Alla inlägg av Hedwig

Pliktetik vs Konsekvensetik

Vilken ställning man ska ta gällande pliktetik och konsekvensetik är inte alla gånger lätt då dessa två skiljer sig åt på många sätt. Båda två har sina för- och nackdelar, men vilken väger tyngst?

Pliktetiken styrs ju som sagt av principer och regler. Det spelar alltså egentligen inte någon roll vad konsekvenserna av ens agerande är så länge man gått efter de allmänna lagarna. Principen styr här kort och gott. Detta tillför såklart nackdelar. I pliktetiken är det väldigt strikt och bestämt om hur du måste agera i olika situationer. De regler som man som pliktetiker bestämmer sig för är viktigast gäller sedan i alla lägen, för alla.  Dessa är inte kompromissbara och ska alltid följas oavsett vad. Som pliktetiker måste man vara väldigt konsekvent och får inte göra några undantag what so ever. Låter ganska enkelt att följa, eller hur? Men om vi tänker efter, hur väljer vi våra principer och regler? På vilka grunder är dessa byggda? Av vem är regelboken skriven egentligen? När vi människor hävdar att vissa handlingar är mer moraliska än andra känns det som en självklarhet men vad exakt det är som avgör handlingen god eller inte kan vara svårt att sätta fingret på. Det jag menar är att godhet och ondska kan ibland vara svårt att konkret beskriva och gestalta. Det kan också uppstå problem med denna etik när två eller flera av ens principer/regler krockar med varandra. Vad händer då? Är det tillåtet att rangordna principerna? T.ex. om man har två principer som säger att kärleken är viktigast av allt och om man ingår i ett äktenskap ska man för alltid hålla det. Vad gör man då om kärleken tar slut i ens äktenskap?

Om man istället tittar på konsekvensetiken där det är utfallet av en handling som spelar roll ändras för- och nackdelarna en hel del. Enligt mig känns faktiskt det mest rimligaste sättet att avgöra hur moralisk en person är genom att titta på konsekvenserna av dess handling. För det är faktiskt så att ens persons avsikt kan man aldrig vara helt säker på, personen i fråga kan minnas fel, ljuga eller kanske ha dålig självinsikt. Man kan inte bara utgå från handlingen i sig eftersom i slutändan är det faktiskt konsekvensen som spelar roll. Jag anser inte att en person som endast följer en regelbok för vilka handlingar som är rätt eller fel, oavsett situation, har en hög moral. Det enda konkreta som vi kan fastbestämma om det är rätt och fel är konsekvenserna av handlingarna, inget annat. Självklart, som med allt annat, tillkommer det även problematik med denna etik. Det första som kan anses problematiskt är vad det är som räknas som en god konsekvens. För det är inte alla gånger självklart vad som anses vara ett gott slut eller inte. Det som också kan vara knepigt med konsekvensetiken är hur kan man veta att denna handling kommer leda till denna konsekvens? Hur kan vi förutsäga framtiden? För det är ju det som denna teori begär av oss. När vi står där och ska välja mellan olika handlingsätt ska vi välja det som leder till det bästa utfallet för flest människor, men detta kan heller aldrig vara säkert. Det ställs höga krav när vi själva måste kunna fastställa någon slags prognos för vad som komma skall.

Som ni ser uppstår det för- och nackdelar med dem både teorierna och det kan vara svårt at avgöra vilken man anser vara mest korrekt att följa i sitt handlingssätt. Men jag måste ändå säga att konsekvensetiken känns som den mest självklara för mig då som jag tidigare nämnt endast är konsekvenserna av en handling som kan avgöra om det var gott eller ont. Konsekvenserna är de enda som har någon betydelse för framtiden och som påverkar samhället och oss människor, och just därför anser jag att denna måste vara etikens utgångspunkt. Pliktetiken kan funka till en början då den har sina konkreta regler att följa, så man vet alltid hur man ska handla i en viss situation. Men jag tror inte den etiken håller i längden då det finns alldeles för många nackdelar med den.

Pliktetik

I mitt etiska exempel var en person till ett litet barn tvungen att välja mellan att riskera sitt eget och sitt barns liv för att försöka rädda en liten flicka i fara mot att sätta sitt barn och en själv i säkerhet först, innan hen kommer till den lilla flickans undsättning. Men med detta riskerar hen att flickan dör.

Pliktetik, eller regeletik som det också kallas, är helt i motsats från konsekvensetiken. Denna etiska teori styrs av principer och regler och inte konsekvenserna. Här avgörs om en handling är rätt eller fel beroende på om den regeln man handlar efter kan upprättas till allmän lag. Konsekvenserna är alltså oviktiga, det är principen som styr. Pliktetikens ursprung finns i den gyllene regeln som uttrycks lite olika beroende på vilken religion man ser från. Men principen är den samma överallt; man ska behandla en annan som man själv vill bli behandlad. Med detta innbär det i pliktetiken att man inte ska begära något av andra som man inte kan begära av sig själv. Rent praktiskt så betyder det här att varje handling man gör ska ha sin grund i en princip som man ska tycka är så bra och så rätt att alla människor ska kunna följa den, t ex att man aldrig ska döda en annan människa eller att det alltid är fel att slåss. Enligt pliktetiken ska du endast göra saker som du själv tycker ska gälla för alla, att det ska kunna bli en allmän lag. ”Handla alltid enligt ett motto du kan upphöja till allmän lag”. De regler som man som pliktetiker bestämmer sig för är viktigast gäller sedan i alla lägen, de är inte kompromissbara och måste alltid följas. Man ska alltid handla konsekvent – alltså aldrig bryta mot de här reglerna eller göra undantag från dem.

Om man utgår från mitt etiska exempel så skulle en pliketiker troligtvis ha försökt räddat flickan. Då de flesta har som grundregel att hjälpa de människor i nöd så skulle därför personen i fråga därför ha försökt rädda flickan först. Men det beror ju också på vad man prioriterar högst i livet. Om man har sitt eget liv som prio ett hade en pliktetiker kanske inte räddat flickan först, utan satt sig själv och sitt egna barn i säkerhet först.  Inom denna etik pratar man om att man inte ska begära något av någon annan som man själv inte skulle göra, och vice versa att man ska göra det man kan begära av någon annan. Man kan då anta att personen i fråga som har ett eget barn skulle vilja att någon annan offrade sig för att rädda hens barn, och därför förväntas göra desamma för någon annans. Här är det viktigaste alltså handlingen, moralen, mer än konsekvenserna av handlingen.

Vad jag kan se som problem med att följa denna etik är att om man har två regler eller flera som man tycker är väldigt viktiga kan dessa krocka med varandra och skapa dilemman. Som i mitt exempel, där man blir tvungen att välja på civilkurage och garanterad säkerhet för sig själv och sitt barn. Principen är att man alltid ska rädda den som är i nöd värdesätter nog de flesta väldigt högt, men att riskera sin egen och sitt barns säkerhet för det resulterar i en moralkrock. Vad väljer man?

Konsekvensetik

I mitt etiska exempel var en person till ett litet barn tvungen att välja mellan att riskera sitt eget och sitt barns liv för att försöka rädda en liten flicka i fara mot att sätta sitt barn och en själv i säkerhet först, innan hen kommer till den lilla flickans undsättning. Men med detta riskerar hen att flickan dör.

Konsekvensetik handlar om att man tänker på resultatet framför handlingarna. Man tror att en rätt handling i vissa fall kan leda till ett dåligt resultat och vise versa att en orätt handling kan leda till något gott. Man måste alltså tänka på konsekvenserna av ens handling innan man väl handlar. Vad gäller denna etiska teori handlar alla beslut om just denna avvägning. Man måste alltså i varje beslut som tas göra en analys av läget. Grundprincipen för konsekvensetiken är att en handling ska bedömas efter hur stor nytta den gör för störst antal människor. Det är alltså inte den enskilde personens lycka som står i centrum utan den totala mängden lycka.

Sammanfattningsvis så kan man säga att konsekvensetiken alltid bedömer om olika handlingar är rätt eller fel beroende på hur resultaten av handlingen blir. Man har då lite överseende med att själva handlingen i sig kanske inte alla gånger är så snäll – bara konsekvenserna är övervägande bra.

I mitt etikproblem skulle en konsekvensetiker ha satt sig själv och sitt barn i säkerhet innan hen kom till  flickans undsättning. Detta eftersom det kommer gynna flest liv i frågan. För att om personen väljer att försöka rädda flickans liv så riskerar hen inte bara sitt egna och sitt barns liv, utan det skulle i värsta fall kunna bli att alla de tre förlorar sina liv. Alltså tre liv till spillo. Om hen istället väljer att garantera sitt eget och sitt barns liv och äventyra flickans liv så gynnar det ändå flest liv i slutändan. Eftersom om flickan dör har ”bara” ett liv förlorats istället för tre. Mann inte vet garanterat om flickan överlever eller inte ifall personen till barnet ingriper, detta är ett osäkert faktum. Då som konsekvensetiker som tror på den totala mängden lycka istället för en enskild persons lycka, skulle därför personen i fråga ha satt sig själv och sitt barn i säkerhet först.

De problem jag kan se med detta sätt att handla i en sådan situation är att ett litet barns liv blir riskerat, att ett barn kan dö. När ett barn dör är det en mycket större tragedi än när en gammal människa gör det, enligt mig i alla fall. Oavsett om man känner barnet eller inte.

 

Civilkurage

Du är ute på en skogspromenad med ditt lilla barn. Det är väldigt folktomt och mörkret börjar falla. Du får syn på ett gäng män längre fram på skogsstigen.  Du stannar instinktivt upp och betraktar de unga männen. De har inte fått syn på dig än. Du ser till din förskräckelse att en av männen håller i en pistol som han riktar mot en ung flicka du först fått syn på nu. Flickan skriker och ser väldigt rädd ut. Du är för långt bort för att kunna urskilja vad de säger. Mannen med pistolen ser extremt hotfull ut och nervig, som att minsta lilla sak skulle kunna få honom att avfyra skottet.  Ingen av de andra männen ingriper utan står skyddande bakom mannen med pistolen.

Du vill springa fram till gänget och ingripa, skydda den unga flickan, men du är rädd att männen då kommer vända sig mot dig, eller i värsta fall, mot ditt barn. Du glömde telefonen hemma så du kan inte heller ringa polisen medan du står och iakttar händelsen.

Frågan är då, väljer du att ingripa och försöka rädda flickan men då samtidigt utsätter du dig själv och ditt barn för fara? Eller, vänder du om och springer hemåt för att få tag på någon som har en telefon så du kan ringa polisen? Fast i och med detta riskerar du flickans liv?