Alla inlägg av Loppa

Uppgift 4

Jämförelse

Pliktetik och konsekvensetik är två skolor som skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan pliktetikern menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt menar konsekvensetikern att det är konsekvenserna av en handling som avgör om den är god eller ond. Detta innebär att en handling är god om man väljer att följa en moralisk plikt man alltid kan handla utefter respektive att man handlar olika i olika situationer för att få den bästa konsekvensen.

Utilitarismen är den största skolan inom konsekvensetiken och innebär att en handling är god ifall den sammanlagda delen av det goda är så stor som möjligt. Utilitaristen menar alltså att den handling som medför mest av det goda är den bästa. Preferensutilitarism innebär att maximera antalet uppfyllda lyckoönskningar – ju fler tillfredställda önskningar, desto bättre är handlingen. Hedonisk utilitarism handlar istället om att maximera lyckan i livet så mycket som möjligt. Båda skolorna eftersträvar så gott utfall som möjligt, men är oense om vilken form lyckan ska uppnås (mängd eller antal).

En annan väggrening i utilitarismen är pliktutilitarismen. Den innebär att man följer bestämda regler för att de oftast ger störst lycka. På så sätt kan man dra kopplingar mellan pliktutilitarismen och pliktetiken, då båda handlar om att följa regler. Samtidigt så finns det en skillnad då pliktutilitarismens regler baseras på en strävan efter maximerad lycka, medan pliktetiken menar att man endast ska handla utefter den regel som kan upphöjas i allmän lag. Regeln att inte döda ser därför annorlunda inom de olika etikerna. Inom pliktetiken uppkom den därför att den kan upphöjas till allmän lag – ingen människa vill att det ska vara lagligt att döda någon. Inom pliktutilitarismen finns denna regel istället därför att konsekvenserna av att döda någon oftast ger mycket olycka, och därför är det vanligtvis ger maximerad lycka att inte döda någon. Exempel: det kommer in tre dödssjuka till ett sjukhus som alla dör om de inte får vård, men två av dem kan räddas genom att man tar organen från den tredje och låter hen dö. Handlingsutilitaristen (som fokuserar på maximerad lycka för alla individer) skulle säga att man ska låta den tredje patienten dö så att två överlever därför att det är bättre att en dör än att tre dör. Pliktutilitaristen skulle säga att de inte ska döda någon (och alltså låta alla avlida) därför att konsekvenserna av att döda en patient för att ta hens organ skulle vara att förtroendet för sjukvården försvinner. Jag tycker att handlingsutilitarismen är att föredra framför pliktutilitarismen därför att jag inte tycker att man kan värdera regler över människoliv. Självklart är ”att inte döda” en bra grundregel att följa, men i detta exempel dödar läkarna indirekt tre personer om de följer regelutilitarismen, när det finns ett annat alternativ. Om min kompis/syster/förälder etc ändå skulle dö så skulle jag tycka att det var fint att hen kunde rädda två andra, och på så sätt ”leva vidare” genom dem.

Jag tycker att pliktetik är att föredra framför konsekvensetik. En positiv grej med pliktetiken är att den är konstant, och för alla. Kan man sina plikter vet man alltid hur man ska agera för att handla på ett bra sätt. Regeln att inte döda gäller alltid för en pliktetiker, det spelar ingen roll vilken situation man befinner sig i eller med vem. Inom konsekvensetiken måste man i varje tillfälle utvärdera vilken handling som ger bäst konsekvenser och man kan aldrig vara riktigt säker på om man handlat rätt. Det är därför pliktutilitarismen är bra, därför att den fokuserar på konsekvenserna av handlande, men det finns ändå ett set med regler att luta sig tillbaka på om man är osäker.  Något negativt med pliktetik är att trots att två plikter kan upphöjas till allmän lag och alltid ska efterföljas av alla kan det hända att två plikter krockar. Det finns till exempel plikten att inte döda, men även plikten att hjälpa någon i nöd. Om en ung kvinna som blivit våldtagen kommer in till en läkare och vill göra en abort krockar de plikterna med varandra för läkaren. Väljer han att hjälpa henne bryter han mot den första regeln genom att döda fostret (om det räknas som ett liv eller inte kan diskuteras men det är en annan fråga), men hjälper han henne inte har han nekat hjälp till någon i nöd. Detta skapar ett problem som inte finns inom konsekvensetiken där man istället hade övervägt för- och nackdelar av att göra/inte göra abort och då valt den handling som gett bäst konsekvenser. Istället skapas en värderingskonflikt – vilken plikt väger tyngst?  Då är ju reglerna inom pliktetiken omöjligt något som man alltid kan följa, och om hela grunden inom pliktetik så lätt rubbas, hur tillförlitlig är den? Trots att det finns konsekventa regler som gäller för alla, alltid, ett beslut som är beroende av vem man är och situationen man befinner sig i. Så trots att det finns regler man alltid ”kan” följa så kan man hamna i situationer där pliktetiken inte är applicerbar och att man måste göra egna beslut. Man måste rangordna plikterna i den ordning som är viktigast och sedan följa den som är högst upp. Men då blir ju pliktetiken med ens väldigt personlig och det kan vara svårt att argumentera för att någons handlande var orätt därför att man inte vet vilka plikter hen värdesätter högst. Detta gör att pliktetik i vissa fall fungerar bättre på pappret än i verkligheten.

Hela konsekvensetiken grundar sig på att en handling är god om konsekvenserna av den är goda, och det finns flera inriktningar (egoism, utilitarism osv) som talar om för vem konsekvenserna ska vara goda. Det som jag tycker är svårt med konsekvensetiken är att det är otydligt när konsekvenser ”är”. Är det direkt när handlingen sker, ett år efter eller ännu senare? Ett exempel är att vaccinera sig mot stelkrampssprutan. Individen som får sprutan får ont och kan må dåligt i dagar efter sprutan, men kommer sedan må bra igen samt vara skyddad mot stelkramp. Vad är det som är konsekvensen här? Och vem är det som avgör vilken konsekvens är den som avgör om handlingen är rätt eller orätt? Den direkta konsekvensen, att man får ont av sprutan och kan må dåligt i flera dagar? Eller är det den indirekta konsekvensen, att man är skyddad mot ett virus om man skadar sig? Hur kan man avgöra om en handling är god om man inte vet om konsekvensen av den är god?

Konsekvensetiken stöter även på problem i och med att vi inte kan vara säkra på vilka konsekvenser en handling får. Man kan gissa, vända och vrida på de olika konsekvenserna, men faktum är att vi inte kan se in i framtiden och därför aldrig veta vad som kommer att hända. Trots att man utvärderat alla tänkbara konsekvenser en handling kan få och därför väljer att agera på ett visst sätt finns alltid risken för oförutsägbara konsekvenser. På så sätt kan individen begå en handling som av konsekvensetiken anses vara förkastlig, trots att hen försökt handla på det bästa sättet. Pliktetiken är bättre i denna aspekt, därför att den fokuserar på handlingen. Handlingen är ju det enda ”säkra” – man kan aldrig vara säker på vilka konsekvenser en individs handlande får, men man vet vad handlingen är.  Detta gör pliktetiken mer konsekvent och säker än konsekvensetiken.

Också, hur kan en handling vara moraliskt rätt bara för att den fick goda konsekvenser? Om det inte finns en moralisk tanke bakom handlingen, utan kanske till och med en baktanke, är ju inte handlingen god egentligen. Att bara fokusera på konsekvenserna kan ses som en känslokall matematisk uträkning, där man gör andra människor till spelpjäser. Om man försöker skada någon, men genom slumpen råkar gör något positivt för hen istället, hur kan detta ses som något acceptabelt? Konsekvensetiken kan på så sätt ursäkta många hänsynslösa handlingar med att utfallet av dem är gott, men faktum kvarstår att man gjort något som anses vara fel. Får man frågan ”är det rätt att döda?” skulle majoriteten svara nej. Det finns vissa regler som är så självklara för oss människor och som ”styrs” av magkänslan som gör att vi inte skulle svara att ”det beror på situationen”.

Så, för att sammanfatta: det finns både för- och nackdelar med båda skolorna, men fördelarna med pliktetiken överväger konsekvensetiken.

Pliktetik

Etik, Pliktetik

Mitt etiska problem handlar om Emma som ska göra efterrätterna till sin kusins bröllop. Kvällen innan tappar hon degen på golvet och hinner inte göra en ny i tid till bröllopet. Ska hon använda degen som legat på golvet, eller ska hon göra en annan efterrätt?

Pliktetik innebär att man måste handla utefter sina plikter, oavsett vilken situation man är i. En plikt kan till exempel vara att man inte ska ljuga.

Immanuel Kant var en pliktetiker som menade att en handling är god endast om den utförs för att man vill göra sin plikt. Gör man något därför att man på grund av sina känslor eller för att man vill nå ett visst mål, innebär det att handlingen är omoralisk. Ger man pengar till en tiggare därför att man känner medlidande eller tänker att konsekvensen av ens handlande är bra, räknas det alltså inte som en god handling. Dock skulle de flesta människor hålla med om att det är en plikt att hjälpa en annan människa om man har möjlighet till det.

Då kommer vi in på Kants kategoriska imperativ, en samling meningar som hjälper människor att förstå vilka plikter som är nödvändiga att följa. Man ska enbart handla utifrån den maxim som man även kan upphöja till allmän lag. En maxim är en handling vi av erfarenhet lärt oss är bra. Att inte döda eller att alltid tala sanning är exempel på en sådan maxim, därför att det är något man lärt sig av sin erfarenhet är något bra.

Att hjälpa någon i nöd bör vara en plikt, men det gör det inte rätt att snatta från en affär för att ge mat till en tiggare. Detta därför att det är självmotsägande därför att det finns en regel att man inte ska snatta. Överväger man att snatta från en affär bör man tänka: ”vill jag göra det till en allmän regel att man får snatta för att ge mat till tiggare?”. Detta går inte att införa därför att det finns en plikt att inte snatta, och principen måste gälla för alla, hela tiden. Det handlar alltså inte om att eftersträva effekten av att snatta som i konsekvensetiken, utan ifall samhället skulle fungera om regeln blev till allmän lag.

Tittar vi på mitt exempel kan vi hitta ett antal maximer: man ska hålla löften, man ska inte ljuga, man ska inte servera mat som legat på golvet. Alla dessa är regler som alla, alltid,  bör följa, men i mitt exempel krockar dem. Serverar Emma degen som legat på golvet håller hon sitt löfte till kusinen, men bryter regeln om att inte servera mat på golvet. Berättar hon inte för någon att den legat på golvet ljuger hon även. Väljer hon att inte använda degen så har hon inte brutit mot de reglerna, men hon har istället inte följt plikten om att hålla det man lovat.

Kant menar att när två plikter hamnar i konflikt med varandra ska man agera utifrån det kategoriska imperativet som består av ett antal hjälpande meningar för att man ska förstå vilka plikter man ska följa. ”Handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag” har jag tidigare nämnt, men  även ”behandla andra såväl som dig själv som mål i sig och aldrig enbart som medel” (En pliktetiker). Detta innebär att om man kan rädda 100 människor genom att döda 1 människa, ska man inte göra det därför att man inte får offra människor för att nå ett mål. Det är därför fel av Emma att servera degen om hon gör det för att hon inte vill riskera sin karriär genom att göra matkritikerna besvikna, därför att hon äventyrar de andra gästernas välmående genom att servera något som legat på golvet för att nå ett mål. Därför blir det även fel om hon gör det för att hon inte vill svika sin kusin – hon äventyrar flera människors hälsa för att hålla sitt löfte.

Ett problem med pliktetik är att det är svårt att avgöra vad som är en plikt. Jag kanske tycker att det är helt okej att servera mat som legat på golvet, och därför inte har något problem att den regeln blir upphöjd till allmän lag eftersom det är något jag tycker alla människor kan göra. Har jag sparat tid på att använda något som jag tappat på golvet och aldrig upplevt att jag blivit sjuk av det, har jag lärt mig av min erfarenhet att det är en handling som är bra och därför ser jag inga problem med att andra gör det. Därför blir det väldigt personligt vilja plikter man anser att man bör följa, därför att vi alla har olika erfarenheter och tolkningar av dessa.

Medan Immanuel Kant inte ville se reglerna som gudomliga befallningar, utan att de upptäcks med det praktiska förnuftet, så menar religiösa pliktetiker att de moraliska plikterna är givna av Gud. Till skillnad från hur kantiansk pliktetik menar att plikten att inte ljuga kommer från det mänskliga förnuftet, så menar religiösa pliktetiker att anledningen till att vi bör tala sanning är för att Gud vill att vi ska göra det.

Detta gör att medan samhället förändras, förändras också vårt förnuft och därmed även vad vi inom kantiansk pliktetik anser vara plikter. Förr i tiden ansågs det exempelvis vara en plikt att inte ha sex innan äktenskapet, medan snittåldern för att förlora oskulden idag är 16-17 år enligt RFSU (svt.se, 040707), vilket är innan man får gifta sig.  Detta har inte förändrats på samma sätt inom religiös pliktetik därför att många av plikterna är hämtade från religiösa böcker, exempelvis Bibeln.  Därför tror jag att det kan ta längre tid för pliktetiken att förändras, därför att Bibeln inte förändras. Däremot tolkar man ju bibeln på ett annat sätt nu än man gjorde förr, men jag tror ändå att det tar längre tid.

Källa:
http://www.svt.se/nyheter/sverige/svenskar-tidiga-med-sexdebuten

Konsekvensetik

Etik, Konsekvensetik

Mitt etiska problem handlar om Emma som ska göra efterrätterna till sin kusins bröllop. Kvällen innan tappar hon degen på golvet och hinner inte göra en ny i tid till bröllopet. Ska hon använda degen som legat på golvet, eller ska hon göra en annan efterrätt?

Konsekvensetik innebär att man bedömer om en handling är moraliskt rätt eller fel utifrån vilka konsekvenser den får. Utilitarismen, som jag ska utgå från, är en inriktning som menar att en handling är god om konsekvenserna av den ger den största möjliga lycka för största möjliga antal människor.

Handlingsutilitarism innebär att en handling bedöms utifrån just den situation den utförs i. Exempelvis hade det ansetts fel att  använda degen som legat på golvet till en vanlig middag därför att lidandet, i form av att gästerna blir sjuka, är större  än njutningen de har när de äter den. Situationen på bröllopet ser annorlunda ut, därför att kusinen specifikt efterfrågat efterrätten och då kan det ses som moraliskt rätt av Emma att använda degen, därför att smärtan för kusinen som inte får uppleva sitt bröllop som hon drömt om kan vara större än att någon blir sjuk.

Samtidigt menar handlingsutilitarismen att olika sorters njutningar har samma värde, och att det som spelar in är hur stark njutningen är, hur länge den varar och om den leder till andra njutningar. Låt oss säga att Emma använder degen, kusinen blir glad av att få som hon vill och ingen mår dåligt, då är handlingen god därför att det inte finns något lidande (såvida att ingen får reda på att degen legat på golvet). Låt oss istället säga att morgonen efter börjar mestadels av gästerna må dåligt och kusinen spenderar sin bröllopsresa vid toalettstolen. I sådana fall är njutningen av att få äta en annan god efterrätt och må bra, större än njutningen av att äta den speciella efterrätten, därför att den sista njutningen leder till andra smärtor, som att någon blir sjuk.

Enligt regelutilitarismen finns det regler man bör följa, därför att de ger bäst effekt. Till exempel så ska man inte ljuga, därför att de allra flesta mår bättre av att man talar sanning. I Emmas fall gäller flera regler: man ska hålla sina löften och man ska som kock inte servera ohygienisk mat. Då är frågan, vilken regel väger tyngst? Den som ger mest njutning för flest människor så klart. Enligt Mill, en regelutilitarism, menar att det finns bättre och sämre njutningar, och att den som är lämpad att bedöma vilken som är bäst är den som har erfarenhet av båda njutningarna. I detta fall är alltså njutningarna att bröllopet blir som planerat eller att alla får vara friska, och den som kan bedöma handlingen någon som upplevt båda dessa njutningar. Vilket uppenbart är väldigt många människor, med väldigt många olika värderingar och erfarenheter. Någon som drömt om och planerat sitt bröllop hela sitt liv menar nog att njutningen av ett felfritt bröllop är bäst, medan någon som lider av extrem spyfobi alla dagar i veckan skulle offra bröllopet för att slippa bli sjuk.

En preferensutilitarism menar att det viktiga är att individens önskningar uppfylls, ju mer lyckouppfyllelse och mindre frustration som finns, desto bättre. ”En speciell önskning som många människor har är att få leva vidare. Denna önskan kränker vi om vi dödar människor mot deras vilja” (Har djur och människor samma rätt?). Självklart är det ingen som kommer dö av att äta en deg som legat på golvet, men det går ändå att göra en jämförelse. Människor vill på samma sätt som de vill leva länge, leva ett friskt liv. Därför skulle det enligt preferensutilitarismen ses som moraliskt fel av Emma att använda degen, därför att hon kränker deras önskan. Väljer hon att inte servera degen kränker hon istället kusinens önskan om efterrätterna, vilket också är en dålig handling.

Att döda någon är, enligt hedonistisk utilitarism, inte en dålig handling i sig, men eftersom konsekvenserna för den som blir dödad, dens närstående och samhället blir negativa är handlingen förkastlig.På samma sätt är det inte fel av Emma att servera efterrätterna, det som gör det moraliskt fel att använda degen är ifall det får negativa konsekvenser. Om Emma använder degen och ingen blir sjuk av den anses alltså handlingen vara positiv, därför att lyckan är större än lidandet då det inte existerar ett lidande.

Det är detta jag finner negativt med utilitarism, och konsekvensetik överlag, att det är svårt att förutspå vilka konsekvenser handlingen kan få. Ifall Emma serverar efterrätterna och någon blir sjuk, får man enligt utilitarismen avgöra ifall handlingen var rätt eller fel utifrån om det var den största möjliga njutning för största möjliga antal. Detta går ju dock bara att göra i efterhand, och därför är det svårt att agera på ett ”korrekt” sätt. Serveras efterrätterna utan att någon blir sjuk, då har ju Emma istället maximerat lyckan. Dessutom är det svårt att avgöra vilken konsekvens som ger störst njutning, därför att det trots allt är upp till en själv att avgöra.

Jag skulle, utifrån de olika sorters utilitarism jag gått igenom, säga att Emma bör använda degen. Gör hon andra efterrätter har hon garanterat svikit sin kusin och de gäster som förväntar sig en viss dessert, medan om hon chansar så finns det en stor sannolikhet att ingen blir sjuk. Därför är konsekvensen av att inte använda degen negativ, medan det utfallet av att använda degen kan bli endast positiv.

Pajpajpaj

Etik

Emma driver ett nystartat konditori och försöker öka sin försäljning. Hennes kusin har anlitat henne för att göra 150 efterrätter till hennes bröllop. Kusinen är ett välkänt namn inom marknadsföring och har lovat Emma att hjälpa henne att komma i kontakt med folk som kan hjälpa hennes karriär på traven och har därför bjudit in 10 av de främsta matkritikerna till bröllopet.

Kvällen innan bröllopet, när Emma tar ut degen som fått jäsa 12 timmar för att lägga den i formar och dekorera, tappar hon den på golvet. För den efterrätt som kusinen specifikt frågat efter måste degen jäsa minst 10 timmar, men det är endast sju timmar kvar tills Emma måste leverera efterrätterna till bröllopsfesten.

Emma vet att hennes kök inte var nystädat och att det finns en hälsorisk i att använda degen,  men hon vill inte svika sin kusin. Dessutom kan det ödelägga hennes karriär att inte uppfylla matskribenternas förväntningar.

Vad ska Emma göra?