Alla inlägg av kbk

Jämföra – kbk

Jämförelse

Konsekvensetiken menar att människans handlande bör vara inriktat på att öka det goda hos så många som möjligt oavsett om det påverkar oss själva negativt eller positivt. En handling är alltså moraliskt rätt om den leder till mer lycka än olycka för så många som möjligt. Något positivt med denna etiska skolan är att så många som möjligt blir glada, men i verkligheten bryr många människor sig mest om sig själv vid handlingsalternativ. Man vill ofta ha det som gynnar en själv då det främst är en själv man kan utgå ifrån. Annars skulle människan nog inte vara den mest överlägsna arten, om hon inte vore egoistisk. Ifall man handlar på ett visst sätt kan det vara svårt att veta vilka effekter en handling får, vilket är ett problem inom utilitarismen, vilket gör det enklare att begränsa sig till hur det påverkar en själv. Men att förutspå de exakta effekterna av en handling kan vara svårt och kanske inte alltid stämmer överens med vad som verkligen händer efteråt. Ibland måste man även ta snabba beslut vilket gör att man kanske inte hinner tänka vad som är bäst för den stora mängden personer, därför kan utilitarismen vara lite osmidig på sina håll. Vad som enligt utilitarismen är rätt handling kan gå emot vissa etiska frågor. T.ex. kan man tycka att det alltid är fel att ljuga, men i Bonnies fall var det rätta handlingsalternativet att ljuga eftersom det bidrog med mest lycka. Men vad är då lycka? Känner alla samma lycka av samma saker? Vad man blir lycklig av kan variera mellan olika personer och tillfällen. Jag kanske handlar på ett sätt som jag tror bidrar med största möjliga lycka åt flest människor, fast de egentligen tar illa upp av den känslan som jag skulle känna lycka av.

 

Det finns även olika inriktningar inom utilitarismen som förespråkar olika idéer. Jeremy Bentham, som var en av grundarna till utilitarismen, ansåg att det moraliska värdet av en handling avgörs i den situationen där den ska utföras. T.ex. kan det vara rätt att ljuga i vissa situationer, som i Bonnies fall, och detta kallas handlingsutilitarism. John Stuart Mill däremot talade om att man bör följa vissa regler vilket skapade regelutilitarismen. Denna inriktning innebär att man ska följa vissa moraliska bestämmelser eftersom detta kommer leda till största mängd lycka. Ett exempel på en regel är att inte ljuga, vilket innebär att Bonnie bör ljuga. Men enligt mina beräkningar leder effekterna utifrån detta handlingsalternativ inte till största mängd lycka.

 

Regelutilitarismen är jämförbar med pliktetiken eftersom man även där anser att man bör följa olika moraliska regler och plikter. Pliktetiken vill att människor ska följa moraliska lagar, t.ex. att inte döda, för att man inte ska kunna komma undan med att utföra något ont. Man är kritisk till utilitarismen eftersom man skulle kunna säga att döda en grym diktator skulle kunna vara en god handling. En pliktetiker tycker istället att mord alltid är fel. Vad som skiljer pliktetiken från regelutilitarismen är deras syn på njutning och lycka. Immanuel Kant, som vad pliktetiker, ansåg att man inte ska handla efter känslor eller lycka, istället ska man bara följa sin plikt. En regelutilitarist, eller utilitarister över huvud taget, har lycka i fokus då man vill att det ska spridas så mycket lycka i världen som möjligt.

 

Ett problem inom pliktetiken är att olika plikter och regler kan krocka under en handling. T.ex. regeln att inte ljuga samtidigt som man ska vara en bra vän. Vilken ska man då värdera mest och följa? Här kan olika värderingar komma in då man ska avgöra vilken plikt eller regel man anser är viktigast.

Immanuel Kant var pliktetiker och grundade det kategoriska imperativet som lyder “handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag”. Men samma principer gäller inte hela tiden. Man kan tycka att det är fel att ljuga för folk, men att det i vissa fall är rätt. T.ex. i Bonnies fall skulle jag tycka att det är okej att ljuga. Måste en handling vara rätt i varje situation?
Avslutningsvis följer människan oftast vår egna moraliska intuition, den spontana känslan av vad som är rätt och fel. Denna är individuell och varierar mellan olika situationer, därför kan det vara svårt att sätta upp olika moraliska regler kring vad som är rätt och fel. Med tanke på att alla har olika åsikter kan det vara svårt att komma överens, vem ska då få bestämma vad som är rätt och fel? När jag står inför olika handlingsalternativ tänker jag inte över vilka plikter som finns eller vad som ger mest lycka till flest människor. Jag tänker mer på hur det kommer påverka mitt liv på ett själviskt sätt, men om en handling kanske sårar någon jag bryr mig om så kan jag väljer den framför mig själv. Man kan ändå vara oense mellan och inom olika etiska skolor, då kan man lika gärna få avgöra själv hur man ska handla och sedan stå för det.

Ljuga för sin kompis – Pliktetik

Pliktetik

Bonnies osäkra kompis Mikaela har klippt sig och skaffat en ny frisyr som inte faller Bonnie i smaken. När Mikaela sedan frågar vad Bonnie tycker om frisyren så ställs Bonnie inför ett val, ska hon säga att den är fruktansvärd eller ljuga och säga att den är fin? Läs hela inlägget här.

Enligt denna etiska skola är det din plikt som avgör om handlingen är rätt eller fel. En plikt är enligt Wikipedia ”en skyldighet att utföra, eller låta bli att utföra, en viss handling”.[1] Alltså en uppmaning du måste följa. Dock räknas endast etiska plikter, inte värnplikt eller skolplikt etc. Till exempel, det är en plikt att hjälpa någon i nöd/att inte döda/ alltid tala sanning. Denna etiska skola menar att en handling är rätt, om endast om den följer en plikt.

En av filosofins största och viktigaste filosofer, Immanuel Kant, var pliktetiker. Kant ansåg att det bara är plikten som avgör om en handling är rätt eller fel, att allt annat var oväsentligt. Han skapade det kategoriska imperativet som innefattar att man ska handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir till allmän lag. Maxim är en etisk regel som vuxit fram av erfarenhet och som man verkligen handlar efter. Alltså ska man handla på så sätt att det skulle kunna vara en lag att alltid handla på det viset! Här är det alltså ens erfarenheter som avgör vad man tycker är det rätta handlingssättet. En handling är rätt, om endast om det alltid är rätt att göra på det viset.

Man kan även tillämpa den gyllene regeln, som Wikipedia förklarar som en etisk princip som tillämpas i etiska teorier samt olika religioner. Dock så framträder den på olika sätt. Vidare kan man läsa att det grundläggande uttrycket lyder ”gör mot andra som du själv vill bli behandlad”.[2]

I detta dilemma kan man applicera olika plikter. Den första kan vara att man ska vara ärlig mot andra. I detta fall skulle den rätta handlingen vara att vara ärlig och att Bonnie säger vad hon egentligen tycker. En annan plikt man skulle kunna tillämpa är att få sin kompis att må bra och att ge den komplimanger, att helt enkelt inte såra sin kompis. Ifall man anser att detta är en tyngre plikt skulle den rätta handlingen vara att ljuga och säga att frisyren är fin.

Kant skulle tycka att man ska, efter sina egna erfarenheter, handla på så sätt att det skulle kunna bli till allmän lag. Då måste man se över vilka erfarenheter Bonnie har. Hon kanske har stått inför detta dilemma tidigare med Mikaela eller något annan och personen har blivit jätteglad efter att hon sagt att frisyren (eller liknande) varit fin. Å andra sidan kanske Bonnie tidigare i liknande situationer har sagt var hon egentligen tycker och att kompisen blivit glad för att hon är ärlig eller ledsen för att den blivit sårad. Alltså ska Bonnie se över tidigare situationer och ta vara på det till denna situation. Man kan även diskutera vad som bör bli till allmän lag. Som nämnt tidigare kan man tycka att ljuga är etiskt fel, men att vita lögner i vissa fall kan vara acceptabelt.

Enligt den gyllene regeln ska man behandla andra så som man vill bli behandlad själv. Då är det upp till Bonnie att avgöra hur hon hade velat att Mikaela skulle svara henne ifall situationen var tvärt om.

Jag tror med stor sannolikhet att jag hade ljugit och sagt att frisyren var fin då jag inte vill såra någon. Jag hade antagit att personen själv tyckte att frisyren var fin eftersom den valt att ha den och då hade jag inte haft något emot att ljuga.

Som i mitt exempel ovan så kan man ha olika åsikter kring vad som är en plikt och inte. Då faller syftet med den etiska skolan eftersom man verkar få tycka lite som man själv vill. Detta är jämfört med konsekvensetiken där det är en konkret uträkning som visar vad som är rätt och fel. Pliktetikern är mer uppbyggd på individens åsikt, ex. i det kategoriska imperativet där man bör agera utefter vilka erfarenheter man har. Det kan även vara efter lärdom av andra, filmer, böcker och religion.

Olika plikter kan även krocka med varandra. T.ex. ifall man står inför ett dilemma där man måste döda någon för att skydda sin familj. Vilken ska man då följa? Då måste man skapa en värdestege för plikterna men då blir det åter igen ett subjektivt resonemang.

Många situationer är svåra att dra över en kant. Man kan tycka att det är fel att ljuga eftersom ifall alla skulle ljuga skulle samhället bryta ihop. Men i en situation kanske man kan rädda livet på någon genom att ljuga, vad ska man göra då? Vilken plikt är mest relevant? Jag tänker att man bör acceptera att ingen situation är lik den andra. Det kan vara okej att ljuga i vissa situationer, och fel i andra. Därför bör inget behöva kunna upphöjas till en allmän lag.

[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Plikt

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln

Ljuga för sin kompis – Konsekvensetik

Konsekvensetik

Bonnies osäkra kompis Mikaela har klippt sig och skaffat en ny frisyr som inte faller Bonnie i smaken. När Mikaela sedan frågar vad Bonnie tycker om frisyren så ställs Bonnie inför ett val, ska hon säga att den är fruktansvärd eller ljuga och säga att den är fin? Läs hela inlägget här.

Konsekvensetik innebär att varje handling måste värderas utifrån vilka konsekvenser den får. Alla konsekvenser räknas, långsiktiga och kortsiktiga samt små och stora. Det är alltså handlingens effekter som avgör ifall det är rätt eller fel. Denna etiska skola menar att en handling är rätt, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Maximerar betyder att det är mängden goda eller onda konsekvenser som räknas, det spelar ingen roll vem som är den drabbade. T.ex. de onda konsekvenserna var fler än de goda = handlingen är ond.

Alltså, en handling är rätt om endast om det blir så mycket gott som möjligt av den. För att veta om en handling är ond eller god måste man:

  • Känna till alla konsekvenser
  • Värdera konsekvenserna som onda eller goda
  • Slå samman och se om det totalt blir mest gott eller ont

Enligt konsekvensetikern har man alltid minst två handlingsalternativ, att handla och att avstå att handla. Man kan även handla på olika sätt och dessa handlingsalternativ får olika konsekvenser.

För att utreda hur en kosekvensetiker skulle handlat utgår jag ifrån två handlingsalternativ, att Bonnie är ärlig och att hon inte är ärlig.

Bonnie säger att hon inte gillar den nya frisyren.

Goda:
Bonnie är ärlig
Mikaela får veta sanningen

Onda:
Mikaela blir ledsen
Mikaela blir mer osäker
Det kan uppstå en konflikt mellan bästisarna

Om Bonnie är ärlig och säger att hon tycker att Mikaelas frisyr är fruktansvärd så kommer det resultera i övervägande onda konsekvenser. T.ex. att Mikaela blir leden och att det kan uppstå en konflikt. Detta betyder då enligt konsekvensetikern att handlingen är ond/fel.

Bonnie ljuger och säger att hon tycker att frisyren är fin.

Goda:
Mikaela blir glad
Mikaelas självförtroende blir bättre
Vänskapen blir bättre mellan dem båda

Onda:
Bonnie ljuger
Mikaela får inte veta sanningen

Om Bonnie istället ljuger och säger att frisyren är fin kommer Mikaela bli glad och mer säker på sig själv. Dock ljuger Bonnie och Mikaela får inte reda på sanningen om sin frisyr. Men eftersom deras vänskap förbättras blir konsekvenserna övervägande goda. Detta innebär, enligt konsekvensetikern, att handlingen är god/rätt.

Resultatet är att ifall Bonnie vore en klassisk konsekvensetiker skulle hon ljuga och säga att frisyren är fin.

På NE.se kan man läsa att det finns en typ av konsekvensetik som kallas utilitarism. Där vill man att handlingar ska ökar mängden lycka för största möjliga antal. Denna innefattar olika perspektiv på vilka konsekvenser som är mer och mindre värda.[1]
I häftet(från boken etik, utilitarism) presenteras John Stuart Mill som var regelutilitarist och ansåg att man bör följa regler, t.ex. att tala sanning. Han menade att det ger bäst effekt och att effekten blir att så många som möjligt kommer att känna lycka.[1] Enligt Mill borde Bonnie alltså säga sanningen till Mikaela eftersom att det skulle ge bäst effekt.
Vidare kan man läsa (från boken etik, utilitarism) om handlingsutilitarism som skapades av Jeremy Bentham. Han ansåg att man ska avgöra det moraliska värdet i varje situation ifall ett handlingsalternativ är rätt eller fel. Det kan alltså vara rätt i vissa situationer att ljuga. Alltså skulle Bentham kunna tycka att det var rätt att Bonnie ljög i hennes situation. På Wikipedia kan man läsa om olika typer av lögner. Där förklaras vita lögner som en mindre lögn med syftet att trösta eller att inte såra mottagaren där sanningen skulle vara otrevlig.[2] Detta kan vara anledningen till att vita lögner är accepterat i samhället vi lever i.

Det resulterar i flest goda effekter ifall Bonnie ljuger och säger att hon tycker att frisyren är fin. Samtidigt som många tycker det är fel att ljuga och andra att denna typ av lögn är accepterad eftersom den har ett gott syfte.
Ett problem med konsekvensetiken är att det kan vara väldigt svårt att analysera och förutse konsekvenserna i förhand. De konsekvenser som räknas med kan även bli väldigt långdragna och inte så konkreta. Alla konsekvenser som räknas med har även samma värde, även fast den är liten eller stor. Ifall en handling innebär att en person dödas, vilket bör ha ett väldigt stort negativt värde, men att detta vägs upp av flera små värden så kan den resultera som god/rätt. Samtidigt som många tycker att det är fel att döda.

[1] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utilitarism

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6gn

Ljuga för sin kompis? – kbk

Etik

Bonnie och hennes bästa tjejkompis Mikaela har känt varandra sedan de var små. Bonnie har alltid haft bra självförtroende och självkänsla till skillnad från Mikaela som varit mer osäker. Mikaela pratar mycket om hur man måste följa skönhetsidealen och alltid se bra ut. Bonnie är mer avslappnad och kan vara sig själv, dock vet hon hur Mikaela tänker och hur känslig hon kan bli ifall man råkar säga något dumt. En dag kom Mikaela till skolan med en helt ny frisyr som inte föll Bonnie i smaken. Vilken vinkel hon än såg frisyren från så såg den hemsk ut. Senare under dagen fick Bonnie frågan vad hon tyckte om den nya frisyren.

Bonnie var tvungen att ta ett snabbt beslut i detta etiska dilemma. Hur ska hon svara på frågan? Ska hon säga att den är fruktansvärd eller ljuga och säga att den är fin?