pliktetiken grundar sig på Immanuel Kants teorier där han försökte se vilka handlingar som påstås vara rätt eller fel. Det citat som pliketiken främst grundar sig på är ”Handla enbart efter den maxim som du också kan upphöja till allmän lag” det vill säga att man ska handla efter ens egen erfarenhet samt ett annat citat: ”Handla enbart efter den maxim som du aldrig behandlar mänskligheten tillika som ett ändamål” där han menar att man inte ska använda människan som ett medel. Pliketiken menar kort sagt att man alltid bör handla om en handling är god om det alltid är rätt agera på det sättet och man bör alltid följa sin plikt oavsett vad konsekvenserna förblir. Problematiken i detta fall är att vilka plikter som råder för var människor är olika. Säg att plikten för en människa är att rädda en annan men att döda är absolut oförbjudet. Vad gör då en människa som exempelvis ska rädda sitt barn och enbart kan göra det genom att döda den som har satt barnet i fara? Här går plikten emot sig självt och utgör en stor faktor till varför pliktetiken inte kan gälla fullt ut. Skillnaden i stort mellan konsekvensetik och pliktetik är att konsekvensetiken handlar om att konsekvenserna efter en viss handling avgör om handlingen är god medan pliktetiken menar att konsekvsenen är ointressan utan att man bör följa sina plikter. Anledningen till att jag ser konsekvensetiken som en mest logisk etik är att människor kan använda pliktetiken som en ursäkt för vad som enligt mig kan vara dåliga handlingar. Däremot att kolla lite mer långsiktigt på vad konsekvenserna med en handling är låter mer relevant än att följa plikter som kan vara olika för olika människor.

Om man tar en översiktlig blick över pliktetik samt konsekvensetik och alla dess innebörder så måste jag säga att jag anser att konsekvensetik är en mer klokare etik att handla utefter än om man skulle handla utifrån pliktetik. Jag tycker konsekvensetik är en etik som du kan handla utifrån och få mer utav det. Jag tycker det är viktigt att man ser en handling utifrån andra människors perspektiv och genom det kan ta hänsyn till hur de människorna runt om en drabbas och hur deras känslor påverkas, som man gör om man utgår från konsekvensetik.

Inom konsekvensetiken är konsekvenserna av en handling avgörande om den är moralisk rätt eller inte. Alltså, raka motsatsen om hur det är inom pliktetiken, där konsekvensen inte spelar någon som helst roll. Vi tar ett exempel som gör så att vi kan skilja på dessa moral filosoferna. Vi säger att jag har en plikt att tala sanning, men när jag är på middag hos mina svärföräldrar så tränger jag ändå ur mig en vit lögn. ”Vad god mat ni har lagat.” Enligt pliktetikerna så har jag då handlat omoraliskt. Jag har gått emot min plikt att tala sanning. Enligt konsekvensetiken så kan jag däremot ha utfört en god handling. Konsekvenserna utav min handling var att svärfar, som lagade maten, blev glad och stolt. Om vi antar att min handling inte hade några negativa konsekvenser, så var min handling moralisk god enligt konsekvensetiken. Länk

När det kommer till pliktetik ser man en stor skillnad från konsekvensetik som mitt tidigare inlägg handlade om, konsekvensetik fokuserar på vad konsekvenserna blir utifrån sina handlingar. Pliktetik menar tvärtom, där måste du handla utifrån dina plikter, oavsett vad konsekvenserna blir. Man tar alltså ingen hänsyn till vad konsekvenserna blir av ens handlingar utan det enda viktiga är att man följer sin plikt och utför sina handlingar utifrån den plikten hela tiden. Pliktetiker är väldigt tydliga med att en handling är endast rätt om personen som utför handlingen följer sin plikt från grund och botten. Därför är det även viktigt att pliktetiker, vet om sina plikter att följa. Om man tittar inom religion som är ett vanligt exempel, så är det väldigt vanligt att man har en pliktetik som man följer. Alla troende följer deras plikter för att de blivit lärda att leva på det sättet samt att om man syndar, dvs. går emot sin Gud så får man inte den uppskattning man förtjänar av andra familjemedlemmar, kyrkan och inte heller av sin Gud. Länk

Om man analyserar kring dessa olika etikerna och om man tänker mer logiskt, är konsekvensetik en etik som läggs in en större vikt att handla utifrån, enligt mig. Världen idag består av väldigt många olika religioner med olika kulturer som har deras olika syn på saker saker, olika tankesätt och åsikter – därför är konsekvensetik en mer användbar etik och en etik jag tycker man borde sträva efter att handla utifrån. Om världen hade sett annorlunda ut än vad den gör idag, att alla ingick inom samma religion och om alla hade exakt samma tankesätt, synsätt och samma åsikter – skulle pliktetik vara en etik i fallet som skulle vara mer logisk att handla utifrån, då alla skulle behandlas likadant och alla skulle följa samma regler samt plikter.

Det som gör det lite avgörande vilken etik som är bäst att handla utifrån när det kommer till pliktetik och konsekvensetik kan ibland vara svårt att avgöra inom vissa händelser. Om vi ska ta ett exempel. Din familj blir, som inkluderar din fru samt dina barn, blir ständigt trakasserade och mordhotade varje dag av en okänd man. Eftersom lagen säger att man varken får trakassera, mordhota eller mörda någon, så har denna okända man redan brutit lagen för länge sedan. Hur ska du som människa skydda dina familjemedlemmar, ska du följa din plikt och lagen att inte mörda, men då låta din familj råka illa ut? Eller ska du bryta plikten samt lagen, och för att skydda din familj, mörda denna okända man? Vilken moraliskt etik ska du då följa? Och varför?
Detta är ett exempel som kan för vissa vara svår att avgöra om man ska handla utifrån konsekvensetik eller pliktetik. Som svar på frågorna jag ställde över, står jag fortfarande fast vid att konsekvensetik är en otroligt mer logisk etik att handla utifrån trots att pliktetik i detta fall, kan inom en viss grad också anses som logisk att följa – då det existerar en lag på att man inte får mörda.
Handlar du utifrån konsekvensetik, som jag i detta fall hade gjort, visar du att du tänker självklart på din familj i första hand, vilket är att skydda dem. Om konsekvenserna leder till att någon blir mördad, så är det en konsekvens, som jag i detta fall, skulle vara villig att bära på axlarna. För om man tänker mer i syfte på andra, så blir konsekvensen utifrån konsekvensetik i detta fall, ändå i ett bra syfte. För konsekvensen av din handling, gör så att din familj kan sova tryggt om nätterna och det är den första prioriteten inom denna händelse.

Om jag ska dra en slutsats för mitt inlägg och vad jag vill komma fram till, är att konsekvensetik är enligt mig en mer logisk etik att handla utifrån och trots att den kan ge dig konsekvenser så kommer du tjäna mer på att utgå ifrån konsekvensetik, då du tänker på människor i din omgivning och du ser handlingen utifrån andra människors perspektiv. Jag anser att pliktetik är en helt opraktisk etik att handla utifrån, men jag kan ge den att etiken kan fungera i teorin som jag nämnde ovan – om man skulle utgå från att alla levde under samma förutsättningar, utifrån samma religion, tankesätt och synsätt samt delade samma åsikter. Något jag även kan säga om pliktetik, är att den i sig har en god grundtanke, att man ska handla utifrån de lagar och plikter som existerar oavsett situation. Om man lyssnar på meningen själv, kan det anses som en rätt så logisk etik att handla utifrån, tills man läser genom raderna och ställer sig själv frågan: Vem bestämmer egentligen vilka plikter som ska följas och vem avgör om ditt handlade i en händelse är moralisk rätt utifrån de plikter som talas om att följas?
Om man även ser på konsekvensetikens brister, så kan även det vara en plikt som man också måste läsa genom raderna. Det är ganska omöjligt för dig som person, att i en händelse veta exakt vad du ska göra för att få den maximala lyckan hos alla och göra så att alla slipper undan utan att göra få en skada. Om man dock tänker utifrån den största sannolika och de mest garanterade konsekvenser och agerar utifrån de, lär man ändå lyckas och uppnår den största möjliga lyckan hos de människor i din omgivning.

Som jag nämnde in meningen ovan, så är det mycket av det jag använder mig själv av idag inom situationer där jag inte vet hur jag ska handla. Alltså, jag handlar utifrån andra människors perspektiv och genom det tar jag hänsyn till hur de människorna i min omgivning drabbas och hur deras känslor påverkas.

Ta ställning till pliktetik och konsekvensetik och argumentera för vilken av dem du tycker är bäst – Mina Nilsson Grip

Båda etikerna har sina för- och nackdelar. Om vi börjar med konsekvensetiken så finns problematik, enligt mig, att finna i att det inte spelar någon roll vem konsekvenserna ska vara goda för. Att den psykopatiska mördaren finner tillfredsställelse i att döda kan inte räknas in som en konsekvens att ta hänsyn till. Om man skulle acceptera att dennes konsekvenser spelar in så rättfärdigar man dåligt beteende. Vilket skulle leda till en mentalitet där ondska inte är något absolut utan något som går att argumentera sig förbi. Man sätter ingen värdering vid vad som är rätt och fel och i den meningen så verkar inte etiken alls som normskapande instans, på det viset som pliktetiken gör. Något som i och för sig också kan vara dålig, men mer om det senare.  Dessutom så kan det ibland vara svårt att acceptera att konsekvenserna över huvud taget ska spela någon roll, exempelvis om man ser till plikten: du skall inte slå din fru. Den kan aldrig vara okej, oavsett konsekvenserna. Konsekvensetikern skulle börja fundera och tänka att ”jo det skulle ju vara dåligt eftersom att mannen (om vi antar att det är ett hetropar vi talar om) riskerar att hamna i fängelset och barnen därmed riskerar att bli faderslösa.” Man får tar här en märklig utgångspunkt när man börjar sitt resonemang och förlorar sina värderingar, precis som i tidigare exempel. Det borde väl ändå finnas grundläggande värderingar som främst styr hur man handlar och när dessa värderingar inte ger ett självklart svar, då kan man vända sig till konsekvenserna? Detta blir dock även det problematiskt eftersom att jag knappast skulle vilja att en nazistisk homofob skulle handla utefter dennes grundläggande värderingar. Det är omöjligt att tvinga alla att ha samma värderingar, och då kanske ändå det är bäst att man räknar konsekvenserna. Om konsekvensetiken håller så ska detta ändå leda till att handlingen blir god.  Man måste ibland kunna vara konsekvent och fastställa vissa moraliska principer oavsett omständigheter och konsekvenser men tänk om den som bestämmer vad som är rätt och fel har skeva värderingar, tänk om den som bestämer vad som är rätt och fel är fascist. Detta problem kommer dock alltid finnas och finns även inom pliktetiken. Tänk om den som bestämmer pliktera, som är  normskapande, har vad jag anser vara fel värderingar? Dock så förutsätter Kant det mänskliga förnuftet, exempelvis talar han om det praktiska förnuftet. Kan en förnuftig människa vara en nazistisk homofob?

Kant betonade att man aldrig får använda en annan människa för att ta sig någonstans. Människan ska alltid vara ändamålet för en handling, den det ska vara bra för, inte ett verktyg. Även detta missar konsekvensetiken vilket leder till att det kan bli okej att utnyttja folk för sin egen lycka. Exempelvis så kan det kanske vara svårt ur ett konsekvensetisktperspektiv att vara emot prostitution. Den som köper den sexuella tjänsten blir lycklig och den prostituerade får pengar. Här blir det oväsentligt att kvinnan reduceras till ett medel/objekt för den manliga njutningen. Att bortse från det leder i sin tur till att de patriarkala strukturerna upprätthålls. Att tillåta den formen av utnyttjning leder i sin tur att även andra former kan få utlopp. Se bara på hur proletariatet utnyttjas av den som äger produktionsmedlen (kapitalisterna)? Exempelvis ägde min chef på bageriet där jag jobbade i somras maskinerna och ugnarna för att baka bröden. Jag som inte äger några produktionsmedel måste istället sälja mig själv, min arbetskraft. Min chef på bageriet tjänar pengar på att jag arbetar för henne, detta beror på att när jag säljer min arbetskraft så får jag egentligen inte betalt för allt jag har producerat. Hon tjänar ett så kallat mervärde på min insats. Därför kan hon ta ut en vinst och stänga bageriet på vinterhalvåret för att ta ledigt medan jag måste jobba året runt för att klara mig.  Här blir det tydligt att min chef uttnyttjar mig för sin egna lycka men eftersom att konsekvenserna av detta blir att jag får pengar och hon också så blir handlingen god enligt ett konsekvensetiskt perspektiv. Om man däremot skulle se utifrån utilitarismen så skulle man se till mesta möjliga lycka för fäst antal människor. Om man skulle tänka på det viset så skulle det förmodligen vara bäst för flest om vi alla tillsammans ägde produktionsmedlen och alla tillsammans delade på vinsterna.

Kant, och pliktetikerna, menar att man alltid bara ska följa och ta hänsyn till plikterna, allt annat är oväsentligt. En handling är alltså rätt omm det alltid är rätt att göra på det viset. Detta är problematiskt eftersom att konsekvenserna av plikterna ibland måste spela in. Det är näst intill omöjligt att skapa en plikt som alltid ska gäller och jag har problem med tanken att det är okej att det ibland går lite snett och att folk ibland kan fara illa. Exempelvis så måste det vara okej att skilja sig om man blir misshandland i sitt förhållande och man inte har några barn. Konsekvensetiken kan här vara mer flexibel och se till varje enskilt fall något som är fördelaktigt med etiken. Detta leder dels till att man kommer ifrån illusionen att det alltid är rätt att handla efter en viss moral och dels till att man inte bidrar till upprätthållandet av konservativa normer som i sin tur leder förtryck av olika slag.

Det kan vara lätt att rättfärdiga ondska genom att hänvisa till plikter. Visserligen finns det plikter som säger att man inte får döda, men om detta även rättfärdigar att kvinnor förvägras abort, är det då en god plikt att handla efter? Att förvägra en kvinna abort är nämligen en av många yttringar av kvinnoförtyck.  Man förnekar henne  rätten till sin egen kropp och kan därmed kontrollera henne och förvägra henne de förutsättningar som är priviligierade mannen. Detta kan lätt kopplas till religiös pliktetik vilken menar att de moraliska plikterna är givna av Gud och därför inte kan ifrågasättas. Religionen är en konservativ makt och, exempelvis, alla de abrahamitiska religionernas religiösa skrifterna skrevs under en tid där patriarkatet var extremt utbrett. Om man hänvisar till att det är Gud som bestämt att en kvinnas plikt är att ta hand om hushållet och en mans är att försörja familjen så är det svårt att ifrågasätta och på så vis bidrar den religiösa pliktetiken till att patriarkatet upprätthålls och därmed främjar den, i vissa frågor, ondska.

Problematiken med religionens plikter är, enligt Simone de Beauvoir, att möjligheten till transcendens, alltså överskridande, i med dessa roller alltid varit förunnat mannen. Kvinnan blir förpassad till ”immanens” (det vill säga motsatsen till att överskrida/transcendera).  Kvinnan skall stå i hemmet, laga mat, städa, föda barn. Kvinnan tar inte, på grund av dessa plikter, del i det mänskliga. Vi människor kan, till skillnad från djuren, tänka: vi kan tänka att vi är fria och att vi är ofria, vi kan ha ångest över att vi finns till. En apa föds, äter, förökar sig och dör, men vi människor kan gå utöver dessa enkla, primitiva, immanenta livsvillkor. Vi kan sätta upp mål och projekt för våra liv som inte endast har att göra med överlevnad eller fortplantning; vi kan bli skapande konstnärer, filosofer och författare och när vi blir det överskrider/transcenderar vi oss själva. Detta blir bara ett privilegium bara mannen har så länge man upprätthåller dessa roller genom plikterna. På så vis förtrycker de kvinnan, hon förövas sin mänsklighet. Om vi ska koppla till frågan om homosexualitet så blir problematiken med rollerna, plikterna, att det inom familjen ska råda hierarki där mannen står överordnad kvinnan något som inte går i ett homosexuellt förhållande och därmed upprätthåller plikterna heteronormativiteten. De religiösa plikterna reproducerar i med detta strukturera som leder till att kvinnan förblir underordnad mannen, något som jag anser vara ett stort problem med etiken. Dock så skulle man om man såg till konsekvensetiken kanske ha svårt att säga att det skulle bli mest bra konsekvenser om vi lyckades skapa ett jämlikt samhälle med tanke på att det skulle kräva att den härskande gruppen män var tvungna att lämna ifrån sig sina privilegium, något som för dem skulle innebära negativa konsekvenser. Frågan om alla skulle tjäna på ett jämställt samhälle är dock komplicerad och hör inte riktigt hit. Det går emellertid att fastställa att det normer som finns för hur män ska vara kan vara extremt problematiska för deras välbefinnande trots att de i samhället tjänar på dem.

Pliketiken kan vara svår att omsätta på andra eftersom människor har olika behov. Kanske är det okej för en människa som inte har möjlighet att köpa mat till sina barn att stjäla. Detta skulle inte pliktetikern erkänna då man alltid ska handla utifrån sina plikter. Konsekvensetikern förstår här att ibland så kan situationen kräva att man går emot en lag. Dock så vill vi inte ha ett samhälle där folk går omkring och stjäl. Här ser vi återigen vikten av den flexibilitet konsekvens etiken har att erbjuda. Utilitarismen kan vara relevant när man ska handskas med samhällsfrågor eftersom att etiken kan väga in hela samhällets behov och omsätta dem till en gemensam moral. Exempelvis så kan etiken förstå att utifrån ett samhällsperspektiv så måste det vara okej med abort eftersom att konsekvenserna av det motsatta skulle få fruktansvärda konsekvenser i vissa fall, exempelvis vid våldtäkt.

Uliteralismen ser till alla, inte bara till den som har en röst. De som skapar plikterna är de som har makten. På så vi är de även anpassade efter att tillfredsställa dem. Detta är extremt problematiskt eftersom att strukturerna på detta vis fortplantas. Om man ser till samhället så skulle kanske utilitarismen passa bättre. Ett exempel där en tillämpling av utilitarismen skulle leda till mer lycka: I dagens Sverige råder hög arbetslöshet vilket leder till att en stor grupp människor drabbas av ofrivilligt utanförskap. Samtidigt arbetar många anställda mer än någonsin, vilket leder till mindre ork och tid för socialt umgänge och fritidsaktiviteter, det kan dessutom med tiden leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Ur ett utilitaristiskt perspektiv så skulle man kunna föreslå en reform som skulle innebära 6-timmars arbetsdag. Om man skulle dela på jobben som fanns så skulle det innebära lycka för fler som utilitarismen förespråkar. Aristotoles förespråkade den så kallade gyllene medelvägen. Vi kan här exemplifiera detta genom att påstå: om du arbetar för lite så är du lat, om du arbetar för mycket är du överdrivet ambitiös och balansen ligger någonstans mellan dessa två extremer. Ur ett konsekvensetiskt perspektiv kan man se att konsekvenserna av denna reform skulle innebära att alla arbetslösa skulle få arbete och därmed få ett meningsfullare liv, de anställda skulle samtidigt få mer ledig tid vilket sannolikt skulle göra dem lyckligare. Min teori är att denna utökade fritid skulle underlätta för människor att utveckla sig själva. Man skulle då få mer tid att ägna sitt liv åt att utveckla och förädla sina sina bra personlighetsdrag. Om man gör det så kommer man att blomstra som individ och då skulle man skänka andra människor mer lycka vilket i sin tur skulle leda till ett bättre samhälle. Alltså skulle denna reform ur ett konsekvensetiskt perspektiv, (utilitarismen) leda till många bra konsekvenser. De som skulle vara emot en reform skulle säga att det skulle leda till at fler människor skulle få det sämre ekonomiskt ställt. I min utopi skulle dock detta inte göra något eftersom att solidariteten värdesätts högst.

Mitt resonemang ovan bevisar att det skulle vara gynnsamt, enligt mig, om vårt samhälle byggde på utelitarismen. Om vi alla skulle tänke ur ett utelitaristiskt perspektiv så skulle solidariteten vara det som styrde mest. Vi skulle eftersträva ett samhälle som skänkte mesta möjliga lycka åt flest antal människor och vi skulle inte bevara förtyckande plikter bara för bevarandets skull. Vi skulle ständigt vara tvungna att anpassa oss efter samhället och vad de behöver eftersom att vi alltid skulle anpassa vårt handlande efter situationen och därmed inte handla utifrån principer trots att de leder till olycka.

Sammanfattningsvis så har etikerna olika för- och nackdelar. Efter att analyserat dessa så har jag kommit fram till att konsekvensetiken är den bästa. Detta eftersom att jag anser att det är viktigt med en vitalisering av roller och normer i samhället. Att stödja en etik som verkar som en konservativ makt bidrar till upprätthållandet av förtryck av olika slag. Något som enligt mig är oacceptablt. Samtidigt har vi sett att konsekvensetiken ibland även den kan bidra till ett felaktigt tänkande då man inte handlar alls utifrån värderingar utan bara utefter konsekvenser. Trots detta så ser jag hellre att vi följer en etik som är flexibel, som kan anpassas efter omständigheterna och som ser till mesta möjliga lycka för flest antal människor. Vi behöver att samhälle som styrs av solidaritet och inte egoism Ett samhälle där de starka ser även till de svagas behov och där vi delar på det som finns. I med detta resonemang så skulle utlitarismen vara den etik som förde oss närmare utopin.