Att säga rakt ut vad som verkligen är att ”ta ställning till” eller ”jag föredrar x etik” mest går nästan inte. Alla det etiska teorierna kan man diskutera och ta ställning till oändligt länge, det finns alltså inget rätt eller fel svar om vilken teori som är bäst. Oavsett om du föredrar pliktetik så kommer du troligtvis fortfarande vara beroende av konsekvensetiken. Dessa två teorier är något vi alltid kommer att möta och sedan kommer vi att använda oss av både plikt – och konsekvensetik både medvetet och omedvetet.
Alla individer i välden är unika och fungerar och agerar på olika sätt i olika situationer, vissa kan tänka ett eller två steg längre om vad som kommer att hända om jag gör på ett visst sätt. Vissa människor kommer alltså kunna förutse vad som kommer bli konsekvensen om hen agerar på ett visst sätt.
Exempel: En kille slår en annan kille, båda killarna är sex år gamla. Men det som skiljer killarna åt är att den ena killen x har två små yngre syskon som också är killar som ofta har syskonfighter. Killen y har inga syskon och kommer från en familj som bara består av en mamma och en pappa som är väldigt måna om sitt barn och att han ska ha många fördelar och hjälper honom med allt. Dessa killar hamnar då som sagt i ett litet slagsmål då killen x slår killen y på armen, killen y vet att om han slår tillbaka kommer det att bli ett större bråk och att båda kommer få skäl av dagisfröknarna. Killen y har då alltså förutsätt konsekvensen för att slå, men det som gör att han till slut slår tillbaka är hans tänkande plikt som säger att han måste slå tillbaka annars är han en mes.
I den här situationen som jag just beskrivit så krockar alltså dessa två etiska teorier om vad man ska använda sig av. Min plikt är att slå för att inte bli retad som ”mesen som inte vågar slåss” med samtidigt är killen y väl medveten om vad konsekvensen kommer att bli om han väl slår tillbaka. Oftast när man hamnar i en sådan situation som faktiskt killen y gör så hinner man inte tänka utan bara agerar för att skydda oss själva, vi ställer oss alltså i ett försvar och visar att vi kan skydda oss.
När man ska diskutera och förklara konsekvensetik så måste man kolla på när man använder sig av det och vad konsekvens betyder. När man söker på ordet konsekvens betyder det påföljd, verkan eller resultat, vilket man då kan dra en slutsats av att det är en påföljd/verkan/resultat av en handling. Som vi ser det kan en handling vara positiv eller negativ. När handlingen är positiv består av det som vi anser är rätt, alltså det är inte rätt av slåss, det är inte rätt att döda/sno/snatta och så vidare. Det som vi har bestämt i samhället som är rätt står antingen som normer eller i vår lagbok. Som att svara artigt och vara trevligt ser vi som en positiv konsekvens när någon ställer en fråga, alltså något som vi anser tillsammans i samhället är rätt. Eller så finns det att det inte är rätt att mörda för att det är nedskrivet i vår lagbok. Alltså är det lättare att bryta den trevliga norm som vi i samhället har satt upp och då inte få något straff utav den konsekvensen men då tycker bara personerna runt om att personen i frågan är ouppfostrad. Precis som att det finns positiva konsekvenser så finns det så väl negativa konsekvenser. Handlingen kommer alltid att vara den samma men resultatet av konsekvensen kommer alltid se olika ut. När vi pratar om negativa konsekvenser så är det resultatet av handlingen som är negativ. Precis som jag förklarade med det positiva så finns våra handlingar bestämda som antinger normer eller i lagboken. Till skillnad från konsekvensetiken så är pliktetiken mer svår att följa, det finns inte lika många handlingar att välja och man ska alltid välja det som är rätt och det som följer plikten. Som människa ska man följa och göra det som gör handlingen till en god och positiv handling, men ska inte handla på ett annorlunda sätt ex. att hjälpa någon utan du ska följa plikten om du exempelvis är sen hem eller till skolan. Man kan exempelvis se att pliktetiken grundar sig på Immanuel Kants teorier där han försökte se vilka handlingar som påstås vara rätt eller fel. Det citat som pliktetiken främst grundar sig på är ”Handla enbart efter den maxim som du också kan upphöja till allmän lag” det vill säga att man ska handla efter ens egen erfarenhet samt ett annat citat: ”Handla enbart efter den maxim som du aldrig behandlar mänskligheten tillika som ett ändamål” där han menar att man inte ska använda människan som ett medel. Pliktetiken menar kort sagt att man alltid bör handla om en handling är god om det alltid är rätt agera på det sättet och man bör alltid följa sin plikt oavsett vad konsekvenserna förblir.
Jag själv föredrar konfliktetiken mer för man kan inte alltid förlita sig på sina plikter, för att jag själv hade brutit mot mina plikter dagligen om jag bara ansåg att jag skulle följa plikter och strunta i konsekvenserna av handlingarna jag stötte på varje dag. För ett dagligt exempel/problem som alla människor som åker kommunlat dagligen fightas med, är SL och deras signalfel, det är bussar som är sena, bussar som inte kommer och så vidare. Varför jag tar upp det här problemet är för att flest människor bemöter det är dagligen. Alltså, skulle jag och många fler lova att komma i tid till skola och jobb varje dag skulle vi behöva vakna runt fyra på morgonen för att garantera sin bestämda plikt att vi/jag är på jobbet eller i skolan som vi har lovat. Alltså så skulle det inte funka utan att undgå den konsekvensen. Därför att jag tror, att hur väl du än försöker följa sin plikt så kommer man medvetet eller omedvetet att behöva använda sig av konsekvensen av en handling någon gång.