Konsekvensetiken menar att människans handlande bör vara inriktat på att öka det goda hos så många som möjligt oavsett om det påverkar oss själva negativt eller positivt. En handling är alltså moraliskt rätt om den leder till mer lycka än olycka för så många som möjligt. Något positivt med denna etiska skolan är att så många som möjligt blir glada, men i verkligheten bryr många människor sig mest om sig själv vid handlingsalternativ. Man vill ofta ha det som gynnar en själv då det främst är en själv man kan utgå ifrån. Annars skulle människan nog inte vara den mest överlägsna arten, om hon inte vore egoistisk. Ifall man handlar på ett visst sätt kan det vara svårt att veta vilka effekter en handling får, vilket är ett problem inom utilitarismen, vilket gör det enklare att begränsa sig till hur det påverkar en själv. Men att förutspå de exakta effekterna av en handling kan vara svårt och kanske inte alltid stämmer överens med vad som verkligen händer efteråt. Ibland måste man även ta snabba beslut vilket gör att man kanske inte hinner tänka vad som är bäst för den stora mängden personer, därför kan utilitarismen vara lite osmidig på sina håll. Vad som enligt utilitarismen är rätt handling kan gå emot vissa etiska frågor. T.ex. kan man tycka att det alltid är fel att ljuga, men i Bonnies fall var det rätta handlingsalternativet att ljuga eftersom det bidrog med mest lycka. Men vad är då lycka? Känner alla samma lycka av samma saker? Vad man blir lycklig av kan variera mellan olika personer och tillfällen. Jag kanske handlar på ett sätt som jag tror bidrar med största möjliga lycka åt flest människor, fast de egentligen tar illa upp av den känslan som jag skulle känna lycka av.

Det finns även olika inriktningar inom utilitarismen som förespråkar olika idéer. Jeremy Bentham, som var en av grundarna till utilitarismen, ansåg att det moraliska värdet av en handling avgörs i den situationen där den ska utföras. T.ex. kan det vara rätt att ljuga i vissa situationer, som i Bonnies fall, och detta kallas handlingsutilitarism. John Stuart Mill däremot talade om att man bör följa vissa regler vilket skapade regelutilitarismen. Denna inriktning innebär att man ska följa vissa moraliska bestämmelser eftersom detta kommer leda till största mängd lycka. Ett exempel på en regel är att inte ljuga, vilket innebär att Bonnie bör ljuga. Men enligt mina beräkningar leder effekterna utifrån detta handlingsalternativ inte till största mängd lycka.

Regelutilitarismen är jämförbar med pliktetiken eftersom man även där anser att man bör följa olika moraliska regler och plikter. Pliktetiken vill att människor ska följa moraliska lagar, t.ex. att inte döda, för att man inte ska kunna komma undan med att utföra något ont. Man är kritisk till utilitarismen eftersom man skulle kunna säga att döda en grym diktator skulle kunna vara en god handling. En pliktetiker tycker istället att mord alltid är fel. Vad som skiljer pliktetiken från regelutilitarismen är deras syn på njutning och lycka. Immanuel Kant, som vad pliktetiker, ansåg att man inte ska handla efter känslor eller lycka, istället ska man bara följa sin plikt. En regelutilitarist, eller utilitarister över huvud taget, har lycka i fokus då man vill att det ska spridas så mycket lycka i världen som möjligt.

Ett problem inom pliktetiken är att olika plikter och regler kan krocka under en handling. T.ex. regeln att inte ljuga samtidigt som man ska vara en bra vän. Vilken ska man då värdera mest och följa? Här kan olika värderingar komma in då man ska avgöra vilken plikt eller regel man anser är viktigast.

Immanuel Kant var pliktetiker och grundade det kategoriska imperativet som lyder “handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag”. Men samma principer gäller inte hela tiden. Man kan tycka att det är fel att ljuga för folk, men att det i vissa fall är rätt. T.ex. i Bonnies fall skulle jag tycka att det är okej att ljuga. Måste en handling vara rätt i varje situation?
Avslutningsvis följer människan oftast vår egna moraliska intuition, den spontana känslan av vad som är rätt och fel. Denna är individuell och varierar mellan olika situationer, därför kan det vara svårt att sätta upp olika moraliska regler kring vad som är rätt och fel. Med tanke på att alla har olika åsikter kan det vara svårt att komma överens, vem ska då få bestämma vad som är rätt och fel? När jag står inför olika handlingsalternativ tänker jag inte över vilka plikter som finns eller vad som ger mest lycka till flest människor. Jag tänker mer på hur det kommer påverka mitt liv på ett själviskt sätt, men om en handling kanske sårar någon jag bryr mig om så kan jag väljer den framför mig själv. Man kan ändå vara oense mellan och inom olika etiska skolor, då kan man lika gärna få avgöra själv hur man ska handla och sedan stå för det.

Vilken etik är den effektivaste? Innan jag tar ställning ska jag förklara vad dessa etiker handlar om. Konsekvensetik handlar om att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen är moraliskt rätt eller fel. Det är konsekvenserna av en handling som avgör om en handling är rätt eller fel, det är detta som är det centrala i konsekvensetiken. Detta skiljer sig från pliktetik som fokuserar på plikter istället för konsekvenserna. En handling är endast rätt om man följer moraliska plikten, som exempelvis plikten om att inte döda även om det är ens eget liv på spel. Skillnaden mellan dessa två är att pliktetiken är präglad av regler som man inte kan gå emot, för annars går man emot hela etiken. Enligt konsekvensetikerna är en positiv handling om man väljer att vara opartisk och väljer den handling som ger de mest positiva konsekvenserna, men för en pliktetiker är det positiva att följa plikterna. Detta medför ett problem som jag tidigare nämnde. Ska man döda någon trots att det är frågan om försvara sig själv? Om jag vet om att jag kommer att bli dödad om inte jag dödar hen först, vad ska jag då göra? Enligt en pliktetiker är det fortfarande plikten som gäller även om konsekvensen av denna handling blir att jag dör. Vad en konsekvensetiker skulle göra i detta fall skulle vara att resonera och handla efter vilka konsekvenser handlingen skulle få. Konsekvenserna av att jag dödar blir att jag räddar mitt liv – vilket innebär att jag ska agera efter detta för annars dör jag. Konsekvenserna av min handling anses då vara goda då jag räddar mig själv, men detta skulle inte pliktetiker hålla med om då dödandet går emot en moralisk plikt.

För att förstå konsekvensetik i större utsträckning ska jag ta upp de inriktningar konsekvensetik etik har. Den största inriktningen så kallade skolan är utilitarismen. Utilitarismens grundprincip handlar att handla på ett sådant sätt som gynnar de flesta, det vill säga största möjliga lycka för största möjliga antal. Denna teori står de två kända upphovsmännen Jeremey Bentham samt John Stuart Mill för. Problemet med utilitarismen är huruvida vi vet om en handling är rätt eller fel, utilitarismen verkar inte ge någon vägledning utan fokuserar på ett sätt som gynnar så många som möjligt. Men vad händer med minoriteten av de som påverkas av handlingen? John Stuart Mill har även utvecklat två inriktningar inom utilitarismen – Hedonisk utilitarism och Preferensutilitarism. Dessa inriktningar strävar mot att uppnå bästa möjliga resultat men de skiljer sig även åt. Hedonisk utilitarismen handlar om att uppnå största möjliga lyckan medan Preferensutilitarism handlar om att uppnå så många önskningar som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av en handling, en handling blir på så vis bättre. Trots att de skiljer sig åt delar båda inriktningarna samma grund, det vill säga att uppnå största möjliga resultat.

Ytterligare två inriktningar inom konsekvensetiken är handlingsutilitarism och regelutilitarismen. Handlingsutilitarism handlar om att en handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. En handlingsutilitarism ser bara till en individuells handlings konsekvenser och inte allmänheten. John Stuart Mill menar med regelutilitarismen att en handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan och därmed ser den inte till en individuell handlings konsekvenser utan till nyttan av en regel eller princip. Detta kan kopplas till pliktetiken då de har gemensamt att man ska följa regler men regelutilitarismen har fortfarande anknytningar till utilitarismen då de både vill uppnå största möjliga lycka. Men det som skiljer sig är det faktum att pliktetiker agerar utifrån plikter och allmänna lagar medan en utilitarist agerar efter största möjliga lycka. Ett exempel på detta är abort frågan. Enligt en pliktetiker är detta omoraliskt och därmed fel att göra abort eftersom det handlar om dödande även om det endast gäller ett foster, för i grund och botten är det fel att döda oavsett hur situationen ser ut enligt pliktetiker. Detta kan bli problematiskt, för tänk om moderns liv är i fara? Om modern kommer dö ifall det inte utförs en abort bör man inte då utföra aborten? Som sagt tar pliktetiker inte hänsyn till konsekvenserna vilket kommer att leda till moderns död men det väsentliga är att följa plikten. Om man ser på saken utifrån regelutilitarismen skulle man resonera efter konsekvenserna även om man följer regler. Om aborten inte utförs kommer det bidra till mer olycka än lycka då modern har fler kontakter med människor och har större påverkan hos människor än fostret. På så sätt skulle regelutilitarismen fullborda aborten eftersom konsekvenserna av att inte göra abort kommer att inte bidra till störst möjliga lycka.

Regelutilitarismen kan även kopplas till konsekvensetiken och till Immanuel Kants kategoriska imperativ. Kant menar med det kategoriska imperativet att man skall följa plikter i syfte att nå ett mål, som exempelvis att lämna in uppgifter i tid. Detta liknar regelutilitarismen då både inriktningarna fokuserar på att nå ett mål genom att följa plikter.

För att kunna ta ett ställningstagande ska jag diskutera pliktetik. Pliktetik handlar om att handla utifrån plikter i alla lägen. Konsekvenserna är irrelevanta som sagt och jag har fått uppfattningen om att denna princip kan man inte följa i alla lägen. Det är ett handlingssätt som inte tar hänsyn till konsekvenserna, även om plikten i sig är god betyder det inte att det leder till något gott. Ett exempel på detta är dödshjälp, enligt en pliktetiker är det ens plikt att inte döda därmed får jag inte hjälpa till med dödshjälp trots att den människan lider och vill dö. Det är inte min plikt att döda men samtidigt är det inte min plikt att hjälpa någon som lider och jag har möjligheten till detta. På det viset hamnar två plikter i konflikt. Pliktetiker tar inte hänsyn till nackdelarna med plikten vilket gör att man på sätt och vis glömmer helheten och fokuserar alldeles för mycket på att plikten ska följas i alla lägen. Men om man nu inte bröt mot plikterna hur skulle samhället då fungerat? Kan man ha ett samhälle baserat på plikter som strikt följs? Jag tror att ett samhälle inte skulle fungera om man inte bröt mot plikter. Plikter bör användas som riktlinjer inte strikta regler eftersom det kan komma att man hamnar i en situation där man bör handla efter konsekvenser. Av den anledningen anser jag att konsekvensetik är något jag kan tillämpa i min vardag mer än pliktetik. Konsekvensetik inkluderar största möjliga lycka vilket jag anser är positivt för man kan inte tillfredsställa alla. Detta tillämpar man i politiken exempelvis vid val av parti till riksdag där partiet som har fått majoriteten av röster som får en plats i riksdag. Största möjliga lycka då man tar beslut efter flest antal röster. Men konsekvensetik har sina nackdelar. Skall man verkligen handla efter det som ger största möjliga lycka? Tänk om man tror att något verkligen är det bästa eftersom att det är det som ger det största möjliga lycka enligt en själv, men tänk om det i sig är negativt egentligen? Blir konsekvenserna negativa eller positiva i sådana fall och hur vet man det? Man kan inte vara helt säker på vad för konsekvenser handlingarna har. Med det sagt anser jag att när man står inför ett ställningstagande ska man väga in konsekvenserna och därefter handla men man skall ha i åtanke att man inte alltid kan få önskad effekt.

Konsekvensetik och pliktetik är två olika etiska skolor som skiljer sig åt i frågan om vad som är moraliskt rätt och fel. Medan konsekvensetiken menar att konsekvenserna avgör huruvida rätt eller fel en handling är menar pliktetiken att en handling endast är rätt om den följer plikter(regler och lagar).

Både i konsekvensetiken och pliktetiken går det att finna nackdelar och fördelar. Den grundläggande svårigheten i både konsekvens- och pliktetik är att identifiera just vad plikten är eller vad konsekvenserna kommer att bli. Eftersom pliktetikens syn på en god handling utgår från att den utförs efter en plikt kan det i vissa situationer bli svårt att avgöra vad man har för plikter eller också att man står inför flera plikter som strider mot varandra och har svårt att avgöra vad som vore moraliskt rätt.

1. Att följa plikter är det moraliskt rätta (goda).
2. Det är svårt att avgöra vilka plikter som är rätt/fel.
3. = Det är svårt att veta vad som är rätt/fel.

Samma typ av problematik går att finna i konsekvensetiken som menar att en handling av konsekvenserna avgörs om den är rätt eller fel. Det är inte alltid lätt för människor att avgöra vilken handling som kommer att ge de bästa konsekvenserna eftersom vi inte kan se in i framtiden. Det kan också vara svårt att avgöra hur många handlingen kommer att drabba och hur länge handlingen kommer att påverka samt hur den kommer att fungera i kombination med alla andra händelser/handlingar som utförs omkring.

1.   Konsekvensen avgör om handlingen är moraliskt rätt/fel.
2.  Det är svårt att förutspå vad konsekvenserna blir.
3. = Det är svårt att veta vad som är rätt/fel.

Jag vill med ett exempel förklara mina argument något djupare och jämföra de två olika etikerna. I Hitlers Nazityskland utfördes handlingar som på den tiden och i det samhället ansågs vara både rätt och ge de bästa konsekvenserna för landet.

Pliktetiker anklagar konsekvensetiker för att uppmana människor till onda handlingar för att dem kan ha goda konsekvenser. En ond handling skulle för en pliktetiker räknas som att döda en människa. Och om vi följer Kants teori om det kategoriska imperativet är det i alla lägen moraliskt fel att mörda, även en diktator som låter miljontals andra människor att mördas. I det här sammanhanget blir pliktetikernas kritik mot konsekvensetikerna, anser jag, motsägelsefull då plikter, alltså moraliska regler är något som vi genom tiderna sett har förändrats och när psykopatiska människor fastställt plikter/regler har dessa kunnat upphöjas till kategoriska imperativ som är onda. Man ska alltid älska Hitler och alltid mörda judar kan man se som kategoriska imperativ under förintelsen vilket miljontals människor löd under i flera år. Och dessa kategoriska imperativer byggde på maxim som nazisterna ansåg sig ha och som resterande befolkning övertygades om. Dessa maximer byggde dock på onda erfarenheter, vilket jag anser är ett stort problem inom pliktetiken, eller mer specifikt i Kants teori. Dock finns det en viktig faktor som även bör belysas i Kants teori, nämligen att handlanden efter plikter där människor används som medel inte är goda. Denna tanke, om att människor inte får användas för att uppnå ett mål anser jag är en avgörande aspekt men ändå en brist eftersom det är ett psykopatiskt karaktärsdrag att använda/utnyttja/härska över andra människor för att dra egen vinning. Detta betyder i sin tur att psykopatiska/ antisocial personlighetsstörda personer (som alltså är psykiskt sjuka) vardagligt utnyttjar människor, som t.ex. Hitler gjorde; men det är ändå inte okej för andra människor som blir utnyttjade av psykopater att bryta mot de lagar och regler som bygger på onda maximer eller onda kategoriska imperativ just för att pliktetiken är så pass konstant och inte alls anpassbar.

Det går även att se detta exempel utifrån konsekvensetiken, utilitarismen, och finna brister och fördelar i teorin. Om nazisternas, alltså hela det tyska samhällets, lycka ökade med judarnas(romernas, de handikappade och homosexuellas) död samtidigt som den lyckan var större än olyckan som uppstod med deras död skulle den räknas som moralisk rätt. Enligt Bentham ska man väga in handlandets konsekvenser genom att tänka ut hur länge den varar och hur stark njutningen är samt om den leder till andra njutningar eller smärtor och hur länge dessa varar och hur starka dessa är. Utilitarismen har mött kritik p.g.a. att man ansett denna process vara för komplicerad och nästintill oförutsägbar. I Hitlers, och Nazitysklands, fall kan denna kritik vara som en (oförlåtlig) ursäkt då det vore svårt att mäta hela världens lycka och olycka som uppstod under, efter och ända fram till idag. Sedan har utilitarismen även mött kritik för att lycko-bedömningen kan tendera att bli partisk för att man hellre prioriterar sina nära och käras lycka framför okända personer. Det går även att se i Nazitysklands fall där man menade att tyskarnas lycka/framgång var viktigare än något annat. Att alla njutningar har samma värde är regel i utilitarismen som jag tycker är svår att hålla med om, just för att den i praktiken kan vara svår att förhålla sig till då psykopaters lycka och mer omtänksamma människors lycka grundar sig i helt olika njutningar. En psykopat kan känna njutning av att se andra lida medan en omtänksam människa kan känna lycka av andras lycka eller i mer oskyldiga njutningar. Att dessa olika sätt att uppleva lycka/njutning skulle vara lika mycket värt kan jag inte hålla med om.

Sammanfattningsvis tycker jag att det finns både nackdelar samt fördelar i konsekvensetiken(utilitarismen) och i pliktetiken. Det positiva med utilitarismen är att den räknar med allas lycka och försöker maximera den med att begå en så gynnsam handling som möjligt, det som dock kan bli svårt i praktiken är att uppfölja denna tanke om att alla njutningar har samma värde då i alla fall jag inte skulle kunna se samma värde i en psykopats lycka som i min mammas lycka; vilket betyder att jag i en situation där det krävdes, skulle prioritera min mammas lycka framför en psykopats. Detta beror på att psykopaters lycka oftast bygger på en annan människas olycka. Att vara objektiv är även något som pliktetiken kräver då den menar att moral inte är en fråga om känslor utan förnuft och att man genom förnuftet ska kunna avgöra vad som är rätt och fel. Detta blir även det svårt att applicera i det verkliga livet då man som människa inte enbart gör rationella val utan även begår emotionella handlingar (av t.ex. reflex, impuls eller samvete). I pliktetiken uppmanar man människor att upptäcka morallagarna genom det praktiska förnuftet och konsekvensetiken uppmanar människan att avgöra sin handlings moraliska innebörd av konsekvenserna. I båda skolorna har man tagit förgivet att människor har samma förutsättningar och kommer vara överens om att samma handling är den rätta vilket inte alltid ter sig enligt teorin i praktiken. I pliktetiken menar Kant att människan ska handla efter maxim och att alla utifrån sina egna maximer tillslut kommer komma fram till samma maxim; vilket jag tror är omöjligt eftersom alla människor lever olika liv och får olika erfarenheter (både goda/onda). Utilitarismen menar att man ska väga in huruvida varaktig njutningen är, hur pass stark den är och hur den påverkar andra njutningar. Att ta förgivet att människor kan tänka så pass långt i alla handlingar dem kommer överväga att begå i livet anser jag är orealistiskt då vi människor inte är kapabla att se in i varken framtiden eller hur andra människor upplever lycka/njutning.

Jag själv har svårt att välja antingen pliktetik eller konsekvensetik då jag anser att vi människor använder kombinerat, just för att den ena inte är tillräckligt utvecklad eller löseralla situationers problematik. Jag anser hellre att John Stuart Mills utvecklade teori av utilitarismen är mer lämplig; alltså Regelutilitarismen som menar att man bör följa regler som ger bäst effekt och att vissa njutningar i sig är bättre än andra. Denna teori gillar jag klart mycket bättre just för att den har utvecklade resonemang från både pliktetik och utilitarismen. Fördelar med plikter i sig är att dem är nödvändiga för att t.ex. upprätthålla ett samhälle/system och att det för människan kan vara skönt att följa plikter i svåra situationer för att slippa dåligt samvete genom att säga ”jag gjorde min plikt”. Att inte ljuga, stjäla eller mörda är plikter som genom effekten av handlingen bevisats ge mest nettomängd av lycka. Människor kan alltså genom konsekvenserna se om en plikt är god eller inte och på så sätt få erfarenheter och utveckla nya plikter vilket jag anser är mycket mer praktiskt och mer användbart i verkliga livet. Att regelutilitarismen inte, som utilitarismen, hävdar att alla njutningar är lika mycket värda är även det ett argument som jag håller med om då vissa njutningar är att föredra framför andra beroende på om njutningen leder till fler fördelar/mer lycka eller njutning. Genom att både se efter plikter och konsekvenser får man även mer nyanserade omdömen om vad som kan vara moraliskt rätt/fel. Det är också till ens fördel att både kunna använda plikter och konsekvenser för att avgöra huruvida handlingen är moralisk eller inte i situationer där det antingen är svårt att identifiera plikter eller konsekvenser eftersom man då kan försöka göra en mer omfattande bedömning och komma fram till ett svar. Att det även uppmanas att fråga andra ”experter” om råd i situationer anser jag även det kan vara ett alternativ för att ge fler möjligheter till tolkning av moral. Man kan dock i sådana tillfällen även behöva ställa sig kritisk till ”experten” som talar om sina erfarenheter då dessa kan vara onda eller dåliga.(Denna expert/erfarenhets tanke i regelutilitarismen liknar i viss mån maximer i pliktetiken som även där kan bygga på onda erfarenheter.)

Vilken ställning man ska ta gällande pliktetik och konsekvensetik är inte alla gånger lätt då dessa två skiljer sig åt på många sätt. Båda två har sina för- och nackdelar, men vilken väger tyngst?

Pliktetiken styrs ju som sagt av principer och regler. Det spelar alltså egentligen inte någon roll vad konsekvenserna av ens agerande är så länge man gått efter de allmänna lagarna. Principen styr här kort och gott. Detta tillför såklart nackdelar. I pliktetiken är det väldigt strikt och bestämt om hur du måste agera i olika situationer. De regler som man som pliktetiker bestämmer sig för är viktigast gäller sedan i alla lägen, för alla.  Dessa är inte kompromissbara och ska alltid följas oavsett vad. Som pliktetiker måste man vara väldigt konsekvent och får inte göra några undantag what so ever. Låter ganska enkelt att följa, eller hur? Men om vi tänker efter, hur väljer vi våra principer och regler? På vilka grunder är dessa byggda? Av vem är regelboken skriven egentligen? När vi människor hävdar att vissa handlingar är mer moraliska än andra känns det som en självklarhet men vad exakt det är som avgör handlingen god eller inte kan vara svårt att sätta fingret på. Det jag menar är att godhet och ondska kan ibland vara svårt att konkret beskriva och gestalta. Det kan också uppstå problem med denna etik när två eller flera av ens principer/regler krockar med varandra. Vad händer då? Är det tillåtet att rangordna principerna? T.ex. om man har två principer som säger att kärleken är viktigast av allt och om man ingår i ett äktenskap ska man för alltid hålla det. Vad gör man då om kärleken tar slut i ens äktenskap?

Om man istället tittar på konsekvensetiken där det är utfallet av en handling som spelar roll ändras för- och nackdelarna en hel del. Enligt mig känns faktiskt det mest rimligaste sättet att avgöra hur moralisk en person är genom att titta på konsekvenserna av dess handling. För det är faktiskt så att ens persons avsikt kan man aldrig vara helt säker på, personen i fråga kan minnas fel, ljuga eller kanske ha dålig självinsikt. Man kan inte bara utgå från handlingen i sig eftersom i slutändan är det faktiskt konsekvensen som spelar roll. Jag anser inte att en person som endast följer en regelbok för vilka handlingar som är rätt eller fel, oavsett situation, har en hög moral. Det enda konkreta som vi kan fastbestämma om det är rätt och fel är konsekvenserna av handlingarna, inget annat. Självklart, som med allt annat, tillkommer det även problematik med denna etik. Det första som kan anses problematiskt är vad det är som räknas som en god konsekvens. För det är inte alla gånger självklart vad som anses vara ett gott slut eller inte. Det som också kan vara knepigt med konsekvensetiken är hur kan man veta att denna handling kommer leda till denna konsekvens? Hur kan vi förutsäga framtiden? För det är ju det som denna teori begär av oss. När vi står där och ska välja mellan olika handlingsätt ska vi välja det som leder till det bästa utfallet för flest människor, men detta kan heller aldrig vara säkert. Det ställs höga krav när vi själva måste kunna fastställa någon slags prognos för vad som komma skall.

Som ni ser uppstår det för- och nackdelar med dem både teorierna och det kan vara svårt at avgöra vilken man anser vara mest korrekt att följa i sitt handlingssätt. Men jag måste ändå säga att konsekvensetiken känns som den mest självklara för mig då som jag tidigare nämnt endast är konsekvenserna av en handling som kan avgöra om det var gott eller ont. Konsekvenserna är de enda som har någon betydelse för framtiden och som påverkar samhället och oss människor, och just därför anser jag att denna måste vara etikens utgångspunkt. Pliktetiken kan funka till en början då den har sina konkreta regler att följa, så man vet alltid hur man ska handla i en viss situation. Men jag tror inte den etiken håller i längden då det finns alldeles för många nackdelar med den.

Att jämföra pliktetik och konsekvensetik är som att jämföra färgen vit och svart, alltså totala motsatsen. Många av oss lever nog mer eller mindre under en kombination av dessa två skilda moraltyper. Det som skiljer sig åt dessa två etiker är att pliktetik drivs av regler och lagar, oavsett hur konsekvenserna ser ut så är deras mål är att följa deras plikt eller lagar medan konsekvensetik är den totala motsatsen, en konsekvensetiker tänker på hur konsekvenserna kan se ut beroende på hur deras handling kan se. Alltså de styrs inte av regler.

Inom konsekvenstiken är konsekvensen av en handling avgörande om den är moralisk rätt eller inte, alltså raka motsatsen mot hur det är inom pliktetiken, inom pliktetiken spelar inte konsekvenserna någon roll. Exempelvis där det kan skilja mellan dessa två etiker. Låt oss säga att jag har en plikt att tala sanning men när jag är på middag hos mina svärföräldrar så klämmer jag ändå ur mig en vit lögn, åh vad god mat ni har lagat. Enligt pliktetiken så har jag handlat omoraliskt. Jag har gått tvärsemot min plikt att tala sanning men enligt konsekvensetiken så kan jag däremot ha utfört en god handling. Konsekvenserna av min handling var att svärfar blev glad. Om vi antar att min handling inte hade några negativa konsekvenser så var min handling moralisk god enligt konsekvensetiken.

Jag lutar mig mer åt konsekvenstiken, just för att den är bättre än pliktetiken. Jag skulle inte kunna tänka mig att följa lagar och regler men samtidigt inte tänka på konsekvenserna. Jag har mina plikter så som att inte ljuga osv, men ibland tycker jag att det är okej att dra en vit lögn beroende på hur situationen ser ut och enligt konsekvenstiken så är det en moralisk god handling om jag använder en vit lögn som inte har några negativa konsekvenser. Samtidigt tycker jag om konsekvenstiken just för att man tänker inte endast på sig själv, då kommer vi in på utilitarism.

Utilitarism vilar på antagandet att lycka är människans ultimata mål, lyckan är självändamål. Vi kanske siktar på att bli rika, smarta, kunniga, friska osv men alla de här målen, är ett medel för att bli lyckliga, men att bli lycklig, det är inget medel, vi vill inte bli lyckliga för att det ska leda till någonting annat utan det är det vi vill nå, då är man framme, när vi har blivit lyckliga. Så hur menar utilitaristerna att vi ska göra för att vi ska handla rätt då? Utilitaristerna är ju konsekvensetiker så det är konsekvenserna som ska avgör om en handling är rätt eller inte. Men det kan förstås inte vara de faktiska konsekvenserna utan det måste vara de förväntande konsekvenserna som är de avgörande för om en handling är rätt eller fel. De faktiska konsekvenserna kan man inte känna till förens efter man har handlat.  Utilitarismen vill att man ska ordna en kalkyl. Man ska först tänka på vilka som påverkas av ett beslut och hur de påverkas. Sen ska man subtrahera allt lidande från all lycka handlingen ger upphov till. Den handlingen som ger moralisk rätt, det är den som leder till största möjliga lycka för största möjliga antal.

En stor del till varför jag tycker mer om konsekvensetiken är just på grund av att man endast inte tänker på sig själv när man ska utföra en handling utan man tänker på alla andra också och hur vilka som påverkas och varför. Man försöker se till att många ska gynnas av ens handling vilket är det jag gillar. Regler är till för att brytas ibland och därför anser jag inte att pliktetiken är något jag skulle välja. Hellre att man agerar utifrån hur situationen ser ut än att följa en massa regler som hindrar mig från att göra det rätta valet inför den rätta stunden.

Men samtidigt så är jag lite av både och. Lite av pliktetiken och lite av konsekvensetiken. En blandning helt enkelt. Vi lever i ett samhälle, och hur skulle ett samhälle vara utan några lagar? Jo, katastrofalt. Vi människor följer lagar, och självklara lagar så som, du ska inte döda osv.

Det som är fördelen med konsekvensetiken är att man tar ansvar för vad handlingen leder till och tar ett beslut efter det. Man gör allt för att få de minsta negativa konsekvenserna, alltså man tänker efter en extra gång innan man utför en handling. Men nackdelen med konsekvensetiken är att man inte kan se vad ens handlingar kan ge för konsekvenser. Eftersom jag har svårt att finna fördelar med pliktetiken så har jag inte kommit på några positiva saker om denna etik. Jag tror mer på en blandning av konsekvensetik och pliktetik eller mer åt konsekvensetiken men absolut inte pliktetiken. Nackdelarna med pliktetik är att de inte tar ansvar för deras konsekvenser vilket är lite dumt tycker jag. Jag tycker inte man bör styras av regler utan man borde först tänka på vilken situation man befinner sig i och dra en slutsats därifrån.

Det är väldigt svårt att säga vilken etik är den mest praktiska, när det kommer till konsekvens samt pliktetik, då vi använder oss ut av båda etikerna i det vardagliga livet och hur mycket man faktiskt använder sig av dem, varierar från person till person. Majoriteten av tiden så gör man detta omedvetet, med ingen som helst fundering kring det. Alltså är etiken en stor del av vår vardagliga liv och behandlas som en reflex, fram tills stunden som individen faktiskt bestämmer sig för att ta en kurs som rör/kretsar kring det gällande ämnet. Istället så börjar man hädanefter att uppmärksammas vid dess ständiga användning, som tidigare aldrig ifrågasattes. Konsekvensetiken är precis som det låter, fokuserad på individens konsekvenser efter en handling, till skillnad från pliktetiken som istället exkluderar tankesättet kring konsekvenser och följer regler. Den kända plikt etikern, Immanuell Kant som levde under 1724 till 1804, är en stor ikon inom pliktetiken och har utvecklat tankar kring det genom det kategoriska imperativt. Det kategoriska imperativt har ett talesätt som lyder ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag” och betyder att handlingen som man genomför, bör endast ske om det är något väldigt självklart som lika gärna kunde ha varit en lag. Alltså är inte handlingen ifrågasättande och omedvetet obligatoriskt för befolkningen

Pliktetiken följer som sagt regler som består ut av formella regler så som lagen, som måste följas ut av exakt alla, oavsett sina personliga åsikter gällande ämnet. Sedan så finns det även mer informella samt personliga regler som individen själv beslut att börja följa och dessa kan t.ex. vara religiösa. Reglerna som man då följer baseras på Guds budord, att inte äta kött och andra religionsrelaterade plikter. Personliga regler kan även bestå ut av att avstå från att äta kött och mjölk produkter på grund av den brutala köttindustrin som behandlar djuren som materiella ting samt orsakar dem en oändlig smärta för individens tillfredsställelse. Kant har en hel del religiösa kopplingar till hans synsätt, speciellt när det kommer till hans andra tal sätt ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig  din egen eller någon annan person som ett medel utan tillika som ett ändamål”. Med detta menar han att människan ska vara den bästa möjliga personen som hen kan vara. Trots att medmänniskan må prioritera detta relativt högt så varierar det från person till person och deras moral.

Detta skiljer Kant från andra pliktetiker som istället fokuserar på sina personliga regler, som i många fall är själviska. Egoismen är troligen den största skillnaden mellan konsekvens samt pliktetiken. Konsekvensetik tar framtida konsekvenser i hänsyn vid utförandet ut av en handling och skapar utifrån detta, en gest som kunde ha slutat väldigt dåligt. Hedonistisk utilitarism är en skola som anser att den allra bästa handlingen skulle leda till så mycket lycka i världen som möjligt, med så många nöjda individer som krävs för att uppnå lyckligheten som helhet.Utilitarismen har många brister då det är väldigt svårt att tillfredsställa majoriteten av individerna samtidigt. Människor har en hel del krav och är oense om mycket, vilket gör det nästintill omöjligt att skapa en funktionell samt realistisk värld, med hjälp ut av denna typ av etik. Sedan ifrågasätts skolan vid sådana omständigheter såsom sättet att uppnå målet med att skapa en maximal lycka. Menar dem då att olyckliga individer som stoppar den maximala antalet av människor från att vara lyckliga, bör exkluderas från universum, med andra ord avlida?

Det finns fördelar och nackdelar med varje etik och dess innebörd, precis som det finns fördelar samt nackdelar med i princip allt i världen. Jag, precis som den resterande populationen, använder mig ut av både konsekvens samt pliktetik men dock så förbrukar jag konsekvensetiken en aning mer. Som någon som spenderar tiden med att ständigt tänka på framtiden och dess betydelse så är det inte särskilt konstigt att konsekvensetiken används majoriteten av tiden. Vi, människor är byggda på det sättet att naturligt oroa oss om morgondagen istället för att njuta av den nuvarande stunden som man aldrig mer får uppleva någonsin igen. Vilket tyder på att ett ständigt fokus kring framtidens händelser inte alltid gynnar oss så pass väl som vi må tro. Ska man utföra testet för sitt körkort så spenderas nätterna med alla möjliga negativa tankar om hur situationen Skulle vi inte konstant ha ångest inför framtiden så skulle vi säkert ha ett simplare liv. Dock är det omöjligt att sluta vår hjärna från att tänka. Pliktetiken följer som sagt regler och är mycket strikt vid dessa omständigheter, till skillnad från konfliktetiken som tänker på besluten vid utförandet av handlingen. Pliktetiken kan summeras till att vara innebörden spontanitet och alltså brist på funderingar kring de slutliga besluten som individen tar. Personligen så anser jag att detta är dåligt eftersom att många personer, inklusive sig själv, kan bli sårade under processen av ett sådant impulsivt tankesätt, eller snarare brist på tankesätt. Visst får de det mycket simplare att somna på nätterna med ett gott samvete och inget ånger för morgondagen, men oddsen överväger det positiva.

I samhället måste man använda sig av konsekvensetiken och ha konsekvenser i baktanken då man måste vara förberedd och skulle annars leda till problem i landet. Läkare måste ha en plan och fundera om patienten kan opereras eller att risken att de kan dö är för stor. Skulle de dock inte göra det så skulle populationen dö ut. Läkare är väldigt viktiga i samhället eftersom att de i princip har våra liv i deras händer och att känna till konsekvenserna måste prioriteras. Att strunta i detta skulle även resultera till att ingen skulle känna sig säker för att använda sig av deras vård och troligen försöka att bli frisk på egen hand. Ibland går det men om man är allvarligt sjuk så fungerar inte metoden utan riktig vård och det ändå som väntar en, är döden. Sedan har vi även det faktum att barn inte tar eget ansvar utan har vuxna som tar hand om dem. Det är bra eftersom att när man är liten så tänker man inte på allvarliga saker eller konsekvenser utan lever i sin lilla värld med inga bekymmer som fyller deras sinne.

Vuxna kan dock göra det och samtidigt bidra till ett bättre samhälle.Just därför har man satt artonårs gräns på många saker, helt enkelt på grund av att man inte anses mogen nog för att utföra sådana viktiga beslut. Röstning är en av dem och det är en stor påverkan i samhället och när man är yngre kan man inte riktigt ha ett sådant stort ansvar som påverkar alla. Alltså är konsekvensetiken väldigt viktig för samhället och dess medborgare för att vi ska kunna leva ett bra liv. Personligen så analyserar och tänker jag väldigt noga igenom situationen och handlingen som jag ska utföra i förhand för att få den bästa möjliga resultatet med minimala, till inga komplikationer. Vilket gör mig till en konsekvensetiker och sparar mig alltså en hel del besvär. Både plikt och konsekvens etiken har nackdelar när det kommer till att över/under tänka framtida handlingar men trots det så tror jag att mänskligheten är i större behov av konsekvensetiken för ett välfungerande samhälle.

Med hjälp ut av pliktetiken så skapar man en struktur, som man istället inte gör vid användningen ut av konsekvensetiken. Eftersom att man till skillnad från konsekvensetiken faktiskt följer regler och gör beslut utifrån den egenskapen, så skapas en relativt bra balans i det vardagliga livet. Utan regler att följa så kommer man att befinna sig i ett stadium där allt för mycket frihet existerar, vilket senare leder till självdestruktivt beteende som inte medför några positiva resultat. Majoriteten av medborgarna håller sig borta ifrån att utföra brott på grund av olika orsaker. Men varför låter man bli att begå brott när chansen att bli tagen inte är så stor? Är man en troende så står det som sagt att man inte får dräpa eller att man inte får stjäla, i guds 10 budord och det håller man fast till. Man vill inte svika Gud och fortsätta att vara en god troende så man använder sig mycket av pliktetiken. Det behöver inte endast vara troende som använder pliktetiken när det kommer till brott. Att endast följa lagarna är ett sätt att ha användning av pliktetiken. Man behöver inte känna att man måste följa varenda en av dem då det är omöjligt och det kan ske situationer där man måste prioritera sina personliga regler samt kanske lagen. En dag så kommer du hem från skolan och ser din familj vara fastbundna till stolar med en pistol riktad emot dem, från en främling med en svart mask som täcker ansiktet. Plötsligt så går personen emot dig och för att rädda dig själv och din familj så måste du försvara dig och det leder till att du är ansvarig för någons död.

En konsekvensetiker skulle hantera situationen en aning annorlunda då konsekvenserna som skulle medfölja efter man har tagit personens liv, prioriteras. Alltså skulle man istället fokusera på det faktum att man står ansvarig för mord och bli bestraffad med flera år i fängelset, avskräcker individen så pass mycket att det väger mer än att rädda sin familj. Just i sådana situationer så tycker jag att pliktetiken är i bättre lager då man inte alltid kan förtro sig på konsekvenserna som väntar en i framtiden.Detta leder till att man förlorar sin kära familj och kommer troligen att ångra det, under hela sitt eländiga liv. Trots att det är svårt så måste man ibland prioritera saker framför andra som lagen och göra det som prioriteras i stunden. Om det var omvänt och majoriteten av individer faktiskt begick brott så skulle samhället vara i fara och det skulle helt enkelt inte fungera. Föreställ dig en värld där man inte använda sig av regler och gjorde istället som man ville, så skulle samhället inte existera längre. Man skulle konstant vara rädd eftersom att man kan bli dödad och inte kunna leva normalt. Visst är det så att det finns människor som fortfarande begår brott men eftersom att de flesta inte gör det så är det viktigast.

Trots att konsekvensetiken må ha sina brister så anser jag överlag att denna typ av etik gynnas i slutendan, då betydligt mer klokare och vältänkta beslut fattas. Dock så tror jag samtidigt även att man bör använda sig ut av båda i ett medelmåttigt förbruk, då kombinationen ut av att tänka på konsekvenserna, förstärker möjligheten att få den bästa resultatet av en handling som inte endast är ett förmån för dig, men även den resterande folkmassan som blir påverkad. Sedan ska man också ta i hänsyn om det bidraget som pliktetiken för med sig vid följden av de väsentliga reglerna i vardagen.

Pliktetik och konsekvensetik är två skolor som skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan pliktetikern menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt menar konsekvensetikern att det är konsekvenserna av en handling som avgör om den är god eller ond. Detta innebär att en handling är god om man väljer att följa en moralisk plikt man alltid kan handla utefter respektive att man handlar olika i olika situationer för att få den bästa konsekvensen.

Utilitarismen är den största skolan inom konsekvensetiken och innebär att en handling är god ifall den sammanlagda delen av det goda är så stor som möjligt. Utilitaristen menar alltså att den handling som medför mest av det goda är den bästa. Preferensutilitarism innebär att maximera antalet uppfyllda lyckoönskningar – ju fler tillfredställda önskningar, desto bättre är handlingen. Hedonisk utilitarism handlar istället om att maximera lyckan i livet så mycket som möjligt. Båda skolorna eftersträvar så gott utfall som möjligt, men är oense om vilken form lyckan ska uppnås (mängd eller antal).

En annan väggrening i utilitarismen är pliktutilitarismen. Den innebär att man följer bestämda regler för att de oftast ger störst lycka. På så sätt kan man dra kopplingar mellan pliktutilitarismen och pliktetiken, då båda handlar om att följa regler. Samtidigt så finns det en skillnad då pliktutilitarismens regler baseras på en strävan efter maximerad lycka, medan pliktetiken menar att man endast ska handla utefter den regel som kan upphöjas i allmän lag. Regeln att inte döda ser därför annorlunda inom de olika etikerna. Inom pliktetiken uppkom den därför att den kan upphöjas till allmän lag – ingen människa vill att det ska vara lagligt att döda någon. Inom pliktutilitarismen finns denna regel istället därför att konsekvenserna av att döda någon oftast ger mycket olycka, och därför är det vanligtvis ger maximerad lycka att inte döda någon. Exempel: det kommer in tre dödssjuka till ett sjukhus som alla dör om de inte får vård, men två av dem kan räddas genom att man tar organen från den tredje och låter hen dö. Handlingsutilitaristen (som fokuserar på maximerad lycka för alla individer) skulle säga att man ska låta den tredje patienten dö så att två överlever därför att det är bättre att en dör än att tre dör. Pliktutilitaristen skulle säga att de inte ska döda någon (och alltså låta alla avlida) därför att konsekvenserna av att döda en patient för att ta hens organ skulle vara att förtroendet för sjukvården försvinner. Jag tycker att handlingsutilitarismen är att föredra framför pliktutilitarismen därför att jag inte tycker att man kan värdera regler över människoliv. Självklart är ”att inte döda” en bra grundregel att följa, men i detta exempel dödar läkarna indirekt tre personer om de följer regelutilitarismen, när det finns ett annat alternativ. Om min kompis/syster/förälder etc ändå skulle dö så skulle jag tycka att det var fint att hen kunde rädda två andra, och på så sätt ”leva vidare” genom dem.

Jag tycker att pliktetik är att föredra framför konsekvensetik. En positiv grej med pliktetiken är att den är konstant, och för alla. Kan man sina plikter vet man alltid hur man ska agera för att handla på ett bra sätt. Regeln att inte döda gäller alltid för en pliktetiker, det spelar ingen roll vilken situation man befinner sig i eller med vem. Inom konsekvensetiken måste man i varje tillfälle utvärdera vilken handling som ger bäst konsekvenser och man kan aldrig vara riktigt säker på om man handlat rätt. Det är därför pliktutilitarismen är bra, därför att den fokuserar på konsekvenserna av handlande, men det finns ändå ett set med regler att luta sig tillbaka på om man är osäker.  Något negativt med pliktetik är att trots att två plikter kan upphöjas till allmän lag och alltid ska efterföljas av alla kan det hända att två plikter krockar. Det finns till exempel plikten att inte döda, men även plikten att hjälpa någon i nöd. Om en ung kvinna som blivit våldtagen kommer in till en läkare och vill göra en abort krockar de plikterna med varandra för läkaren. Väljer han att hjälpa henne bryter han mot den första regeln genom att döda fostret (om det räknas som ett liv eller inte kan diskuteras men det är en annan fråga), men hjälper han henne inte har han nekat hjälp till någon i nöd. Detta skapar ett problem som inte finns inom konsekvensetiken där man istället hade övervägt för- och nackdelar av att göra/inte göra abort och då valt den handling som gett bäst konsekvenser. Istället skapas en värderingskonflikt – vilken plikt väger tyngst?  Då är ju reglerna inom pliktetiken omöjligt något som man alltid kan följa, och om hela grunden inom pliktetik så lätt rubbas, hur tillförlitlig är den? Trots att det finns konsekventa regler som gäller för alla, alltid, ett beslut som är beroende av vem man är och situationen man befinner sig i. Så trots att det finns regler man alltid ”kan” följa så kan man hamna i situationer där pliktetiken inte är applicerbar och att man måste göra egna beslut. Man måste rangordna plikterna i den ordning som är viktigast och sedan följa den som är högst upp. Men då blir ju pliktetiken med ens väldigt personlig och det kan vara svårt att argumentera för att någons handlande var orätt därför att man inte vet vilka plikter hen värdesätter högst. Detta gör att pliktetik i vissa fall fungerar bättre på pappret än i verkligheten.

Hela konsekvensetiken grundar sig på att en handling är god om konsekvenserna av den är goda, och det finns flera inriktningar (egoism, utilitarism osv) som talar om för vem konsekvenserna ska vara goda. Det som jag tycker är svårt med konsekvensetiken är att det är otydligt när konsekvenser ”är”. Är det direkt när handlingen sker, ett år efter eller ännu senare? Ett exempel är att vaccinera sig mot stelkrampssprutan. Individen som får sprutan får ont och kan må dåligt i dagar efter sprutan, men kommer sedan må bra igen samt vara skyddad mot stelkramp. Vad är det som är konsekvensen här? Och vem är det som avgör vilken konsekvens är den som avgör om handlingen är rätt eller orätt? Den direkta konsekvensen, att man får ont av sprutan och kan må dåligt i flera dagar? Eller är det den indirekta konsekvensen, att man är skyddad mot ett virus om man skadar sig? Hur kan man avgöra om en handling är god om man inte vet om konsekvensen av den är god?

Konsekvensetiken stöter även på problem i och med att vi inte kan vara säkra på vilka konsekvenser en handling får. Man kan gissa, vända och vrida på de olika konsekvenserna, men faktum är att vi inte kan se in i framtiden och därför aldrig veta vad som kommer att hända. Trots att man utvärderat alla tänkbara konsekvenser en handling kan få och därför väljer att agera på ett visst sätt finns alltid risken för oförutsägbara konsekvenser. På så sätt kan individen begå en handling som av konsekvensetiken anses vara förkastlig, trots att hen försökt handla på det bästa sättet. Pliktetiken är bättre i denna aspekt, därför att den fokuserar på handlingen. Handlingen är ju det enda ”säkra” – man kan aldrig vara säker på vilka konsekvenser en individs handlande får, men man vet vad handlingen är.  Detta gör pliktetiken mer konsekvent och säker än konsekvensetiken.

Också, hur kan en handling vara moraliskt rätt bara för att den fick goda konsekvenser? Om det inte finns en moralisk tanke bakom handlingen, utan kanske till och med en baktanke, är ju inte handlingen god egentligen. Att bara fokusera på konsekvenserna kan ses som en känslokall matematisk uträkning, där man gör andra människor till spelpjäser. Om man försöker skada någon, men genom slumpen råkar gör något positivt för hen istället, hur kan detta ses som något acceptabelt? Konsekvensetiken kan på så sätt ursäkta många hänsynslösa handlingar med att utfallet av dem är gott, men faktum kvarstår att man gjort något som anses vara fel. Får man frågan ”är det rätt att döda?” skulle majoriteten svara nej. Det finns vissa regler som är så självklara för oss människor och som ”styrs” av magkänslan som gör att vi inte skulle svara att ”det beror på situationen”.

Så, för att sammanfatta: det finns både för- och nackdelar med båda skolorna, men fördelarna med pliktetiken överväger konsekvensetiken.

I mitt etiska fall beskriver jag om en gränsbevakare som står mellan de två valen att antingen rädda de personer som håller på att drunkna eller att göra sitt jobb rätt.

Det jag skulle vilja säga är att alla individer är olika och därför agerar olika personer på olika sätt i olika situationer. Många kan ha förmågan att se fram över vad som kommer att hända ifall man handlar på ett visst sätt. Och vissa har förmågan att på ett eller annat sätt förutse vad konsekvenserna kommer bli ifall personen handlar på ett vis

När frågan om vilken teori jag personligen anser var mest väsentlig att lämpa mellan plikt- och konsekvensetiken skulle jag välja konsekvensetiken. Detta beror på den positiva aspekten för fler personer och inte bara en person.  Konsekvensetiken gynnar inte bara en person utan ser problemet från olika perspektiv där alla parter är inkluderade, detta tankesätt involverar fler personer i det gynnsamma.  Det man ska tänka på är vem konsekvenserna är bra för och om handlingen talar för ett bra beteende, om det inte blir så kan det i sitt led skapa en accepterad åsikt för dåligt beteende för bra konsekvenser.   Om man skulle ta ett fyrkantigare exempel skulle det kunna vara att det är mer acceptabelt att sparka 10 anställda från ett företag som skapar oro för 25 andra då det kommer att leda en lättnad för dessa 25 andra. Konsekvensetiken är oerhört bra i teorin då det alltid är konsekvenserna av en handling som har betydelse men man inte på förhand se konsekvenserna på samma sätt som man inte alltid kan se vad som är bäst för en annan individ. Detta innebär då att teorin är otillräcklig i sitt lärande och inte alltid kommer kunna funka enligt syftet.

Pliktetiken som även kallas för regeletiken är en etisk teori som grundar sig på Immanuel Kants antaganden, som är den mest kända och betydande talesmannen vad gäller pliktetiken.  Denna etiska teori är styrd av ordningar och principer. Vilket menar att en handling som vi människor utför kan endast betraktas som rätt då vi tycker att vi skulle kunna göra denna handling till en lag som alla kan följa och det man också utgår ifrån är ”En handling är rätt, om och endast om den följer en plikt”, alltså menar pliktetiker att det är den moraliska plikten som avgör om handlingen är god eller ond.  Det finns även situationer där man ställs inför flera plikter och där plikterna ställs emot varandra, vilket är en faktor som kan vara en anledning till varför det kan anses vara svårt att handla efter pliktetiken.

Svårigheten med pliktetiken är att denna etiska skola kan stöta ihop med sig själv. Med detta menas att plikterna som personen förväntas följas kan strida mot dennes personliga levnadsregler och i sin tur krocka med pliktetiken. Ett problem som man skulle kunna komma närmare på är abort, människans plikt är att inte mörda oskyldiga människor vilket resulterar till att en pliktetiker skulle inte kunna utföra en abort. Om man kollar på sinnelagsetiken är det då din plikt att göra abort och inte föda fostret om du är medveten om att du inte har möjligheten att försörja det senare? Nu ser man tydligt att plikterna går emot varandra och därmed kan man inte ge några principfasta lösningar, eftersom man i pliktetiken inte skall blanda in konsekvenserna av ett handlande så ska man då ge liv åt fostret.

Det jag skulle säga är att konsekvensetiken är mer möjlig att anpassa och därför fungerar i fler sammanhang än vad pliktetiken gör. Då jag anser att pliktetiken är väldigt hård och inte tänker på konsekvenserna och endast handlar om principer. Då skulle jag ställa mig frågan, om en person inte har några principer ångande ett ämne och dessutom inga kunnigheter hur ska då denne kunna handla? Ska  personen då se blint på att plikten är det rätta valet. Pliktetiken skulle jag säga inte är ett fungerande tankesätt i dagens samhälle där det existerar meningsutbyten om olika ståndpunkter. Då plikten stödjer tron på att följa regler och lagar, vilket man kan tycka är gynnsamt för samhället. Men å andra sidan kan det ske stora missnöjen ifall vi skulle sätta oss i den sitsen och tänka oss om vi levde i ett land som inte har folkstyrelse och den högre makten inte följer de rättigheterna som samhället önskar.

Det som kan vara svårt för att avgöra vad som rätt och fel är att handlandet kräver alla etiska skolor och att det inte ibland inte bara finns en lösning till problemet. En individs handlande är svår att döma då det kan ha påverkas av många yttre faktorer. Det kan förslagsvis handla om följderna, om plikterna man har eller hur man resonerat kring ett problem.

Därför finner jag personligen att man ska handlar, snarlikt utilitarismen, att handlingen får så många goda konsekvenser som möjligt vilket skulle leda till det positiva då handling är rätt när den maximerar den totala mängden av det goda. Med andra ord skulle jag säga, att hur väl man än anstränga sig för att följa sin plikt så kommer man avsiktligt eller omedvetet att behöva använda sig av konsekvensen av en handling någon gång.

Ställningstagande – pliktetik/konsekvensetik

I frågan om vilken etisk skola jag väljer att ta ställning till är svår då de båda skolorna har bra sidor – men därmed sagt inte dåliga.

Konsekvensetik och pliktetik skiljer sig åt ganska mycket om hur de anser att man ska handla. Dvs. en konsekvensetiker menar att en handling är god eller ond beroende på vilka konsekvenser som handlingen kan få. Därmed sagt att man ska handla efter de konsekvenser som kan uppstå. Och inom konsekvensetiken finns en gren – utilitarismen, som menar på att en handling är rätt omm den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Dvs. hur pass mycket positiva respektive negativa konsekvenser handlingen kunde ha fått. Det som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av det goda och minimera utfallet av det onda. Men låt säga att mängden negativa konsekvenser var större än mängden positiva, ja då var handlingen ond. Hade det varit tvärtom hade handlingen varit god. Och för att veta om en handling är god eller ond måste man alltså känna till alla konsekvenser och dela upp dem i + och – skalor, och sedan slå ihop skalorna och se vilken som var störst. Detta typ av sätt att mäta om en handling är rätt eller fel kallas för hedonisk utilitarism. Men vad man bör ha i åtanke är att det alltid finns minst två handlingssätt, dvs: antingen handlar man eller så avstår man. Men vid båda dessa finns det konsekvenser. Men med denna etiska skola finns problem. Hur ska man agera ifall ens eget syskon som man älskar mer av allt annat gör något väldigt dumt och att det visar sig att det mest positiva du kan göra för att maximera den sammanlagda mängden av det goda är att skjuta syskonet – vad gör du då? Syskonskap är oftast väldigt starka och det är (oftast) den personen man minst vill se dö, och verkligen inte döda själv. Konsekvensen kanske blir bra för dig, du har fortfarande kvar ditt syskon, men för dina medmänniskor blir det ett helvete. Som en handlingsutilitarist hade man då resonerat så att en handlings moraliska värde bör avgöras i den situation som den ska utföras. Vad som är problematiskt dessutom med konsekvensetiken som skola är att hur ska man kunna veta alla konsekvenser, vad händer om du står inför ett snabbt beslut? Hur långt ska man behöva gå med konsekvenserna. T.ex. Hitlers mamma skulle kunnat ha tänkt medan hon var gravid – ska jag behålla barnet eller inte? Ja för han kanske kommer att bli en världskänd målare, eller nej för han kanske kommer att bli tysklands ledare och en massmördare. Detta blir ju då självklart ett problem. Ännu ett problem med skolan är att om människor skulle börja använda den skulle lagar inte längre följas. Om jag väljer att skjuta någon för att det är bäst för oss alla i hela Sverige, har jag ändå gått emot Sveriges lag, så vad är egentligen rätt eller fel… Det positiva med skolan är att den är konfliktlösande, dvs. har man svårt att bestämma sig så finns det alltid ett “rätt” svar, du handlar alltid rätt. Och väljer man att kolla utifrån en regelutilitarist perspektiv så menar man att regler bör följas eftersom de kommer ge bäst effekt i slutändan. Så lite beroende på vad för typ av konsekvensetiker du är blir konsekvenserna ur en handling olika. Ännu en positiv sak med konsekvensetiken är att man som konsekvensetiker ser sina handlingar utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. personen utgår inte vad som endast är bäst för sig själv utan för alla (bästa möjliga). Teorin är i grunden väldigt god då den värnar för allas bästa, men vad är egentligen allas bästa? Är det bättre för allas bästa att köra på en människa så att den dör istället för att låta fem människor skadas kraftigt i bilen som körde? Vad är det som säger att den personens liv inte är lika viktigt som dem i bilens? Teorin har alltså några brister.

Sedan då pliktetiken, en pliktetiker menar att en handling endast är rätt omm den följer en plikt – dvs. moraliska plikter. Som pliktetiker är du alltid tvungen att följa din plikt, här spelar alltså inte konsekvenserna någon som helst roll som det gör i konsekvensetiken. Immanuel Kant menade att det bara är plikten som räknas, allt annat är oväsentlig. Han förde även fram det kategoriska imperativet. Kategorisk – för att man alltid ska göra så (det är kategoriskt) och imperativt – en uppmaning/befallning man alltid ska följa. Han påstår därefter att man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. En maxim är en etisk regel som vuxit fram ur erfarenhet och som man verkligen handlar efter. Man lever efter maximen och att det är utav erfarenhet man lever efter den. Man ska alltså alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet. Kant menar också att man ska handla så att man aldrig behandlar mänskligheten i vare sig ens egen eller någon annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål, dvs. att man aldrig ska använda en människa för att kunna ta sig någonstans utan människan är alltid ändamålet för en handling, dvs. den det ska vara bra för. Det är alltid den enskilda människan som ska tjäna på att följa sin plikt, vilket betyder att man inte får utnyttja någon annan människa. Med pliketiken kommer även problem. Plikter är oftast något du växer upp med, dem finns i vårat samhälle – en del som normer. T.ex. man ska inte ljuga, döda, hjälpa andra, vara otrogen osv. Detta gör att det kan uppstå problem inom den etiska skolan. Ett exempel kan vara att du har som plikt att aldrig döda någon, men samtidigt har du som plikt att alltid hjälpa andra i nöd, hur gör man då i en situation där en gravid kvinna är allvarligt sjuk och det enda sättet för att rädda kvinnan är att göra abort – vad du än i denna siuation gör går du emot din plikt, och gör du ingenting har du också gått emot din plikt. Det finns alltså brister i denna skola också. Ett annat exempel kan till exempel vara att du hjälper en person som blir jagad av ett gäng, gänget kommer och knackar på men din plikt är också att aldrig ljuga, vad händer? Jo din plikt är både att hjälpa andra i nöd eftersom person är oskyldig samtidigt som din plikt är att aldrig ljuga. Här går du alltså återigen mot dina plikter. Men om vi säger att vi tar bort plikten att alltid hjälpa andra, då agerar du rätt inför gänget men personen straffas hårt. Men detta bryr sig som sagt inte en pliktetiker om eftersom denne har gjort rätt. Hade man sett det utifrån konsekvensetiken hade man i stället valt att ljuga för att rädda personen då det skulle givit bäst konsekvens.

Vad man kan se utifrån detta är att pliktetiken kontra konsekvensetiken inte är ett dugg lika. En pliktetiker menar som sagt att en handling endast är rätt omm den följer en plikt, och allt annat är oväsentligt där bland annat de konsekvenser handlingen kan få. Så länge du har följt din plikt har handlingen varit god. Men som sagt, en konsekvensetiker tänker alls så, utan här tänker man ut alla möjliga konsekvenser som kan ske och ser därefter om antalet positiva eller negativa konsekvenser är störst, därefter kan man se om handlingen är god eller ond. En stor skillnad man också kan se är att en konsekvensetiker handlar för allas (möjliga) bästa medan en pliktetiker enbart handlar för sig själv, den tar alltså inte hänsyn för de konsekvenser som kan ske. Detta anser jag sänker teorin, då den endast är individbaserad, och eftersom vi alla människor tycker olika blir det en rad olika etiska handlingar, vilket enligt mig skapar oordning. Teorin är därför svag i sin praktik, och som Kant även sa: man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag. Man ska också alltid handla på samma sätt i liknande situationer eftersom sin erfarenhet säger att det är det rätta handlingssättet.

Detta blir också en aning skruvat, då vi alla tycker olika och då vi alla växer upp olika och får olika erfarenheter. Både plikt och konsekvenstiken är skolor som väljer att ta lagen i egna händer, vare sig det är bra eller dåligt. Men eftersom en handling enligt konsekvensetiken alltid måste vara god/positivt är det inte okej då? Då har man ju faktiskt räknat ut alla de konsekvenser som kan ske.

Så vilken etisk skola tycker jag är bäst att tillämpa?

Som det kanske märks är jag väldigt anti pliktetiken då jag anser att den inte fungerar i sin praktik, människor har allt för olika åsikter, att ett samhälle fullt med egna lagar skulle skapa oordning. Visserligen kan det bli oordning med konsekvensetiken också, men jag anser att tanken bakom skolan är större och bättre. Den säger att vi ska handla efter bästa tänkbara, vilket jag anser ändå är en fin tanke. En till sak är att jag anser att pliktetiken kan bidra till ondska mer än vad konsekvensetiken gör då man aldrig handlar så att handlingen blir ond och att man i pliktetiken aldrig tänker på konsekvenserna. Det ultimata hade kanske varit att blanda dessa två, då båda har bra sidor. Men jag står fast vid att konsekvensetiken är den etiska skola som är bäst.