Alla inlägg av narin

Konsekvensetik eller pliktetik?

Jämförelse

 

Vilken etik är den effektivaste? Innan jag tar ställning ska jag förklara vad dessa etiker handlar om. Konsekvensetik handlar om att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen är moraliskt rätt eller fel. Det är konsekvenserna av en handling som avgör om en handling är rätt eller fel, det är detta som är det centrala i konsekvensetiken. Detta skiljer sig från pliktetik som fokuserar på plikter istället för konsekvenserna. En handling är endast rätt om man följer moraliska plikten, som exempelvis plikten om att inte döda även om det är ens eget liv på spel. Skillnaden mellan dessa två är att pliktetiken är präglad av regler som man inte kan gå emot, för annars går man emot hela etiken. Enligt konsekvensetikerna är en positiv handling om man väljer att vara opartisk och väljer den handling som ger de mest positiva konsekvenserna, men för en pliktetiker är det positiva att följa plikterna. Detta medför ett problem som jag tidigare nämnde. Ska man döda någon trots att det är frågan om försvara sig själv? Om jag vet om att jag kommer att bli dödad om inte jag dödar hen först, vad ska jag då göra? Enligt en pliktetiker är det fortfarande plikten som gäller även om konsekvensen av denna handling blir att jag dör. Vad en konsekvensetiker skulle göra i detta fall skulle vara att resonera och handla efter vilka konsekvenser handlingen skulle få. Konsekvenserna av att jag dödar blir att jag räddar mitt liv – vilket innebär att jag ska agera efter detta för annars dör jag. Konsekvenserna av min handling anses då vara goda då jag räddar mig själv, men detta skulle inte pliktetiker hålla med om då dödandet går emot en moralisk plikt.

För att förstå konsekvensetik i större utsträckning ska jag ta upp de inriktningar konsekvensetik etik har. Den största inriktningen så kallade skolan är utilitarismen. Utilitarismens grundprincip handlar att handla på ett sådant sätt som gynnar de flesta, det vill säga största möjliga lycka för största möjliga antal. Denna teori står de två kända upphovsmännen Jeremey Bentham samt John Stuart Mill för. Problemet med utilitarismen är huruvida vi vet om en handling är rätt eller fel, utilitarismen verkar inte ge någon vägledning utan fokuserar på ett sätt som gynnar så många som möjligt. Men vad händer med minoriteten av de som påverkas av handlingen? John Stuart Mill har även utvecklat två inriktningar inom utilitarismen – Hedonisk utilitarism och Preferensutilitarism. Dessa inriktningar strävar mot att uppnå bästa möjliga resultat men de skiljer sig även åt. Hedonisk utilitarismen handlar om att uppnå största möjliga lyckan medan Preferensutilitarism handlar om att uppnå så många önskningar som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av en handling, en handling blir på så vis bättre. Trots att de skiljer sig åt delar båda inriktningarna samma grund, det vill säga att uppnå största möjliga resultat.

Ytterligare två inriktningar inom konsekvensetiken är handlingsutilitarism och regelutilitarismen. Handlingsutilitarism handlar om att en handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. En handlingsutilitarism ser bara till en individuells handlings konsekvenser och inte allmänheten. John Stuart Mill menar med regelutilitarismen att en handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan och därmed ser den inte till en individuell handlings konsekvenser utan till nyttan av en regel eller princip. Detta kan kopplas till pliktetiken då de har gemensamt att man ska följa regler men regelutilitarismen har fortfarande anknytningar till utilitarismen då de både vill uppnå största möjliga lycka. Men det som skiljer sig är det faktum att pliktetiker agerar utifrån plikter och allmänna lagar medan en utilitarist agerar efter största möjliga lycka. Ett exempel på detta är abort frågan. Enligt en pliktetiker är detta omoraliskt och därmed fel att göra abort eftersom det handlar om dödande även om det endast gäller ett foster, för i grund och botten är det fel att döda oavsett hur situationen ser ut enligt pliktetiker. Detta kan bli problematiskt, för tänk om moderns liv är i fara? Om modern kommer dö ifall det inte utförs en abort bör man inte då utföra aborten? Som sagt tar pliktetiker inte hänsyn till konsekvenserna vilket kommer att leda till moderns död men det väsentliga är att följa plikten. Om man ser på saken utifrån regelutilitarismen skulle man resonera efter konsekvenserna även om man följer regler. Om aborten inte utförs kommer det bidra till mer olycka än lycka då modern har fler kontakter med människor och har större påverkan hos människor än fostret. På så sätt skulle regelutilitarismen fullborda aborten eftersom konsekvenserna av att inte göra abort kommer att inte bidra till störst möjliga lycka.

Regelutilitarismen kan även kopplas till konsekvensetiken och till Immanuel Kants kategoriska imperativ. Kant menar med det kategoriska imperativet att man skall följa plikter i syfte att nå ett mål, som exempelvis att lämna in uppgifter i tid. Detta liknar regelutilitarismen då både inriktningarna fokuserar på att nå ett mål genom att följa plikter.

För att kunna ta ett ställningstagande ska jag diskutera pliktetik. Pliktetik handlar om att handla utifrån plikter i alla lägen. Konsekvenserna är irrelevanta som sagt och jag har fått uppfattningen om att denna princip kan man inte följa i alla lägen. Det är ett handlingssätt som inte tar hänsyn till konsekvenserna, även om plikten i sig är god betyder det inte att det leder till något gott. Ett exempel på detta är dödshjälp, enligt en pliktetiker är det ens plikt att inte döda därmed får jag inte hjälpa till med dödshjälp trots att den människan lider och vill dö. Det är inte min plikt att döda men samtidigt är det inte min plikt att hjälpa någon som lider och jag har möjligheten till detta. På det viset hamnar två plikter i konflikt. Pliktetiker tar inte hänsyn till nackdelarna med plikten vilket gör att man på sätt och vis glömmer helheten och fokuserar alldeles för mycket på att plikten ska följas i alla lägen. Men om man nu inte bröt mot plikterna hur skulle samhället då fungerat? Kan man ha ett samhälle baserat på plikter som strikt följs? Jag tror att ett samhälle inte skulle fungera om man inte bröt mot plikter. Plikter bör användas som riktlinjer inte strikta regler eftersom det kan komma att man hamnar i en situation där man bör handla efter konsekvenser. Av den anledningen anser jag att konsekvensetik är något jag kan tillämpa i min vardag mer än pliktetik. Konsekvensetik inkluderar största möjliga lycka vilket jag anser är positivt för man kan inte tillfredsställa alla. Detta tillämpar man i politiken exempelvis vid val av parti till riksdag där partiet som har fått majoriteten av röster som får en plats i riksdag. Största möjliga lycka då man tar beslut efter flest antal röster. Men konsekvensetik har sina nackdelar. Skall man verkligen handla efter det som ger största möjliga lycka? Tänk om man tror att något verkligen är det bästa eftersom att det är det som ger det största möjliga lycka enligt en själv, men tänk om det i sig är negativt egentligen? Blir konsekvenserna negativa eller positiva i sådana fall och hur vet man det? Man kan inte vara helt säker på vad för konsekvenser handlingarna har. Med det sagt anser jag att när man står inför ett ställningstagande ska man väga in konsekvenserna och därefter handla men man skall ha i åtanke att man inte alltid kan få önskad effekt.

Pliktetik

Pliktetik

Pliktetik:

X är en ensamstående mamma som ligger efter med hyran och riskerar att bli vräkt. En dag när X är på väg hem från sitt arbete hittar hon en plånbok. I plånboken ligger det tillräckligt med pengar för att betala hyran som hon ligger efter i. Ska hon ta pengarna och därmed betala sin hyra eller lämna över plånboken till ägaren?

Pliktetik även kallad deontologisk etik. Enligt en pliktetiker har en individ vissa plikter, handlingar som man bör eller inte bör utföra, exempelvis har man plikten att hjälpa svaga människor och samtidigt ha plikten att inte döda. De handlingar en individ utför är i fokus. Pliktetik fokuserar på vilka handlingar som är rätt och fel att begå. Vad som är rätt och fel kan dock variera, exempelvis kan det rätta vara att följa religiösa budord och följa mänskliga rättigheter. Att agera moraliskt innebär att agera utifrån sina plikter. Man kan se att man är moralisk om man hjälper svaga men omoralisk om man dödar. Pliktetik fungerar på så sätt att konsekvenserna av en handling har ingen betydelse för huruvida en handling är moralisk eller omoralisk. Om man hjälper en människa som sedan går och dödar någon annan står inte jag för de konsekvenserna, det vill säga jag står inte för konsekvenserna av min handling eftersom jag följde min plikt även om någon dödades på grund av av min hjälp i början. Enligt pliktetik är det fel att ljuga och om alla människor ljuger kommer samhället att rasa samman. Men om anledningen till att man ljuger är för att rädda ett liv är det då inte rätt?

Detta innebär en viss problematik, det man kan kritisera i detta fall är att ingen individ följer en etisk modell hela tiden och det beror på att varje etisk modell har brister och olika regler som ibland krockar med varandra. Ett exempel är om X bestämmer sig för att aldrig stjäla, då detta är något som hon har blivit uppfostrad till, men om X måste betala sin hyra för att inte riskera att hon och hennes barn hamnar på gatan. Enda sättet för att kunna motverka detta är att stjäla, vad ska X då göra? Då blir det problem med plikten om att aldrig stjäla. I detta fall skulle en pliktetiker säga att X ska lämna tillbaka plånboken eftersom det är omoraliskt att stjäla och då pliktetiker inte tar hänsyn till konsekvenserna så lägger man ingen vikt på att X och hennes barn kommer bli vräkta, det vill säga konsekvenserna är inte viktiga utan det är själva plikten/handlingen. Men å andra sidan är det inte en plikt att ta hand om sina barn även om det blir på kostnad av någons annans ägodel?

Immanuel Kant är en av de främsta inflytelserika förespråkarna för pliktetik. Kant skrev Grundläggande av sedernas metafysik 1785 där han formulerar principen om det kategoriska imperativet. Hans grundformulering lyder: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant menar att det inte räcker med att handlingen uppfyller plikterna, det måste finnas en pliktkänsla för att det ska vara moraliskt på riktigt. Även om en individ begår en handling som stämmer med plikter kan det fortfarande vara moraliskt felaktigt, som exempelvis om det är för att få uppmärksamhet. I boken presenterar han ytterligare tre formuleringar av principen som nämndes ovan:

  • Handla som om maximen för din handling genom din vilja skulle kunna bli en allmän naturlag.
  • Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig din egen eller någon annan person bara som ett medel utan tillika som ett ändamål.
  • Handla enligt maximerna tillhörande en allmänt lagstiftande medlem i ett blott möjligt ändamålens rike.

Det kan tolkas som att alla dessa formuleringar leder till samma plikter.

Kant har även utvecklat det hypnotiska imperativet som lyder ”om du vill uppnå x så utför y”. Kategoriska imperativet är ”utför y”. Hypnotiska imperativet handlar om uppmaningar, för att åstadkomma en konsekvens måste en individ genomföra en specifik handling. Kategorisk däremot betyder att man ska tillämpa någonting oavsett konsekvenserna som sagt.

Enligt Kant skulle X lämna tillbaka plånboken då det är omoraliskt att behålla pengarna och såsom det står i formuleringen ska man handla på så sätt att din handling skulle kunna vara en lag. Man kan också se genom formuleringarna att om X vill ha hjälp ska hon göra Y om man tänker ur det hypnotiska imperativet. Om hon lämnar pengarna så kanske hon får hjälp av ägaren eftersom han är så pass tacksam. Men en renodlad pliktetiker skulle säga lämna tillbaka plånboken och konsekvenserna spelar ingen roll så länge du följer plikten som i detta fall är att inte stjäla.

Konsekvensetik

Konsekvensetik

Konsekvensetik

En konsekvens är ett resultat av en handling, det vill säga det som händer av det du gör. Denna etiska teori går ut på att man skall utgå ifrån konsekvenserna för att avgöra om en handling är rätt eller fel. Människan skall handla på ett sådant sätt att så många som möjligt skall påverkas positivt. Den enskildes lycka stor inte i fokus, utan det är den totala mängden lycka som står i fokus. Vad som menas med lycka beror på situationen och vilket värde individen talar om. Problemet som uppstår skall bedömas efter det som leder till största möjliga lycka. En konsekvensetiker och en icke konsekvensetiker bedömer handlingar på olika sätt. Det som är en självklarhet för en icke konsekvensetiker kan vara motsatsen till det konsekvensetikern anser. Ett exempel på konsekvensetikerns tankesätt kan vara individens nyttiga kost där denne inte tycker inte om den nyttiga kosten. För en konsekvensetiker är det bra att fortsätta äta nyttigt eftersom att man kommer att förbättra sin hälsa och må bättre i längden – trots att man inte tycker om maten. För en icke konsekvensetiker är det en självklarhet att sluta äta nyttigt eftersom man inte tycker om det och det gynnar en själv att äta det som är gott – även om detta innebär onyttig mat som leder till ohälsa.

 

Utifrån det problem som jag skrev om i ett tidigare inlägg så skulle en konsekvensetiker resonera om handlingen är rätt eller fel beroende på konsekvenserna. Hur många kommer att gynnas av att X inte lämnar tillbaka plånboken och använder pengarna som finns i plånboken? De som skulle gynnas i det fallet är kvinnan som hittade plånboken, hennes tre barn samt hennes hyresvärd. Eftersom X betalar sin hyra med pengarna som hon har hittat har hon råd med att betala sin hyra för denna månad och på så vis undviker hon att bli vräkt från lägenheten. Detta leder i sin tur till att X och hennes tre barn inte hamnar på gatan, utan de har tak över huvudet samtidigt som hyresvärden får pengarna för hyran. I detta fall gynnas minst fem personer. Skulle X däremot ge tillbaka plånboken skulle det endast gynna ägaren till plånboken, det vill säga en person. Det är som sagt den största möjliga lyckan till största möjliga antal som prioriteras, vilket innebär att en konsekvensetiker anser att det är rätt att X behåller pengarna som finns i plånboken.

 

Nu kan man diskutera om detta är rätt eller fel. Personligen håller jag inte med om hur en konsekvensetiker ser på handlingen och konsekvenserna av handlingen då denne inte tar hänsyn till ägarens perspektiv. Ägaren är också en individ som kan ha en egen familj och en ekonomisk situation. Ägaren kanske kämpar med sina egna räkningar och behöver dessa pengar. Hen kan ha slitit hårt för att få ihop pengarna och nu när pengarna är borta kan det ställa om vardagen på ett negativt sätt och även påverka ens psyke på ett negativt sätt. Jag anser att X bör kontakta ägaren och ge tillbaka pengarna. Ägaren hade kanske hjälpt X med hyran eller bidragit med något annat positivt om X hade lämnat tillbaka plånboken. X kunde ha vunnit något ur det samtidigt som hon inte förstör någon annans tillvaro. Då jag är troende tror jag starkt på att Gud hjälper människor som gör det rätta. Enligt mig är det rätta att lämna tillbaka plånboken till ägaren. Även om hennes avsikt var god är det inte rättvist av henne att ta pengarna, vilket en konsekvensetiker inte skulle varit enig om.

Ta?

Etik

X är en kvinna på 33 år som arbetar  i en matbutik. X tar själv hand om sina barn på åldrarna 4-6 sedan hennes sambo, fadern, till barnen valde att lämna familjen och leva efter sina drömmar. X har ingen kontakt med fadern och har det svårt med att klara av ekonomin på egen hand. För tillfället arbetar hon endast deltid då samtidigt måste ha tid för att ta hand om barnen. För tillfället hyr X en lägenhet där kostnaden är 7540 kr per månad. Hennes lön är mer eller mindre 10.000 kr per månad innan skatt, dvs. cirka 9700 kr får hon ut av sin lön. X vet att hon är i en krisläge då hon inte har betalat för hyran de två tidigare månaderna och har blivit informerad om att bli vräkt. Trots barnbidragen blir utgifterna mer än inkomsten vilket gör att hon inte har råd med att betala av sina tidigare skulder och hyran. Hon har ansökt om socialbidrag men de anser att hennes situation inte är tillräckligt allvarlig för att få denna bidrag. Samtidigt har hon ingen möjlighet att kontakta sina föräldrar för hjälp. En dag när X är på väg hem från sitt arbete när hon hittar en plånbok på marken. Där inne ligger flera sedlar, tillräckligt för att kunna betala sin hyra och därmed inte vräkt. Inne i plånboken står ägarens telefonnummer, ska X ta pengarna och därmed inte hamna ute på gatan eller ska hon kontakta ägaren?