Alla inlägg av sandrahej

Ta ställning: Plikt- eller konsekvens?

Konsekvensetik, Pliktetik

Jag anser att konsekvensetiken är en mer rimlig och klok etik att handla utefter, även om den kan vara klurig. Rimlig på så sätt att jag anser att det inte går att avgöra om någonting är rätt eller fel baserat på endast handlarens moraliska avsikter som pliktetik gör, då dessa kan vara helt uppåt väggarna. Klok på så sätt att jag tycker det är viktigt att kunna se saker ur andra människors perspektiv och ta hänsyn till andra människors känslor och hur de drabbas.

Vad händer om man som pliktetiker lyder plikter som resulterar i katastrofer? Förvisso utgår Kant från att alla människor tänker förnuftigt och på så sätt handlar rätt, men isåfall måste Kant också utgå ifrån att alla människor har samma förutsättningar? Att alla har växt upp i en miljö som lär de tänka förnuftigt, som lär de skillnaden på rätt och fel och som lär de hur man ska handla på så sätt att det kan upphöjas till allmän lag. Men vem bestämmer vad som är förnuftigt? Skulle man fråga mig som 18 årig svensk tjej och en konservativ sexist i Indien hur en tjej bör klä sig, lär man få olika svar där jag tycker mitt liberala svar är förnuftigt och han att sitt svar är förnuftigt. Tar Kant hänsyn till detta? Tycker han att alla ska resonera efter vad han själv anser förnuftigt? Och isåfall, ska det då vara en plikt för tjejer att klä sig som de vill, eller måste de anpassa sig efter regler och andras åsikter? Ska man då gå till Kant och få svar? Han som dog för 200 år sedan? Samhället har förändrats något enormt sedan dess och skulle Kant levt idag med den moral han förmodligen hade på 1700-talet lär han inte vara så populär. Han har dock inte uttryckt sig på så sätt att han menar att det är just hans moral som folk bör följa, men hur kan han ha totalignorerat faktumet att folk inte resonerar likadant och inte har genomgått samma upplevelser?

Konsekvensetiken å andra sidan utgår knappast ifrån att alla har samma förutsättningar då man tar hänsyn till alla påföljder.

En sak som pliktetik och konsekvensetik har gemensamt är att båda etikerna värdesätter plikter kontra konsekvenser. Däremot är det främsta som skiljer pliktetiken från konsekvensetiken att en konsekvensetiker skulle behöva veta en handling och konsekvenserna, ur perspektivet hos alla som drabbas till det bättre eller sämre, för att kunna bestämma vad som är etiskt rätt eller fel. En pliktetiker behöver endast se det ur handlarens perspektiv och förstå att han eller hon handlade utefter sin plikt. Immanuel Kant använde sig av det kategoriska imperativet för att informera folk om hur de skulle handla. Han menar på att man alltid ska handla efter etiska regler omm man kan tänka sig att handla så i alla situationer, en plikt som bör följas oavsett situationer och konsekvenser. Där tycker jag den huvudsakliga problematiken i pliktetik ligger. Hur kan en handling vara rätt i alla situationer?

Man säger att det är fel att tillexempel ljuga och döda Ska man då, enligt pliktetiken, aldrig få dra en vit lögn? Som polis, aldrig få skjuta en brottsling i självförsvar (äta eller ätas-situation)? Inte enligt Kants ideologi, eftersom man ska ”handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Detta skulle betyda att om man fick chansen att resa tillbaka i tiden till 1938, mörda Hitler och på så sätt skulle förhindra förintelsen så skulle detta inte vara okej då det bryter mot plikten att man inte får döda. Vilket målar upp en bild på varför jag anser hela konceptet runt att man ska agera på samma sätt oberoende av situation är otroligt opraktisk. Konsekvensetiken däremot skulle tänka på konsekvenser för och mot att utföra mordet på Hitler pre-WWII, vilket ligger till grund för att jag föredrar konsekvensetiken.

För: Man räddar livet på 13 miljoner människor (enligt SO-rummet är det antalet som dog under förintelsen, 6 miljoner judar och 7 miljoner övriga)
För: Dessa människors närstående
För: Folk som fortfarande ser upp till Hitler, håller nazismen vid liv.
För: En mängd länder slipper kriga mot Tyskland.

Mot: En man dör
Mot: Mannens nära lär bli ledsna
Mot: Världen skulle vara mer överbefolkad än det redan är (faktiskt argument jag sett hos som tycker förintelsen var nödvändig)

Även om motargumenten skulle vara flera så skulle mordet på Hitler ändå vinna då argumenten för det skulle vägra tyngre. Sedan skulle man kunna dela upp dessa 13 miljoner i varsitt argument för att det skulle vara bättre om Hitler dog innan förintelsen och även varenda människa som drabbats negativt av förintelsen, inklusive de judar som fortfarande känner sig förtryckta. Men detta handlar inte om förintelsen och om Hitler skulle mördats utan som sagt att konsekvensetiken tar känslor, människovärde och önskningar i åtanke vilket pliktetiken inte gör. Som sagt var finner jag brister hos konsekvensetiken också. Genom att ta hänsyn till varenda påföljd, skulle man isåfall kunna tänka: ”Jo men risken finns att en av de som dog hade som mål i livet att skapa en bomb för att sedan spränga hela Europa med och då skulle hela 743 miljoner dött!! Hitler förhindrade detta och endast 13 miljoner dog”? Det är det jag menar med att det är omöjligt att kunna ta hänsyn till alla konsekvenser, eftersom man inte är medvetna om de och de är omöjliga att ta reda på utan att utföra handlingarna.

Eftersom filosofin menar på att man håller sig till en skola och gör sina beslut utifrån antingen konsekvensetik, pliktetik, sinneslagsetik (som vi inte har pratat om men som menar att en handling är god så länge avsikterna var goda) osv. Därför skulle jag aldrig kunna leva som pliktetiker, även om jag säkert både har gjort och kommer att handla så som en pliktetiker skulle göra. Konsekvensetiken kommer inte alltid dela syn med mig om vad som är rätt och fel i ett etiskt dilemma, men det finns där ändå en resonerande skola där handlingar och ageranden avgörs vara moraliskt korrekta om de positiva konsekvenserna vinner över de negativa. Hur kan man då veta vad alla konsekvenserna blir utifrån ett agerande? Det är nästintill omöjligt. Konsekvensetiken menar på att man ska ta alla konsekvenser i åtanke men man måste begränsa sig  då det inte är rimligt att man i förhand kan med säkerhet veta vad konsekvenserna till en handling blir.

Avslutningsvis, anser jag pliktetiken är helt opraktisk men fungerar i teorin om man skulle utgå ifrån att alla människor har samma förutsättningar och kan tänka förnuftigt. Pliktetiken har en god grundtanke på så sätt att genom sunt förnuft ska kunna handla utifrån de plikter och maximer som skulle kunna upphöjas till allmän lag, alltså att alla alltid handlar efter denna lag oavsett situation – vilket låter bra i mina öron tills man ställer sig frågan: Vem anser vad som är förnuftigt? Vem bestämmer vilka plikter som ska följas? Utöver det, krävs det att man kan handla på ett visst sätt oberoende av situation vilket känns omänskligt. Konsekvensetik är klurigt på så sätt att det är omöjligt att lista ut alla konsekvenser som kommer följa en viss handling och därför gör det svårt att veta vad som är rätt och fel. Tar man dock de garanterade konsekvenser och agerar utifrån de, lär man uppnå största möjliga lycka. I de val jag gör i livet vill jag påstå att jag räknar in vilka konsekvenser mina handlingar får och även vilka konsekvenser som väger tyngst, som konsekvensetiken gör. Det är mycket fokuserat på situationen i fråga, personerna i fråga och handlingen i fråga – vilket jag anser gör ens agerande utifrån konsekvensetiken mer rättvis och logisk.

Resonemang om pliktetik

Etik, Pliktetik

I mitt exempel vet inte doktorn om han ska utföra dödshjälp på X som ligger på dödsbädden och har bett om att få dö när hen förlorat all kapacitet till att röra på sig och nu även talförmågan. (länk)

För att få en inblick i hur en pliktetiker skulle handlat i doktorns fall måste vi förstå vad pliktetik är och vad en pliketiker står för.

En plikt är en handling som du är skyldig att eller att inte utföra, beroende på vad din plikt säger. Finns det en plikt så tvingas du lyda den. Moraliska plikter, alltså plikter som inte är skrivna i sten och gäller för alla plikter som du utför, eftersom det är det du anser vara rätt. Man ska bara handla på så sätt att om du vill det kommer det automatiskt att bli en lag alla följer. En handling är alltså endast rätt om och endast om det alltid är rätt att göra på det viset. Konsekvenser, känslor och önskningar är oväsentliga.

Immanuel Kant är den mest kända pliktetikern. Kant sa att om det inte är en plikt, är det inte väsentligt och menade på att man ska ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Maxim är en etisk regel som vuxit fram av erfarenhet och man verkligen handlar efter – alltså har man förstått att det är denna etiska regel genom livserfarenheter. Denna regel ska även kunna appliceras på alla människor i alla situationer och därför kunna bli till lag. Sedan ska mänskligheten och människan ska inte behandlas som ett medel (utnyttjas, komma till skada) utan ska vara ändamålet. Det är förbjudet att använda människan för att ta dig någonstans, utan människan ska vara syftet. Kant menade också att när två plikter hamnar mot varandra ska man agera utifrån det kategoriska imperativet (en befallning som alltid gäller – oberoende av situation), som består av ett antal hjälpande meningar för att man ska förstå vilka plikter man ska följa. Exempel: Det är en plikt att hjälpa någon i nöd. Det är en plikt att inte stjäla. Det är en plikt att inte ljuga. Det blir tydligt att några av de vanligaste plikterna liknar de 10 budorden. Så, om man nu bestämmer att en viss handling alltid är rätt tillexempel som att inte stjäla, blir det också en moralisk plikt att alltid utföra den handlingen när en situation uppkommer där den passar in.

Pliktetiken och konsekvensetiken påminner nästan inte alls om varandra utan står ungefär som motsatser.  Det främsta som skiljer pliktetiken från utilitaristtänkandet är att en konsekvensetiker skulle behöva veta en handling och konsekvenserna, ur perspektivet hos alla som drabbas till det bättre eller sämre, för att kunna bestämma vad som är etiskt rätt eller fel. En pliktetiker behöver däremot endast se det ur handlarens perspektiv och förstå att han eller hon handlade utefter sin plikt, en plikt som hen anser borde följas i alla passande situationer oavsett vad konsekvenserna blir.  I exemplet om det är rätt att döda skulle en konsekvensetiker ställa sig frågan ”hur drabbas alla iblandade? (inkl. mördaren)”  och en pliktetiker som Immanuel Kant skulle tvärt säga nej eftersom det alltid är fel att döda – oavsett situation. De har dock en likhet: Värderingar. Även om det kategoriska imperativet tillhör och ”ägs” av pliktetiken, går det att hitta liknande ideologer inom konsekvensetiken. Konsekvenser, liksom plikter, kan krocka med varandra. Konsekvenserna har då olika värde beroende på hur väsentliga de är och därför är vissa konsekvenser, precis som vissa plikter, viktigare än andra och påverkar hur man agerar.

Grundproblematiken i mitt exempel är om doktorn ska ta patientens liv. Eftersom det enda som spelar roll i doktorns val av handling – är om han handlar utefter pliktetik – är om valet att döda går emot hans plikt. Har doktorn som en plikt att aldrig döda? Ja, de flesta förnuftiga pliktetiker skulle säga att ta någons liv går starkast emot ens plikt – mycket eftersom man inte får använda i mitt fall, patienten X, som medel. Skulle människor inte leva efter att ”Det är en plikt att inte döda”, skulle många handlingar leda i katastrof enligt pliktetiken eftersom man inte tar hänsyn till känslor, värderingar eller konsekvenser av handlandet i överlag. Enligt både konsekvensetiken och pliktetiken skulle doktorn valt att låta X leva, men utav olika anledningar. Enligt pliktetiken tar doktorn inte hänsyn till varken positiva eller negativa konsekvenser, vilket skiljer avsikterna från en konsekvensetikers.

Om doktorn hade haft ”Det är en plikt att inte döda” som maxim, hade han lärt sig det utifrån sina tidigare erfarenheter i livet. Beroende på om plikten är en maxim eller inte, drar vi slutsatsen att doktorn inte hade utfört dödshjälpen på X, då han har som plikt att inte döda – oberoende av patientens lindriga omständigheter. Skulle detta inte gälla, skulle doktorn ha rätt att döda i alla situationer, inte bara gällande en äldre döende person som ber om dödshjälp. Det som är gott – det rätta att göra – är alltså vad doktorn anser är sin plikt och det är även det hen alltid kommer att agera utifrån, menar Kant.

Jag anser att konsekvenser ska räknas in i ens handlande. Att följa en plikt oavsett situation eller andra bidragande faktorer kan sluta riktigt illa, även om det i teorin låter bra att alltid följa ens förnuftiga plikter. Ska inte denna gamle patients dödsönskan ens tas i åtanke? Ska X få ligga lidandes, utan förmåga att kommunicera eller röra på sig överhuvudtaget i en obestämd tid, i väntan på att dö? Det går att diskuteras, tycker jag. Det är just det som strider mot pliktetiken – Ingen diskussion eller ifrågasättning uppstår.  Vad händer isåfall om en person som uppger sig vara pliktetiker, men har som maxim att mord är acceptabelt och bryter inte mot hens plikt. Personen kan ha växt upp i hemska omständigheter där det normativa är att ta folks liv beroende på olika anledningar, och ingen har berättat för denna person att det är fel. Vad garanterar att plikterna är de rätta? Kant möter denna kritik med att mena på att det är i förnuftet som vi finner våra plikter, som jag tolkar som att det gäller även om vi har bevittnat mord vardagligen och vår omgivning anser det vara okej. Min kritik mot Kants kritik är dock att alla människor är inte alltid kapabla till förnuftigt och rationellt tänkande, vilket kan bero på allt mellan berusning till psykiska sjukdomar – och därför får en rubbad syn på vad som är rätt och fel. I och för sig är berusning något tillfälligt och pliktetikerna menar på att en plikt är någonting man kan agera utefter i alla situationer – berusad eller inte. Psykisk ohälsa eller förvrängd verklighetsbild däremot kan vara konstant och pliktetikern i fråga kanske har det omöjligt att uppfatta förnuftet i att inte döda.

Ett drastiskt exempel på pliktetiker som totalt saknar förnuft är terrorgruppen IS. Terroristerna tror sig ha en plikt från ovan, från deras Gud, som de tror är rätta att handla utefter. För de spelar människoliv ingen roll och folk blir halshuggna utan nåd, eftersom ”det är det Allah vill” enligt IS. Detta har lett till stora kravaller, debatter, diskussioner, islamofobi, hjärntvättning och en upprörd omvärld. Är det då ISs definition av godhet och det rätta som gäller? Nej, jag skulle säga att pliktetiken långt ifrån alltid fungerar i praktiken. Likaså måste det vara omöjligt för en polis att vara pliketiker. Kommer gärningsmannen springandes med en pistol riktad mot polisen, har hen som rätt och order att skjuta – för att skydda honom eller henne. Med ”det är en plikt att inte döda”-tänket skulle då polisen inte skydda få sig själv och polisarbetet skulle inte vara så effektivt utan väldigt oansvarigt och tragiskt.

Som sagt, i teorin tycker jag pliktetiken låter som en bra skola att leva efter, så länge valen är gjorda av rent förnuft.

Resonemang av konsekvensetiker

Konsekvensetik

I mitt exempel vet inte doktorn om han ska utföra dödshjälp på X som ligger på dödsbädden och har bett om att få dö när hen förlorar talförmågan. (länk)

För att förstå hur en konsekvensetiker skulle handlat i doktorns situation i mitt exempel måste man först förstå hur en konsekvensetiker tänker och vad utilitarism betyder. Utilitarister (=konsekvensetiker i denna mening) menar på att handlingar ska gynna så många som möjligt i följd av lycka, det goda. Alltså ska handlingen, enligt en utilitarist, leda till mer lycka än olycka och doktorn ska agera på så sätt att majoriteten av de inblandade anser att konsekvenserna inneburit mer lycka än olycka. Kritik mot detta är att man inte säkert kan veta hur mycket lycka och olycka en handling kan leda till. Det gäller även att vara opartisk och objektiv i en konsekvensetikers tänkande, eftersom man ej utgår ifrån hur konsekvenserna blir för sina närmsta utan hur konsekvenserna blir för de flesta. Hedonisk utilitarism menar på att största möjliga lycka till största möjliga antal är det som gäller.

Det stannar dock inte där utan utilitarismen grenar sig och omfattar bl.a handlingsutilitarism och regelutilitarism. Handlingsutilitarism menar på att man, beroende på situation, avgör vilken handling leder till störst lycka för som många som möjligt. Jeremy Bentham, upphovsman till handlingsutilitarism vilket sedan hade stort inflytande i bl.a dagens rättssystem, ansåg att ens det moraliska värde i handlingen bestäms av effekterna i just en specifik situation.

Regelutilitarism menar istället på att man bör utföra den handling som vanligtvis leder till störst lycka för så många som möjligt. Regelutilitarister, som John Stuart Mill, argumenterar för att regler prioriteras. I förutsättning att regeln är demokratiskt vald, kommer lydande av regler och lagar leda till den bästa effekten. Jag tror det är viktigt att man inte bortser från detta med demokratin. Eftersom ett demokratiskt val är ett val som majoriteten av de berörda valt – blir följden, enligt regelutilitarismen, den bästa effekten. Skulle det däremot vara en diktator som satt upp regler och lagar, håller ej regelutilitarismen då majoriteten inte gynnas.

Ska doktorn utgå från den hedonistiska utilitarismen, skulle han sträva efter största möjliga lycka. För att måla upp en bild gör jag en + och – lista över gynnsamma kontra missgynnsamma konsekvenser om doktorn utför dödshjälp.

+ :
1) X skulle få sin önskan uppfylld, få slippa smärtan och dö lindrigare.
2) Doktorn håller sitt löfte, då han lovat X dödshjälp vid förlust av hens talförmåga.
3) Vissa familjemedlemmar kan känna lättnad över att X äntligen fått ro.
4) Ur ett ekonomiskt och resurs-perspektiv får sjukhuset får plats för en annan person som kanske fortfarande har möjlighet att behandlas, till skillnad från X som endast väntade på att dö.

– :
1) Doktorn bryter mot lagen som förbjuder dödshjälp i Sverige. (Eftersom jag utgår ifrån utilitarism spelar egentligen inte denna punkt roll, eftersom man handlar utifrån följder och konsekvenser – inte vad som anses vara rätt och fel enligt stat. Jag tar ändå med punkten då doktorn skulle kunna upptäckas och bli ställd inför rätten)
2) Doktorn har med uppsåt tagit en människas liv vilket lär få psykiska konsekvenser.
3) X får fortsätta leva, i outhärdlig smärta.
4) X kan inte längre kommunicera verbalt eller med kroppsspråk.
5) Familjemedlemmen som bad om att doktorn skulle fortsätta behandlingen lär bli upprörd när X gått bort tidigare än nödvändigt.

Ger jag, enligt den hedonistiska utilitarismen, varje för- och motargument 1 poäng ser det ut på följande sätt: Xs begäran om dödshjälp stöds med 4 argument och motsägs av 5 motargument – vilket betyder att doktorn, enligt den hedonistiska utilitarismen, ej bör utföra dödshjälp på X.

Regelutilitarismen skulle istället prioritera samhällets regler och lagar. Alltså skulle inte faktumet att X får sin önskan uppfylld väga in lika mycket på + sidan, som att doktorn bryter mot lagen gör på – sidan. Skulle doktorn alltså handla utifrån regelutilitarismen, skulle han heller inte välja att utföra dödshjälpen, inte bara eftersom motargumenten för dödshjälp är flera utan framförallt pga att lagar och regler inte stödjer ett enda argument för.

Handlingsutilitarismen skulle i synnerhet fokusera på Xs fall. Man tar alla konsekvenser i åtanke men man tar fokuserar på till de olika effekter som dödshjälpen skulle få, om doktorn valde att utföra den. Hur många skulle drabbas? Hur skulle vilka må i efterhand? Vilka konsekvenser leder denna handling till? Denna utilitarism kan med stor sannolikhet bli svår att avgöra vilket beslut som är rätt och fel, eftersom man måste fråga sig: Vem avgör hur vilka handlingar som leder till bäst konsekvenser? Man tar alla konsekvenser i åtanke.

Jag tycker definitivt det finns brister med konsekvensetikens ideologi. Jag tycker nämligen att mängden lycka/olycka varje argument för/emot ska värdesättas. Sedan beror det då på vem som bestämmer vilket värde alla konsekvenser har, men utifrån mitt perspektiv tycker jag att X själv ska få välja hur hen vill spendera sin sista tid. Huvudkärnan i detta etiska problem är X och Xs syn på hens situation borde väga in mer än vad tillexempel en familjemedlem yttrar sig om (vilket var ett av motargumenten till dödshälpen).

Ett annat motargument skulle kunna vara att tidsperioden som går kan få X att ångra vad hen sa ang dödshjälpen när hen förlorat talförmågan, om vi skulle utgå från att X inte kunde blinka ja/nej. Då skulle doktorn inte veta om X fortfarande ville dö, efter mötet med familjen och isåfall anser jag att doktorn inte skulle utfört handlingen eftersom han inte skulle kunna vara säker på om X fortfarande ville somna in med hans hjälp. Dock så fick doktorn det bekräftat, X blinkade två gånger för ja, efter hens potentiella sista möte med familjen.

Om argumenten för att doktorn utför dödshjälp, väger in mer, har större betydelse för den som det egentligen handlar om och spelar någon roll för, än motargumenten anser jag att det är den sidan som vinner.  I mitt fall tycker jag alltså att doktorn, som lovat, ser till att X får ett mindre och kortare smärtsamt avslut genom att låta hen somna in.. trots motargumenten som konsekvensetiken samtycker med, eftersom argumenten för väger tyngre.

Dödshjälp?

Etik

Du är doktor på ett sjukhus i Sverige, på en avdelning som behandlar väldigt sjuka människor. En av dina patienter vid namn X, ålder 75, lider av en motorisk nervsjukdom som innebär att nervtrådarna lägger ned och följden blir att kroppsdelarna en efter en slutar att fungera.

När X i stort sett är förlamad, knappt kan röra på huvudet utan endast kommunicera verbalt, ber X dig att sluta behandla hen när även dess talförmåga försvinner. Efter att du informerat X om att dödshjälp är olagligt i Sverige, fortsätter X att argumentera för hens situation. X förklarar att hen känner att hen levt sitt liv till fullo och att hen inte vill leva sina sista månader icke kapabel till varken rörelse eller kommunikation, att hen inte ser någon mening i att ligga i konstant smärta utan att kunna ta kontakt med omvärlden. X säger även att hens barn och barnbarn slipper oroa sig och att de kommer förstå att X har fått frid, tillsammans med Xs partner i himlen. Du lovar X att göra vad du kan.

När X förlorar talförmågan kommer hens familj kommer på besök och doktorn förklarar att X fortfarande kan höra de, men inte respondera. Ena barnet ber dig att göra allt du kan för att fortsätta behandlingen så att X hålls vid liv längre. Efter familjens besök frågar du X om hen fortfarande vill dö, X blinkar två gånger för ja. Vad gör du?