Om jag nu i detta inlägg ska ta ställning för de olika etikerna, ska jag till första del börja med att lite kort berätta om vad etikerna innebär och vad som skiljer dem åt. Både konsekvensetiken och pliktetiken skiljs åt väldigt mycket då båda etikerna symboliserar motsatta syften. Inom konsekvensetiken menar man att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen om den är moralisk rätt eller inte. Om handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Medan pliktetiken står för raka motsatsen, då en pliktetiker menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna blir av ens handlingar utan det allra viktigaste är att alltid följa sin moraliska plikt. Pliktetiker styrs av regler, regler om inte kan och inte heller ska bli brutna. Oavsett vilken situation man hamnar i ska man alltid följa sin plikt. Detta gör att en handling blir god enligt en konsekvensetiker då personen kanske är objektiv och väljer den handling med bäst konsekvenser medan det för pliktetiker snarare blir att man väljer att följa de moraliska plikterna eftersom man är medveten om att alltid agera efter de uppsatta plikterna.

Hur ska man skilja på de olika etikerna? Om du t.ex. hamnar i en situation där din kompis äntligen hittat den perfekta klänningen till studenten. Klänningen är dock jätteful och helt genomskinlig, men din kompis är helt kär i den ändå. Vad ska du göra? Hur kan man skilja på etikerna i detta exempel? Om jag som pliktetiker har en plikt att tala sanning, måste jag då berätta för min kompis att hennes klänning inte alls är fin och hon borde köpa en ny. Det spelar ingen roll om min kompis blir ledsen eller sur på mig eftersom konsekvenserna inte är viktiga. Det viktigaste är att jag handlar moraliskt rätt, vilket jag då gör när jag talar sanning. Om jag däremot hade dragit en vit lögn och istället sagt att klänningen var jättefin. Har jag enligt pliktetiken handlat omoraliskt, då jag gått emot min plikt att tala sanning. Min vita lögn ses som en felaktig handling hos en pliktetiker medan en konsekvensetiker hade sagt tvärtom. Konsekvenserna av min vita lögn ses som en god handling då min kompis blir glad och känner sig nöjd över sitt köp. Min handling är då moralisk god om vi nu antar att inte några negativa konsekvenser uppkommer.

Om vi fortsätter kolla vidare på konsekvensetiken finns det olika inriktningar även kallade skolor. Den allra största skolan inom konsekvensetik är Utilitarismen. Då utilitarister menar att en handling är god, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda.  Bästa handlingsättet för utilitarister är största möjliga lycka för största möjliga antal. Ytterligare två andra skolor inom Utilitarismen är Preferensutilitarism och Hedonisk utilitarism, grundade av John Stuart Mill Båda dessa skolor strävar efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt, skolorna påminner mycket om varandra samtidigt som de skiljer sig åt. Preferensutilitarismen handlar om att försöka maximera antalet tillfredsställda önskningar, ju fler önskningar som tillfredsställs desto bättre är handlingen. Medan Hedonisk utilitarism istället handlar om att försöka maximerna lyckan i livet. Båda vill maximera ett intrisikalt värde, samtidigt som de skiljs åt genom att de har olika slags uppfattningar på exakt vad ett intrisikalt värde är. Preferensutilitarism har sitt fokus på själva antalet uppnådda önskningar medan Hedonisk utilitarism har fokus på att uppnå mängden lycka istället. Trotts deras olika uppfattningar har båda skolorna som sagt målet att uppnå så god resultat som mögligt. Kants syn på pliktetiken går emot vad Mill syftar på inom utilitarismen. Då jag till viss del kan tänka mig att Kant anser att utilitarister begår omoraliskt handlingar då de basera en handlingar på lycka. Kant menar att man alltid ska handla efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag. Där handlandet styr av en känsla. Detta ska i sin tur ses som ett slags mål, dock bör man inte vara moralisk då det kan ledda till att man begår onda handlingar istället, med onda handlingar menar han på konsekvenser som kan uppstå om man agerar som utilitarist.

Två andra skolor som också tillhör konsekvensetiken är regelutilitarismen och handlingsutilitarismen, som jag på sätt och viss liknar pliktetiken lite grann. Inom regelutilitarismen menar Mill att man följer bestämda regler för att uppnå störst lycka. Vilket kan kopplas ihop med pliktetiken, då man inom båda dessa inriktningar väljer att följa regler. Dock finns det samtidigt utilitaristiska anknytningar eftersom målet är att uppnå störst lycka. Här kan man se att det skulle bildas en konflikt mellan en pliktetiker och en utilitarist, just för att pliktetikern i detta fall skulle agera efter sina plikter och följa de allmänna lagarna medan utilitaristen skulle agera för att kunna uppnå största effekten.

Om vi tar exemplet att döda, denna regel kan tolkas olika mellan regelutilitarismen och handlingsutilitarismen och man kan även dra kopplingar till pliktetiken. För pliktetiker är att döda en omoralisk handling och en regel som tolkas som en allmän lag för alla pliktetiker. Men dock inte bara för pliktetiker, eftersom jag inte tror att någon vanlig frisk människa är villig att ta någons liv bara för att det är kul. Om man tänker på vad regelutilitarismen säger menar man att konsekvenserna som uppkommer av att döda någon tenderar till att bidra med mer olycka än lycka. Därför borde man inte döda någon eftersom konsekvenserna inte bidrar till en maximerad lycka.  Om t.ex. fyra döende personer kommer in till ett sjukhus och alla behöver akut vård. Alla är fyra är svårt sjuka och riskerar att dö. Dock kan tre av dem räddas om organ från den fjärde personen inplanteras in i de tre andra personerna. Utifrån vad handlingsutilitaristen skulle säga, menar Mill på att vi bör ta en personens organ för att de andra tre döende patienterna ska få möjligheten att överleva. Medan regelutilitaristen menar på att man inte ska rädda någon alls. Vilket leder till att de alla fyra dör. Som regelutilitarist menar man på att om vi döda någon av patienterna och tar hens organ skulle vi tappa förtroendet för sjukvården. Peronsligen tycker jag att handlingsutilitarismen i detta sammanhang är mer lämpligt, just för att jag anser att det är fel att låta fyra personer dö när man är medveten om att man kan rädda tre av dem. Oavsett om vissa följer eller inte följer etikerna anser jag alltid att man ska rädda någon i nöd, vilket i sig går emot regeln att inte döda men i detta fall hade jag hellre dödat en person så att tre andra kan överleva. ”Att inte döda” är en bra och viktig regel men att värdera någons liv tycker jag är viktigare. Jag är medveten om konsekvenserna som kan uppstå för familjen till offret, men på sätt och viss oavsett om det bidrar med negativa konsekvenser till offrets familjer bidrar en större maximal glädje för de tre överlevande och deras familjer. Det är lite oklar exakt vad som borde vara rätt och fel, eftersom jag känner att jag själv går emot av jag känner och tycker, på grund av att det bidrar med nackdelar som överväger fördelarna samtidigt som fördelana överväger nackdelarna.

Regelutilitarismen kan alltså kopplas ihop med pliktetiken, samtidigt som pliktetiken har en koppling till konsekvenstiken. Likaså har regelutilitarismen på sätt och viss en koppling till Kants kategoriska imperativ. Med det kategoriska imperativet menar Kant att man ska följa vissa plikter för att på så sett uppnå ett visst mål, det kan t.ex. vara att alltid komma tid. Denna plikt man vill uppnå likar regelutilitarismen, då båda dessa inriktningar fokuserar på ett mål som ska uppnås genom att följa plikter. Det som kan skilja dem åt är att regelutilitarister alltid vill uppnå största lycka, medan Kant inte riktigt kan definiera vad som maximerar största lyckan. Är det lycka att komma i tid då eller är det kanske lycka att komma sent?

Utifrån mig själv anser jag definitivt att konsekvensetisk är något jag lutar mer åt men samtidigt är jag en pliktetiker också. Dock tycker jag konsekvensetiken är bättre än pliktetiken just för att den allmänt inkluderar den största lyckan för alla och inte endast för en person, då pliktetiker inte bryr som om vilka konsekvenser som medförs och hur det kan påverka andra. Självklart finns det både för och nackdelar med båda dessa etiker, vad ska man välja och vad är bäst? Inte världens enklaste svar, kan jag säga.

Om vi börjar diskutera kring pliktetiken.  Pliktetiker styr sina handlingar utifrån principer och plikter som de alltid ska följa. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna av handlade är så länge man följer de allmänna lagarna handlar man moraliskt. Personligen tycker jag denna etik är väldigt låst, då den är strikt och man inte kan känna sig fri eller göra ”egna” val. Vilket dock både kan ses bra och en dålig, dock tycker jag detta är ganska felaktigt då jag som individ på sätt och viss ska få känna mig fri och göra vad jag vill (kanske inte bryta mot rättssystemet men ni förstår poängen). Eftersom pliktetiken är strikt, måste man därför följa de plikter man själv satt upp och självklart de allmänna reglerna också, dessa regler är viktiga att följa i alla lägen och det bör inte finnas några undantag alls. När man tänker på att man alltid ska följa regler kan det uppfattas som väldigt simpelt, men är det verkligen det?

Något jag tycker är effektivt inom pliktetiken är att den alltid är den samma och gäller för alla, (i detta fall alla pliktetiker). Tar vi exempelvis de allmänna reglerna om att ”inte döda” eller ”alltid hjälpa någon i nöd” är dessa regler alltid aktuella för alla pliktetiker. Det spelar någon roll i vilken situation man befinner sig, man ska INTE bryta mot sina plikter, man ska alltid följa dem och agera moraliskt. Dock kan detta i sig bidra till en problematisering för pliktetikerna, då två plikter ibland går emot varandra. Så som plikterna du ska ”inte döda” eller du ska ”alltid hjälpa någon i nöd”. Dessa är två typiska plikter som krockar med varandra och skapar problem. Det typiska exemplet är frågan om abort. En pliktetiker skulle i detta fall påstå att det är fel att göra abort eftersom man ”inte får döda” (ett foster är en levande varelse), men samtidigt måste man alltid ”hjälpa någon i nöd”. Om en läkare som är pliktetiker nu hamnar i denna situation innebär det att båda hans plikter går emot varandra. Vad ska han göra? Om han väljer att hjälpa henne bryter han mot sin första plikt genom att döda fostret, men om han istället nekar att hjälpa henne bryter han mot sin andra plikt att hjälpa någon i nöd. Även Kant, menar på att man inte bör använda människan som ett medel, vilket man på sätt och viss gör om läkaren måste gå emot sina principer för att hjälpa någon annan.

När två plikter går emot varandra kan det vara väldigt svårt att avgöra exakt vilket beslut man ska ta. Därför kan en lösning vara att försöka rangordna vilka plikter man själv anser vara allra viktigast. När plikter går emot varandra kallas det värderingskonflikt, trotts att grunden är att man inte ska agera omoraliskt och inte bryta mot sina plikter går det inte alltid att fullfölja detta. Eftersom man i vissa tillfällen kan hamna i situationer där man måste ta andra beslut som bryter mot ens plikter har man inget väl än att faktiskt rangordna plikterna och följa de viktigaste och mest relevanta.  Detta bidrar dock att pliktetiken kan ses väldigt personlig och mindre strikt, och det kan därför vara svårare att argumentera om någon handlat moraliskt fel eller rätt, just för att man inte vet exakt vilka plikter personer väljer att värdesätta högst.

Om vi däremot kollar på konsekvensetiken, skulle en konsekvensetiker påstå tvärt emot. Konsekvensetiken går som sagt ut på att en handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Som jag nämnde så gynnar inte konsekvensetiken endast en person utan involverar flera. Jag anser att detta är positivt då fördelen ligger i att man är skyldig att ta ansvar över sina handlingar för att det ska leda till att beslutet man tar ska bidra med så få konsekvenser som möjligt. Då målet är att uppnå de bästa effekterna ur en god handling. Den största lyckan för störta antal.  Men för vem/vilka är dessa konsekvenser goda kan man fråga sig?

Vi kollar vidare på samma exempel från ovan, angående abortfrågan. Inom pliktetiken skapade denna fråga en problematik, i detta fall kan man som konsekvensetiker hitta en ”bättre” lösning. Som konsekvensetiker har man fler möjligheter att överväga ifall frågan kring abort kommer ge goda eller onda konsekvenser, om kvinnan nu väljer att göra abort för att hon anser att det kommer bidra med maximala mängden lycka är det ingen som kan hindra hennes val. I detta fall är det ett bra val att hon gör abort, med tanke på att hon förmodligen mår psykiskt dåligt på grund av att hon blivit våldtagen och vill därför inte heller behålla barnet som endast kommer ge henne dåliga minnen. Hon kanske inte har en stabil ekonomi och att göra abort är den bästa lösningen för både henne och barnet. Eftersom hon ändå inte hade haft möjligheten att ta hand om lillen.

Inom konsekvensetiken finns det ytterligare fler inriktningar, därav egoismen, universalismen som talar om för vem konsekvenserna är goda osv. Det kan vara svårt att ibland avgöra exakt vem konsekvenserna kommer att gynna. Eftersom man alltid måste värdera vilka handlingar som ger bästa och godaste konsekvenser kan det ibland vara svårt att avgöra hur man ska handla. Utifrån regelutilitarismen, kan men fokusera på konsekvenserna av sina handlingar samtidigt som man får lite med kött på benen genom att slippa känna osäker på hur man ska handla eller inte. Eftersom man inom regelutilitarismen har färdiga regler att följa. Även inom konsekvensetisken finns det problematiseringar, nackdelen med handlingar man utför är att man inte alltid kan vara 100 % säker på vilka konsekvenser handlingen får. Blir de goda eller blir de onda? Det är ingen som vet, man kan gissa sig fram, vrida och vända på det en och det andra men man vet aldrig hur det kan sluta. Vi kan inte se in i framtiden och därför kan vi inte heller konstatera att konsekvenserna av en handling alltid blir perfekta. Man kan försöka tänka ut alla möjliga konsekvenser som kan uppstå och utifrån att välja att agera på ett visst sätt, men trots det finns risken ändå för oförutsägbara konsekvenser. Därför kan det inte alltid vara lätt som konsekvensetiker att se dessa problem, då person kanske begår en handling som slutar helt katastrofalt trotts att tanken var att försöka handla på bästa sätt.  T.ex. frågan om abort, om kvinna fortfarande är fast besluten med att hon ska göra abort på grund av hennes omständigheter, konsekvenserna som uppkommer kanske är gynnsamma för stunden men visar sig bli helt katastrofala 5 år senare när kvinnan känner sig redo för att bli mamma och det visar sig att hon inte längre kan få barn.

Sammanfattningsvis kan det som sagt vara väldigt svårt att bestämma vilken etik man ska handla efter. Oavsett om jag är en blandning av både konsekvensetiker och pliktetiker, tycker jag att ändå att konsekvensetiken är mer rimlig att utgå ifrån. Dels för att den är simpel och används oftast omedvetet i vardagen. Jag tror dock samtidigt att man bör använda sig av både konsekvensetiken och pliktetiken, då sammankopplingen mellan dessa är att det gynnar både dig själv och resterande personer i din omgivning på samma gång som man också tar hänsyn till att pliktetiken bidrar med betydelsefulla allmänna lagar som följs i vardagen.

I mitt etiska exempel ställs mamman i en situation där hon måste välja mellan att skriva dottern, Marias uppsats eller strunta helt och hållet i att hjälpa henne och Maria får F. Mamman är medveten om att Maria mer än något annat är emot fusk och kommer förevigat att känna skuld och vara frustrerad men samtidigt vet mamman att om hon inte hjälper Maria kommer hon få F och riskera att få sina drömmar krossade då hon inte kommer komma in på universitetet. (Läs fullständiga exemplet här).

För att kunna sätta sig in och förstå sig på denna situation, måste vi först och främst ta reda på hur en konsekvensetiker skulle agerat. Vad är konsekvensetik med andra ord? När man pratar om konsekvensetiken menar man att alla konsekvenser som uppkommer av en handling är avgörande om handlandet är moralisk rätt eller fel. Det är tanken av handlingen som räknas och inte vilka konsekvenser handlingen kan bidra med. Ett enkelt exempel skulle kunna vara något i stilen med att din kompis precis har färgat håret och dessvärre ser det förfärligt ut. Du vet att hon länge velat färga håret och själv är hon super nöjd. Du anser dock inte att hon passar i denna hemska färg. Vad gör du?  Skulle du säga till din kompis att hon inte alls passar i sin nya hårfärg och att hon snabbt måste färga tillbaka till sin vanliga färg eller drar du en lögn och säger att hennes nya hårfärg och denna nya look är det bästa hon gjort. Utifrån en konsekvensetikers synvinkel skulle det rätta vara att ljuga i detta fall. Det låter väldigt fel att säga att det är rätt att ljuga, men enligt konsekvensetiken skulle en lögn bidra till en god handling. Genom att säga till min kompis att hon passar jättebra med sitt nya hår färg resulterar det till att hon kommer bli glad och känna sig nöjd. I och med det blir konsekvenserna av min handling goda eftersom inga negativa konsekvenser uppstår då jag endast säger saker som får min kompis att bli glad. Vilket då visar på att min handling är moralisk god.

Utilitarismen är en inriktning inom konsekvensetiken. Den grundades av Jeremy Bentham (1748-1832) och utvecklades därefter av John Stuart Miller (1806-1873). Utilitarismen bygger på konsekvensetiken, där man menar att handlingar som utförs endast är moralisk rätta ifall de maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Den handling som är moralisk rätt leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Vilket innebär att en handling som bidrar med störts lycka och minimerar utfallet av olycka är den rätta handlingen. Om handlingen medför mer olycka än lycka skulle man som utilitarist säga att denna handling är oetisk och därför felaktig. Just dessa begrepp, lycka och olycka har olika betydelser för utilitarister, men i grund och botten syftar de främst på att den rätta handlingen är god och den felaktiga handlingen är ond. Där alla handlingar som är goda resulterar i lycka med de onda handlingarna resulterar i olycka.

Varje människa vill uppnå lycka i sitt liv, därför är lycka det ultimata målet. Man kanske vill bli framgångsrik, intelligent, leva för alltid m.m. Att vilja bli lycklig är inget medel, utan alla mål är ett medel för att lyckas bli lycklig. Hur ska man gå till väga som utilitarism för att nå denna lycka? Eftersom utilitarister är konsekvensetiker avgörs våra handlingar utifrån konsekvenserna, vad är rätt eller fel? Innan man begår en handling ska man tänka på vilka konsekvenser som kan medfölja, både goda som onda. Det är därför viktigt att man känner till alla konsekvenser som kan uppstå, och utifrån det värdera vilka av konsekvenserna som bidrar till mest lycka/olycka.  Det kan dock vara svårt att avgöra exakt vilka konsekvenser som kan medfölja, vi vet ju inte exakt vilka konsekvenser vi kommer att få förens efter handlingen är gjord. För att uppnå största möjliga lycka för största möjliga antal människor måste man sätta på sig en utilitarist glasögon, och därför räkna ut och tänka igenom vilka som påverkas och av våra handlingar och hur de påverkas. Allt som kan leda till lidande och ont i ens handlingar ska tas bort (subtraheras bort). Man ska på så sett, genom att undvika allt lidande bidra till största möjliga lycka för största möjliga antal.

För att tydliggöra hur man som utilitarist skulle agera ska jag förklara i följande exempel. Din 6åriga son är jättesjuk, du har inga pengar för att köpa hans medicin. Utan medicinen kommer han inte bli bättre, det enda hopp på att rädda honom är genom att stjäla medicinen. Vad gör du? Låter du din son dö eller stjäl du medicinen? Mitt val jag väljer att utföra kommer i sig påverka både mig andra. För mig är det ganska logiskt att jag skulle stjäla medicinen för att rädda mitt barn. Eftersom det skulle bidra med störst lycka för mig och min familj. Men konsekvenserna av min handling kanske påverkar den jag stjäl ifrån. Det kanske är någon med samma sjukdom så då dör för att hen inte får sin medicin eller också negativa konsekvenser för apoteket jag stjäl medicinen ifrån.  Som utilitarism ska man då subtrahera allt lidande som kan tänkas uppstå, för att endast stå kvar med det som medför lycka. I mitt fall skulle denna lycka av att rädda min son, eftersom det ger just mig större lycka än om jag låter bli och låter min son dö. Det bidrar dock inte med största möjliga lycka för alla inblandade, utan enbart för mig och min familj.

Något som ytterligare är en stor del av utilitarismen är att man skiljer mellan regel och situation. Då man talar om regelutilitarismen och handlingsutilitarismen. Regelutilitarismen förklarar hur moraliska handlingars status beror på konsekvenserna av en regel. Denna regel ska omfattas generellt och gäller alla. En sådan regel gäller alla och ifall någon bryter mot en regel menar man att personen handlar fel. Tex om vi tänker oss att det är fel att döda, alla är medvetna om att det är fel, vilket betyder  att det är en generell regel som gäller alla. Om en person bryter mot denna regel och går och dödar någon innebär det att personen har handlat fel, detta oavsett om konsekvenserna hade blivit bättre än om man hade följt regel, alltså att inte döda. Handlingsutilitarismen menar däremot tvärt om. Personen handlar rätt om hen bryter mot den generella regeln om att inte döda.  Om personen döda någon har hen handlat rätt eftersom man menar att konsekvenserna blir bättre i just detta fall. Handlingsutilitarister tyder på att handlingarna är de allra viktigaste, inte reglerna.

Vi tänker oss att vi är konsekvensetiker och ska kolla på mitt etiska exempel. Vi kan börja med att kolla på mitt fall utifrån ett regelutilitarists perspektiv. Vilket då hade resulterat i att mamma inte ska skriva sin dotters uppsats, eftersom fusk är fel. Att inte fuska är en generell regel. Något man får lära sig i tid ålder och som alla är medvetna om, det är fel att fuska och inget man bör tänka på heller. Regelutilitarismen står för att man ska handla så att handlingen följs utifrån regeln och bidrar med de bästa konsekvenserna.

I detta fall skulle konsekvenserna vara att dottern Maria slipper känna frustation över att hon själv inte gjort arbetet och behöver därför inte heller känna några skuldkänslor. Vilket i sin tur leder till att Maria slipper känna att hon fått ett betyg som hon inte förtjänar, ett betyg som är byggt på fusk. I och med att mamman enligt regelutilitarismen väljer att inte skriva Marias arbete bidrar det med positiva konsekvenser som gynnar både mamman och Maria. Jag tänker mig att om mamman inte skriver arbetet åt Maria gör det att Maria får mer kunskap. Eftersom hon genom att själv skiva arbetet lär sig mer. Denna kunskap kanske hon kommer att behöva i längden när hon ska plugga på universitetet. Vad gäller konsekvenserna mamman får ta del av tänker jag för det mesta är att hon slipper ta itu med Marias reaktion och frustration ifall hon nu hade skrivit arbetet åt henne. Eftersom Maria är envis och är emot fusk kunde hjälpen hennes mamma erbjudit henne bidragit till att det skapas konflikter mellan dem.

Om mamman då väljer att inte skiva hennes arbete leder det till ett bra handlade. Om man tänker på att Maria faktiskt inte har orken att göra detta arbete ställer hon sin mamma i den situationen där mamman känner sig skyldig att hjälpa sin dotter. Mamman är medveten om att ifall arbetet inte lämnas in kommer Maria få F, vilket resulterar till att hon kanske inte kommer in på universitetet. I och med detta kan vi tyda på att mammans val inte kommer ge största möjliga lycka till största möjliga antal. Då valet mamman kommer välja både kommer bidra med för – och nackdelar. Det är både bra och dåligt för mamman att hjälpa sin dotter, mamman måste dock bestämma ifall hon vill prioritera att dotter ska komma in på universitetet eller också att dottern ska känna sig frustrerad och arg på mamman eftersom hon hjälpt henne att fuska. Konsekvenserna förblir olika beroende på vilket val hon väljer.

Hur hade  man handlat ur ett handlingsutilitaristiskt perspektiv? Om mamman tänker på vilket val hon ska ta i detta sammanhang skulle handlingsutilitarism säga att hon ska hjälpa sin dotter och därför skiva hennes arbete. Just eftersom handlingsutilitarism menar att vi ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt. Genom att mamman då skriver arbetet åt Maria hjälper hon sin dotter att kunna fullfölja sin dröm om att plugga vidare på universitetet. Att dottern för tillfället gått in i vägen borde verken hindra eller krossa Marias drömmar. Om mamman skriver arbetet gynnar det Maria till en stor del, särskilt i den situationen hon befinner sig i. Maria slipper känna ångest och stress över skolarbetet och kan andas ut. Konsekvenserna av mammans handling är goda och trotts att fusk är fel så bidrar det till att handlingen ger största möjliga lycka för både mamman och hennes dotter. Lyckan som uppstår beror delvist på att handlingen är god, eftersom Maria kommer få sin dröm uppfylld vilket kommer leda till att hon får ett bra liv. Att plugga på universitetet kommer förhoppningsvist ge henne en bra utbildning och tack vare det kan hon i framtiden skaffa ett bra jobb och därmed leva ett gott liv. Detta gynnar också mamman genom att hon ser sin dotter lyckas i livet vilket gör att båda känner lycka i livet.

Nackdelarna med att mamman enligt handlingsutilitarism skulle bryta mot den generella regeln skulle kunna vara att Maria i och med att hon är emot fusk kanske aldrig skulle förlåt sin mamma för att hon skrivit hennes uppsats. Vilket skulle kunna resultera i det värsta eftersom hon då får F i kursen, kommer inte in på universitetet och blir därefter deprimerad. I och med att hon redan gått in i väggen på grund av skolan tappar hon kanske motivationen helt och vill aldrig mera plugga. Vilket kanske göra att Maria tappar livsmotivationen och vill till slut dö. Hon kanske väljer att ta en dålig väg i livet eftersom hon vet att hon inte kommer komma in på universitet inte kan få ett ”bra” (vilket har en liten chans att hända eftersom hon har A i resterande ämnen, men man vet aldrig) jobb i livet. Hon kanske blir strippare för att tjäna pengar och börjar dricka och ta droger för att hon umgås i dåliga umgängen. Jag erkänner att jag kanske överdriver lite i vad som kan ske ifall mamman skriver arbetet och Maria blir sur. Men man vet aldrig vad som kan hända eller hur ens liv kan sluta. Allt har också mycket att göra med vilken lycka man väljer att maximera.

Om jag nu ska dra en slutsats över vilket beslut mamman borde ta, tror jag en konsekvensetiker skulle bedöma att handlingsutilitarismen skulle vara den bästa i detta fall. Just för att handlingarna är dem som räknas, inte reglerna. I detta fall skulle det gynna Maria att hennes mamma hjälp henne med arbetet eftersom hon på lång sikt i framtiden skulle få följa sina drömmar. Samtidigt kan man å andra sidan också utifrån en konsekvensetikers syn påstå att regelutilitarismen skulle vara bra att eftersom man väljer att agera utifrån de generella reglerna som alla borde följa. Dock anser jag att den allra största lyckan ligger i att mamman ska skriva arbetet åt sin dotter trotts de dåliga konsekvenserna som kan uppstå. Om 10 år har dottern förmodligen blivit färdigutbildad och det spelar inte ett litet arbete från gymnasiet ingen stor roll. Dotter får helt enkelt svälja sin stolthet och acceptera att fuskandet kommer gynna henne i just denna situation.