Alla inlägg av k

Jämförelse

Jämförelse

Det är väldigt svårt att säga vilken etik är den mest praktiska, när det kommer till konsekvens samt pliktetik, då vi använder oss ut av båda etikerna i det vardagliga livet och hur mycket man faktiskt använder sig av dem, varierar från person till person. Majoriteten av tiden så gör man detta omedvetet, med ingen som helst fundering kring det. Alltså är etiken en stor del av vår vardagliga liv och behandlas som en reflex, fram tills stunden som individen faktiskt bestämmer sig för att ta en kurs som rör/kretsar kring det gällande ämnet. Istället så börjar man hädanefter att uppmärksammas vid dess ständiga användning, som tidigare aldrig ifrågasattes. Konsekvensetiken är precis som det låter, fokuserad på individens konsekvenser efter en handling, till skillnad från pliktetiken som istället exkluderar tankesättet kring konsekvenser och följer regler. Den kända plikt etikern, Immanuell Kant som levde under 1724 till 1804, är en stor ikon inom pliktetiken och har utvecklat tankar kring det genom det kategoriska imperativt. Det kategoriska imperativt har ett talesätt som lyder ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag” och betyder att handlingen som man genomför, bör endast ske om det är något väldigt självklart som lika gärna kunde ha varit en lag. Alltså är inte handlingen ifrågasättande och omedvetet obligatoriskt för befolkningen

Pliktetiken följer som sagt regler som består ut av formella regler så som lagen, som måste följas ut av exakt alla, oavsett sina personliga åsikter gällande ämnet. Sedan så finns det även mer informella samt personliga regler som individen själv beslut att börja följa och dessa kan t.ex. vara religiösa. Reglerna som man då följer baseras på Guds budord, att inte äta kött och andra religionsrelaterade plikter. Personliga regler kan även bestå ut av att avstå från att äta kött och mjölk produkter på grund av den brutala köttindustrin som behandlar djuren som materiella ting samt orsakar dem en oändlig smärta för individens tillfredsställelse. Kant har en hel del religiösa kopplingar till hans synsätt, speciellt när det kommer till hans andra tal sätt ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig  din egen eller någon annan person som ett medel utan tillika som ett ändamål”. Med detta menar han att människan ska vara den bästa möjliga personen som hen kan vara. Trots att medmänniskan må prioritera detta relativt högt så varierar det från person till person och deras moral.

Detta skiljer Kant från andra pliktetiker som istället fokuserar på sina personliga regler, som i många fall är själviska. Egoismen är troligen den största skillnaden mellan konsekvens samt pliktetiken. Konsekvensetik tar framtida konsekvenser i hänsyn vid utförandet ut av en handling och skapar utifrån detta, en gest som kunde ha slutat väldigt dåligt. Hedonistisk utilitarism är en skola som anser att den allra bästa handlingen skulle leda till så mycket lycka i världen som möjligt, med så många nöjda individer som krävs för att uppnå lyckligheten som helhet.Utilitarismen har många brister då det är väldigt svårt att tillfredsställa majoriteten av individerna samtidigt. Människor har en hel del krav och är oense om mycket, vilket gör det nästintill omöjligt att skapa en funktionell samt realistisk värld, med hjälp ut av denna typ av etik. Sedan ifrågasätts skolan vid sådana omständigheter såsom sättet att uppnå målet med att skapa en maximal lycka. Menar dem då att olyckliga individer som stoppar den maximala antalet av människor från att vara lyckliga, bör exkluderas från universum, med andra ord avlida?

Det finns fördelar och nackdelar med varje etik och dess innebörd, precis som det finns fördelar samt nackdelar med i princip allt i världen. Jag, precis som den resterande populationen, använder mig ut av både konsekvens samt pliktetik men dock så förbrukar jag konsekvensetiken en aning mer. Som någon som spenderar tiden med att ständigt tänka på framtiden och dess betydelse så är det inte särskilt konstigt att konsekvensetiken används majoriteten av tiden. Vi, människor är byggda på det sättet att naturligt oroa oss om morgondagen istället för att njuta av den nuvarande stunden som man aldrig mer får uppleva någonsin igen. Vilket tyder på att ett ständigt fokus kring framtidens händelser inte alltid gynnar oss så pass väl som vi må tro. Ska man utföra testet för sitt körkort så spenderas nätterna med alla möjliga negativa tankar om hur situationen Skulle vi inte konstant ha ångest inför framtiden så skulle vi säkert ha ett simplare liv. Dock är det omöjligt att sluta vår hjärna från att tänka. Pliktetiken följer som sagt regler och är mycket strikt vid dessa omständigheter, till skillnad från konfliktetiken som tänker på besluten vid utförandet av handlingen. Pliktetiken kan summeras till att vara innebörden spontanitet och alltså brist på funderingar kring de slutliga besluten som individen tar. Personligen så anser jag att detta är dåligt eftersom att många personer, inklusive sig själv, kan bli sårade under processen av ett sådant impulsivt tankesätt, eller snarare brist på tankesätt. Visst får de det mycket simplare att somna på nätterna med ett gott samvete och inget ånger för morgondagen, men oddsen överväger det positiva.

I samhället måste man använda sig av konsekvensetiken och ha konsekvenser i baktanken då man måste vara förberedd och skulle annars leda till problem i landet. Läkare måste ha en plan och fundera om patienten kan opereras eller att risken att de kan dö är för stor. Skulle de dock inte göra det så skulle populationen dö ut. Läkare är väldigt viktiga i samhället eftersom att de i princip har våra liv i deras händer och att känna till konsekvenserna måste prioriteras. Att strunta i detta skulle även resultera till att ingen skulle känna sig säker för att använda sig av deras vård och troligen försöka att bli frisk på egen hand. Ibland går det men om man är allvarligt sjuk så fungerar inte metoden utan riktig vård och det ändå som väntar en, är döden. Sedan har vi även det faktum att barn inte tar eget ansvar utan har vuxna som tar hand om dem. Det är bra eftersom att när man är liten så tänker man inte på allvarliga saker eller konsekvenser utan lever i sin lilla värld med inga bekymmer som fyller deras sinne.

Vuxna kan dock göra det och samtidigt bidra till ett bättre samhälle.Just därför har man satt artonårs gräns på många saker, helt enkelt på grund av att man inte anses mogen nog för att utföra sådana viktiga beslut. Röstning är en av dem och det är en stor påverkan i samhället och när man är yngre kan man inte riktigt ha ett sådant stort ansvar som påverkar alla. Alltså är konsekvensetiken väldigt viktig för samhället och dess medborgare för att vi ska kunna leva ett bra liv. Personligen så analyserar och tänker jag väldigt noga igenom situationen och handlingen som jag ska utföra i förhand för att få den bästa möjliga resultatet med minimala, till inga komplikationer. Vilket gör mig till en konsekvensetiker och sparar mig alltså en hel del besvär. Både plikt och konsekvens etiken har nackdelar när det kommer till att över/under tänka framtida handlingar men trots det så tror jag att mänskligheten är i större behov av konsekvensetiken för ett välfungerande samhälle.

Med hjälp ut av pliktetiken så skapar man en struktur, som man istället inte gör vid användningen ut av konsekvensetiken. Eftersom att man till skillnad från konsekvensetiken faktiskt följer regler och gör beslut utifrån den egenskapen, så skapas en relativt bra balans i det vardagliga livet. Utan regler att följa så kommer man att befinna sig i ett stadium där allt för mycket frihet existerar, vilket senare leder till självdestruktivt beteende som inte medför några positiva resultat. Majoriteten av medborgarna håller sig borta ifrån att utföra brott på grund av olika orsaker. Men varför låter man bli att begå brott när chansen att bli tagen inte är så stor? Är man en troende så står det som sagt att man inte får dräpa eller att man inte får stjäla, i guds 10 budord och det håller man fast till. Man vill inte svika Gud och fortsätta att vara en god troende så man använder sig mycket av pliktetiken. Det behöver inte endast vara troende som använder pliktetiken när det kommer till brott. Att endast följa lagarna är ett sätt att ha användning av pliktetiken. Man behöver inte känna att man måste följa varenda en av dem då det är omöjligt och det kan ske situationer där man måste prioritera sina personliga regler samt kanske lagen. En dag så kommer du hem från skolan och ser din familj vara fastbundna till stolar med en pistol riktad emot dem, från en främling med en svart mask som täcker ansiktet. Plötsligt så går personen emot dig och för att rädda dig själv och din familj så måste du försvara dig och det leder till att du är ansvarig för någons död.

En konsekvensetiker skulle hantera situationen en aning annorlunda då konsekvenserna som skulle medfölja efter man har tagit personens liv, prioriteras. Alltså skulle man istället fokusera på det faktum att man står ansvarig för mord och bli bestraffad med flera år i fängelset, avskräcker individen så pass mycket att det väger mer än att rädda sin familj. Just i sådana situationer så tycker jag att pliktetiken är i bättre lager då man inte alltid kan förtro sig på konsekvenserna som väntar en i framtiden.Detta leder till att man förlorar sin kära familj och kommer troligen att ångra det, under hela sitt eländiga liv. Trots att det är svårt så måste man ibland prioritera saker framför andra som lagen och göra det som prioriteras i stunden. Om det var omvänt och majoriteten av individer faktiskt begick brott så skulle samhället vara i fara och det skulle helt enkelt inte fungera. Föreställ dig en värld där man inte använda sig av regler och gjorde istället som man ville, så skulle samhället inte existera längre. Man skulle konstant vara rädd eftersom att man kan bli dödad och inte kunna leva normalt. Visst är det så att det finns människor som fortfarande begår brott men eftersom att de flesta inte gör det så är det viktigast.

Trots att konsekvensetiken må ha sina brister så anser jag överlag att denna typ av etik gynnas i slutendan, då betydligt mer klokare och vältänkta beslut fattas. Dock så tror jag samtidigt även att man bör använda sig ut av båda i ett medelmåttigt förbruk, då kombinationen ut av att tänka på konsekvenserna, förstärker möjligheten att få den bästa resultatet av en handling som inte endast är ett förmån för dig, men även den resterande folkmassan som blir påverkad. Sedan ska man också ta i hänsyn om det bidraget som pliktetiken för med sig vid följden av de väsentliga reglerna i vardagen.

Pliktetik

Pliktetik

Inom mitt tidigare etiska exempel så får man reda på hur familjen plötligt får nyheterna om morfars död och besväret som de tvingas att gå igenom när det kommer till det faktum  vare sig de ska donera hans organ eller inte. Ska de gå emot sin tro eller efterfölja hans sista önskan?

Pliktetik betyder att individen följer regler, vare sig det handlar om vardagliga regler som alla följer eller mer personliga, religions relaterade, som desto färre följer. Ett samhälle utan lagar och regler skulle inte fungera och istället lämna befolkningen samt omgivningen, i en kaotiskt destination med ett dåligt sinnestillstånd. Utan dessa så kallade regler så skulle brottslighet samt andra illegala handlingar, sluta med en skyhög statistik och en farlig livsstil. För att leva ett stabilt och oskadligt liv så krävs det lagar som skapar en struktur, vilket orsakar en tendens att lugna befolkningen och dess behov av att uppleva samma rutin vardagligen, med samma behov. Precis som en skivspelare som har fastnat i repris. Trots att det må vara enkelt att skilja mellan rätt och fel så är det inte lika simpelt att faktiskt genom följa moralen som man tidigare har utvecklat. När det kommer kommer till handlingen som man tvingas att bemöta så är chansen stor att tankesättet förändras. Det är alltid lättare sagt än gjort. Det som skiljer religiösa individer från en resterande befolkningen är det faktum att de möjligheten att välja vilka regler inom religionen, som de ska följa, beroende på vilken nivå deras tro befinner sig i. Till skillnad från lagen som alla måste följa för att undgå bestraffningen annars väntar dem. Att utföra abort är enligt kristna, fel, då det går emot Guds budord som tydligt säger att individen inte ska döda.

Eftersom att familjen Richards religion väldigt strikt hävdar att blod inte får komma i kontakt med blodet som tillhör andra individer, därav konflikten som utesluter organ donationen, så blir det moralistiskt omöjligt för dem att utföra en sådan handling. Hela deras liv har bestått ut av att följa reglerna inom religionen och inte sett tillbaka. Reglerna har varit konsekventa samt självklara för dem, trots att majoriteten av befolkningen må tycka sig ha en annan åsikt gällande ämnet. Att det istället är bisarrt och ifrågasättande. Skulle familjen dock istället gå emot deras tro och gå igenom med donationen av organen så skulle det hjälpa en hel del individer som befinner sig i svåra medicinska positioner, att slutligen tillfriskna och till och med rädda dem från dödsdomen. Människornas liv är bokstavligt talat, i deras händer. Dock så kan man även ställa frågan om hur samtidigt, går emot plikten som säger att man ska vara den bästa möjliga individen, precis som religionen kräver, i vägran av att hjälpa andra oskyldiga själar.

Den tyske filosofen Immanuel Kant, som föddes år 1724-1804, har skrivit boken ”Kritik av det rena förnuftet” som är väldigt populärt inorm filosofin. Kant är en pliktetiker som tidigare har talat mycket om det kategoriska imperativet och dess betydelse, ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag”.  Med detta menar han att individen endast ska genomföra den specifika handlingen om majoriteten av befolkningen även gör detsamma. Tänker och gör majoriteten detsamma så betyder det att det är en oskriven regel och därför en allmän lag som man följer, utan en eftertanke samt tveksamma funderingar i sinnet. Det är t.ex. väldigt självklart att man ska hjälpa en äldre kvinna som har ramlat ner mitt på gatan och därmed är detta en allmän lag. Om samhället istället hade motsatta moral och istället tänkte mer själviskt, genom att inte hjälpa kvinnan så skulle lagen se annorlunda ut. Precis som jag tidigare nämnde om hur det är lättare sagt än gjort, trots Kant’s teori så väljer man inte alltid den rätta vägen, oftast på grund av själviska orsaker och prioriterar alltså någon annan regel som är viktigare. Kant kritiserar ett sådant själviskt tankesätt med ett annat fokus i åtanke, ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig din egen eller någon annan person bara som ett medel utan tillika som ett ändamål”.  Alltså tyder han på att godhet är mycket viktigt och bör prioriteras högre än andra faktorer. Man ska behandla medmänniskan precis som man själv vill bli behandlad. Individen bör utföra osjälviska gärningar med ingen förväntan av att bli bemött med något tillbaka.

Familjens beslut med användningen av pliktetik, skulle huvudsakligen baseras på deras religion. Ja, att vara en god individ som har morfars önskan i åtanke, samt alla liv som de skulle hjälpa, är något extremt viktigt för människan, men en religiös individ prioriterar dock sin tro och dess regler. Vilket leder mig till att beslutet skulle innefatta en oberörd livlös kropp och en familj med ett gott samvete. Konsekvenserna som medföljer är inte väsentliga när det kommer till det slutliga avgörandet av hur de ska gå i väga med den komplicerade samt upprörande situationen. Just därför gör dem det en aning själviska men nödvändiga beslutet och bestämmer sig för att neka till proceduren, i hopp om att bevara lojaliteten för sin religion samt de resterande trogna individerna som består ut av vänner och främlingar. På grund av att Kant till skillnad från familjen, har medmänniskornas välmående i åtanke så skiljer sig svaret år från deras. Hans svar skulle troligen bestå ut av att uppfylla den döende mannens sista önskan och samtidigt glädja några familjer med nyheterna om att deras familjemedlem får uppleva ytterligare en julafton. Att låta en möjlighet som skulle rädda flera humana liv, passera förbi en, är inte moralistiskt och därmed ett väldigt självklart beslut från hans sida.

bloody hell???

Konsekvensetik

Mitt exempel handlar om en familj som har chansen att donera morfars organ trots deras religiösa bakgrund.

Konsekvensetik handlar om precis som det låter, konsekvenser. Varje handling som vi utför har konsekvener vare sig den är liten eller stor. Vi människor är naturligt dragna till negativa saker och oroar oss därför en hel del om saker som inte ens har hänt eller ska ske på flera veckor. Vi vill analysera varje steg vi tar och fokuserar allt för mycket tid på framtiden istället för att uppskatta den nuvarande tiden som vi aldrig får tillbaka. Vi tänker alltid på konsekvenser, vilket oftast är dåligt då det stoppar oss från att göra saker som vi egentligen skulle vilja men inte vågar pågrund av rädslan och konsekvenserna som medföljer. Självklart är det inte så intelligent av oss att inte heller tänka på konsekvenserna alls eftersom att det skulle kunna leda till att vi skadar oss själva eller till och med andra. Många anser säkert att detta är ett bra sätt att leva, och det är det till en viss del men man måste ha hänsyn till att ett bra liv inkluderar det faktum att det möts i mitten.

Alla som råkar vara preferensutilitarister skulle vilja att familjen gav lov till sjukhuset att slutföra donationen då det betyder att flera människor får leva ett liv som de annars inte skulle få utan dem, eftersom att det viktigaste punkten är att uppfylla så många önskningar som möjligt, vilket slutar med att många blir lyckliga. Inom matematiska förklaringar så vinner alltid exemplet som har mer objekt och det är precis vad som skulle ske här.

Skulle de lyssna på morfarn som bad om att donera organen så skulle det göra honom väldigt lycklig. Det skulle vara hans sista önskan som han fick göra och att avböja detta skulle vara fel, speciellt sin egen pappa som har gjort så mycket för sin familj och uppvuxit sina barn till människor som ska göra saker som gynnar andra och gett dem det bästa livet som han kunde. Skulle hon önska något som han inte höll med om men trots allt respekterade för att hon är hans kött och blod. Många individer utsätts för någon sorts typ av organsvikt och är i nöd av en ny. Eftersom att det redan finns så pass många som behöver ett organ så betyder det att inte alla kommer få chansen att få en. Man kan hur lätt som helst hamna några steg ner på listan så fort någon ny person behöver den mer än du. Just därför behövs så många organ så möjligt för att rädda människor från att avlida och istället medföra oändlig tacksamhet för det faktum att de kan le igen.

Till skillnad från en hedonistisk utilitarist som anser att antal lycka i världen är viktigare än något annat. Alltså ifall familjen skulle följa deras religiösa tro och avstå från att följa morfars önskning så skulle det inte göra endast dem glada utan även individerna som delar samma tro som dem. Folket skulle godkänna deras beslut och ha i åtanke att de gjorde rätt, trots att morfarn hade en sista önskan att uppfylla. Deras vänskap skulle fortsätta att blomstra och inga konsekvenser inom den reliögsa regionen skulle ske. Ifall familjen faktiskt utförde donationen så skulle deras religiögiösa familj och vänner troligen avbröta relationen och allt fler individer skulle bli besvikna, därav uppleva motsatsen av lycka, bedrövelse. Varför skulle dem utsätta mer olycka som drabbar alla reliögiösa inom deras krets för några få önskningar?

etiskt exempel- donation

Etik

Vädret har inte varit lika soligt som denna vårdag på länge så familjen Richards bestämmer sig för att åka på en familjeresa för att äntligen besöka deras morfar. De har inte spenderat tid tillsammans med varandra på en väldigt lång tid eftersom att de bor långt ifrån varandra. Föräldrarna och morfarn har just därför haft en hel del argumentationer angående ifall han bör flytta någonstans betydligt mer närmare eller inte. Detta har pågått i flera år men ingen verkar vilja ge sig. Mamman tyckte därför att det skulle vara en bra ide att överraska morfarn genom att ta en liten utflykt dit och till slut övertala honom att flytten skulle gynna alla.

Efter flera timmar i bilen så var dem äntligen framme och får plötsligt syn på mörkret som överväldigar den lilla tomten samt den orörda posten och får snabbt en känsla av att något inte står rätt till men skakar genast av den med tanken på att han säkert somnade tidigt. När de väl öppnade dörren så scannade dottern rummet och blicken fastnade på golvet, där morfarn låg medvetslös. Några timmar senare, sittandes i sjukhuset så meddelades familjen att de var ledsna men inget mer kunde göras då morfarn avled av hjärnblödning. Han tillade även att det fanns något som de kunde göra för deras välmående samt andras i nöd, att donera hans kroppsorgan till folk som saknade egna. Upprivna och chockerade, skakade de väldigt religösa föräldrarna på huvudet. Att donera kroppsorgan gick emot deras starka tron om att någons blod inte bör komma i kontakt med någon annars, speciellt på detta sättet.

Nästa dag så åker dottern tillsammans med pappan till morfars hus för att spara allt värdefullt som betyder mycket för dem och göra sig av med allt annat och hittar något oförväntat, hans testament. Paragrafen som fångar deras uppmärksamhet handlar om hur morfarn ville donera hans friska kroppsorgan efter hans död.

Ska dem vara trogna till deras religion och avstå från att donera kroppsorgan eller lyssna på morfars önskan och göra det samt rädda flera liv?