Månadsarkiv: maj 2015

Jämföra – kbk

Konsekvensetiken menar att människans handlande bör vara inriktat på att öka det goda hos så många som möjligt oavsett om det påverkar oss själva negativt eller positivt. En handling är alltså moraliskt rätt om den leder till mer lycka än olycka för så många som möjligt. Något positivt med denna etiska skolan är att så många som möjligt blir glada, men i verkligheten bryr många människor sig mest om sig själv vid handlingsalternativ. Man vill ofta ha det som gynnar en själv då det främst är en själv man kan utgå ifrån. Annars skulle människan nog inte vara den mest överlägsna arten, om hon inte vore egoistisk. Ifall man handlar på ett visst sätt kan det vara svårt att veta vilka effekter en handling får, vilket är ett problem inom utilitarismen, vilket gör det enklare att begränsa sig till hur det påverkar en själv. Men att förutspå de exakta effekterna av en handling kan vara svårt och kanske inte alltid stämmer överens med vad som verkligen händer efteråt. Ibland måste man även ta snabba beslut vilket gör att man kanske inte hinner tänka vad som är bäst för den stora mängden personer, därför kan utilitarismen vara lite osmidig på sina håll. Vad som enligt utilitarismen är rätt handling kan gå emot vissa etiska frågor. T.ex. kan man tycka att det alltid är fel att ljuga, men i Bonnies fall var det rätta handlingsalternativet att ljuga eftersom det bidrog med mest lycka. Men vad är då lycka? Känner alla samma lycka av samma saker? Vad man blir lycklig av kan variera mellan olika personer och tillfällen. Jag kanske handlar på ett sätt som jag tror bidrar med största möjliga lycka åt flest människor, fast de egentligen tar illa upp av den känslan som jag skulle känna lycka av.

 

Det finns även olika inriktningar inom utilitarismen som förespråkar olika idéer. Jeremy Bentham, som var en av grundarna till utilitarismen, ansåg att det moraliska värdet av en handling avgörs i den situationen där den ska utföras. T.ex. kan det vara rätt att ljuga i vissa situationer, som i Bonnies fall, och detta kallas handlingsutilitarism. John Stuart Mill däremot talade om att man bör följa vissa regler vilket skapade regelutilitarismen. Denna inriktning innebär att man ska följa vissa moraliska bestämmelser eftersom detta kommer leda till största mängd lycka. Ett exempel på en regel är att inte ljuga, vilket innebär att Bonnie bör ljuga. Men enligt mina beräkningar leder effekterna utifrån detta handlingsalternativ inte till största mängd lycka.

 

Regelutilitarismen är jämförbar med pliktetiken eftersom man även där anser att man bör följa olika moraliska regler och plikter. Pliktetiken vill att människor ska följa moraliska lagar, t.ex. att inte döda, för att man inte ska kunna komma undan med att utföra något ont. Man är kritisk till utilitarismen eftersom man skulle kunna säga att döda en grym diktator skulle kunna vara en god handling. En pliktetiker tycker istället att mord alltid är fel. Vad som skiljer pliktetiken från regelutilitarismen är deras syn på njutning och lycka. Immanuel Kant, som vad pliktetiker, ansåg att man inte ska handla efter känslor eller lycka, istället ska man bara följa sin plikt. En regelutilitarist, eller utilitarister över huvud taget, har lycka i fokus då man vill att det ska spridas så mycket lycka i världen som möjligt.

 

Ett problem inom pliktetiken är att olika plikter och regler kan krocka under en handling. T.ex. regeln att inte ljuga samtidigt som man ska vara en bra vän. Vilken ska man då värdera mest och följa? Här kan olika värderingar komma in då man ska avgöra vilken plikt eller regel man anser är viktigast.

Immanuel Kant var pliktetiker och grundade det kategoriska imperativet som lyder “handla bara enligt den regel som du vill se upphöjd till allmän lag”. Men samma principer gäller inte hela tiden. Man kan tycka att det är fel att ljuga för folk, men att det i vissa fall är rätt. T.ex. i Bonnies fall skulle jag tycka att det är okej att ljuga. Måste en handling vara rätt i varje situation?
Avslutningsvis följer människan oftast vår egna moraliska intuition, den spontana känslan av vad som är rätt och fel. Denna är individuell och varierar mellan olika situationer, därför kan det vara svårt att sätta upp olika moraliska regler kring vad som är rätt och fel. Med tanke på att alla har olika åsikter kan det vara svårt att komma överens, vem ska då få bestämma vad som är rätt och fel? När jag står inför olika handlingsalternativ tänker jag inte över vilka plikter som finns eller vad som ger mest lycka till flest människor. Jag tänker mer på hur det kommer påverka mitt liv på ett själviskt sätt, men om en handling kanske sårar någon jag bryr mig om så kan jag väljer den framför mig själv. Man kan ändå vara oense mellan och inom olika etiska skolor, då kan man lika gärna få avgöra själv hur man ska handla och sedan stå för det.

Konsekvensetik eller pliktetik?

 

Vilken etik är den effektivaste? Innan jag tar ställning ska jag förklara vad dessa etiker handlar om. Konsekvensetik handlar om att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen är moraliskt rätt eller fel. Det är konsekvenserna av en handling som avgör om en handling är rätt eller fel, det är detta som är det centrala i konsekvensetiken. Detta skiljer sig från pliktetik som fokuserar på plikter istället för konsekvenserna. En handling är endast rätt om man följer moraliska plikten, som exempelvis plikten om att inte döda även om det är ens eget liv på spel. Skillnaden mellan dessa två är att pliktetiken är präglad av regler som man inte kan gå emot, för annars går man emot hela etiken. Enligt konsekvensetikerna är en positiv handling om man väljer att vara opartisk och väljer den handling som ger de mest positiva konsekvenserna, men för en pliktetiker är det positiva att följa plikterna. Detta medför ett problem som jag tidigare nämnde. Ska man döda någon trots att det är frågan om försvara sig själv? Om jag vet om att jag kommer att bli dödad om inte jag dödar hen först, vad ska jag då göra? Enligt en pliktetiker är det fortfarande plikten som gäller även om konsekvensen av denna handling blir att jag dör. Vad en konsekvensetiker skulle göra i detta fall skulle vara att resonera och handla efter vilka konsekvenser handlingen skulle få. Konsekvenserna av att jag dödar blir att jag räddar mitt liv – vilket innebär att jag ska agera efter detta för annars dör jag. Konsekvenserna av min handling anses då vara goda då jag räddar mig själv, men detta skulle inte pliktetiker hålla med om då dödandet går emot en moralisk plikt.

För att förstå konsekvensetik i större utsträckning ska jag ta upp de inriktningar konsekvensetik etik har. Den största inriktningen så kallade skolan är utilitarismen. Utilitarismens grundprincip handlar att handla på ett sådant sätt som gynnar de flesta, det vill säga största möjliga lycka för största möjliga antal. Denna teori står de två kända upphovsmännen Jeremey Bentham samt John Stuart Mill för. Problemet med utilitarismen är huruvida vi vet om en handling är rätt eller fel, utilitarismen verkar inte ge någon vägledning utan fokuserar på ett sätt som gynnar så många som möjligt. Men vad händer med minoriteten av de som påverkas av handlingen? John Stuart Mill har även utvecklat två inriktningar inom utilitarismen – Hedonisk utilitarism och Preferensutilitarism. Dessa inriktningar strävar mot att uppnå bästa möjliga resultat men de skiljer sig även åt. Hedonisk utilitarismen handlar om att uppnå största möjliga lyckan medan Preferensutilitarism handlar om att uppnå så många önskningar som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av en handling, en handling blir på så vis bättre. Trots att de skiljer sig åt delar båda inriktningarna samma grund, det vill säga att uppnå största möjliga resultat.

Ytterligare två inriktningar inom konsekvensetiken är handlingsutilitarism och regelutilitarismen. Handlingsutilitarism handlar om att en handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. En handlingsutilitarism ser bara till en individuells handlings konsekvenser och inte allmänheten. John Stuart Mill menar med regelutilitarismen att en handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan och därmed ser den inte till en individuell handlings konsekvenser utan till nyttan av en regel eller princip. Detta kan kopplas till pliktetiken då de har gemensamt att man ska följa regler men regelutilitarismen har fortfarande anknytningar till utilitarismen då de både vill uppnå största möjliga lycka. Men det som skiljer sig är det faktum att pliktetiker agerar utifrån plikter och allmänna lagar medan en utilitarist agerar efter största möjliga lycka. Ett exempel på detta är abort frågan. Enligt en pliktetiker är detta omoraliskt och därmed fel att göra abort eftersom det handlar om dödande även om det endast gäller ett foster, för i grund och botten är det fel att döda oavsett hur situationen ser ut enligt pliktetiker. Detta kan bli problematiskt, för tänk om moderns liv är i fara? Om modern kommer dö ifall det inte utförs en abort bör man inte då utföra aborten? Som sagt tar pliktetiker inte hänsyn till konsekvenserna vilket kommer att leda till moderns död men det väsentliga är att följa plikten. Om man ser på saken utifrån regelutilitarismen skulle man resonera efter konsekvenserna även om man följer regler. Om aborten inte utförs kommer det bidra till mer olycka än lycka då modern har fler kontakter med människor och har större påverkan hos människor än fostret. På så sätt skulle regelutilitarismen fullborda aborten eftersom konsekvenserna av att inte göra abort kommer att inte bidra till störst möjliga lycka.

Regelutilitarismen kan även kopplas till konsekvensetiken och till Immanuel Kants kategoriska imperativ. Kant menar med det kategoriska imperativet att man skall följa plikter i syfte att nå ett mål, som exempelvis att lämna in uppgifter i tid. Detta liknar regelutilitarismen då både inriktningarna fokuserar på att nå ett mål genom att följa plikter.

För att kunna ta ett ställningstagande ska jag diskutera pliktetik. Pliktetik handlar om att handla utifrån plikter i alla lägen. Konsekvenserna är irrelevanta som sagt och jag har fått uppfattningen om att denna princip kan man inte följa i alla lägen. Det är ett handlingssätt som inte tar hänsyn till konsekvenserna, även om plikten i sig är god betyder det inte att det leder till något gott. Ett exempel på detta är dödshjälp, enligt en pliktetiker är det ens plikt att inte döda därmed får jag inte hjälpa till med dödshjälp trots att den människan lider och vill dö. Det är inte min plikt att döda men samtidigt är det inte min plikt att hjälpa någon som lider och jag har möjligheten till detta. På det viset hamnar två plikter i konflikt. Pliktetiker tar inte hänsyn till nackdelarna med plikten vilket gör att man på sätt och vis glömmer helheten och fokuserar alldeles för mycket på att plikten ska följas i alla lägen. Men om man nu inte bröt mot plikterna hur skulle samhället då fungerat? Kan man ha ett samhälle baserat på plikter som strikt följs? Jag tror att ett samhälle inte skulle fungera om man inte bröt mot plikter. Plikter bör användas som riktlinjer inte strikta regler eftersom det kan komma att man hamnar i en situation där man bör handla efter konsekvenser. Av den anledningen anser jag att konsekvensetik är något jag kan tillämpa i min vardag mer än pliktetik. Konsekvensetik inkluderar största möjliga lycka vilket jag anser är positivt för man kan inte tillfredsställa alla. Detta tillämpar man i politiken exempelvis vid val av parti till riksdag där partiet som har fått majoriteten av röster som får en plats i riksdag. Största möjliga lycka då man tar beslut efter flest antal röster. Men konsekvensetik har sina nackdelar. Skall man verkligen handla efter det som ger största möjliga lycka? Tänk om man tror att något verkligen är det bästa eftersom att det är det som ger det största möjliga lycka enligt en själv, men tänk om det i sig är negativt egentligen? Blir konsekvenserna negativa eller positiva i sådana fall och hur vet man det? Man kan inte vara helt säker på vad för konsekvenser handlingarna har. Med det sagt anser jag att när man står inför ett ställningstagande ska man väga in konsekvenserna och därefter handla men man skall ha i åtanke att man inte alltid kan få önskad effekt.

Jämförelse mellan konsekvensetiken och pliktetiken

Om jag nu i detta inlägg ska ta ställning för de olika etikerna, ska jag till första del börja med att lite kort berätta om vad etikerna innebär och vad som skiljer dem åt. Både konsekvensetiken och pliktetiken skiljs åt väldigt mycket då båda etikerna symboliserar motsatta syften. Inom konsekvensetiken menar man att konsekvenserna av en handling är avgörande för handlingen om den är moralisk rätt eller inte. Om handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Medan pliktetiken står för raka motsatsen, då en pliktetiker menar att en handling är god om och endast om man följer en plikt. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna blir av ens handlingar utan det allra viktigaste är att alltid följa sin moraliska plikt. Pliktetiker styrs av regler, regler om inte kan och inte heller ska bli brutna. Oavsett vilken situation man hamnar i ska man alltid följa sin plikt. Detta gör att en handling blir god enligt en konsekvensetiker då personen kanske är objektiv och väljer den handling med bäst konsekvenser medan det för pliktetiker snarare blir att man väljer att följa de moraliska plikterna eftersom man är medveten om att alltid agera efter de uppsatta plikterna.

Hur ska man skilja på de olika etikerna? Om du t.ex. hamnar i en situation där din kompis äntligen hittat den perfekta klänningen till studenten. Klänningen är dock jätteful och helt genomskinlig, men din kompis är helt kär i den ändå. Vad ska du göra? Hur kan man skilja på etikerna i detta exempel? Om jag som pliktetiker har en plikt att tala sanning, måste jag då berätta för min kompis att hennes klänning inte alls är fin och hon borde köpa en ny. Det spelar ingen roll om min kompis blir ledsen eller sur på mig eftersom konsekvenserna inte är viktiga. Det viktigaste är att jag handlar moraliskt rätt, vilket jag då gör när jag talar sanning. Om jag däremot hade dragit en vit lögn och istället sagt att klänningen var jättefin. Har jag enligt pliktetiken handlat omoraliskt, då jag gått emot min plikt att tala sanning. Min vita lögn ses som en felaktig handling hos en pliktetiker medan en konsekvensetiker hade sagt tvärtom. Konsekvenserna av min vita lögn ses som en god handling då min kompis blir glad och känner sig nöjd över sitt köp. Min handling är då moralisk god om vi nu antar att inte några negativa konsekvenser uppkommer.

Om vi fortsätter kolla vidare på konsekvensetiken finns det olika inriktningar även kallade skolor. Den allra största skolan inom konsekvensetik är Utilitarismen. Då utilitarister menar att en handling är god, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda.  Bästa handlingsättet för utilitarister är största möjliga lycka för största möjliga antal. Ytterligare två andra skolor inom Utilitarismen är Preferensutilitarism och Hedonisk utilitarism, grundade av John Stuart Mill Båda dessa skolor strävar efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt, skolorna påminner mycket om varandra samtidigt som de skiljer sig åt. Preferensutilitarismen handlar om att försöka maximera antalet tillfredsställda önskningar, ju fler önskningar som tillfredsställs desto bättre är handlingen. Medan Hedonisk utilitarism istället handlar om att försöka maximerna lyckan i livet. Båda vill maximera ett intrisikalt värde, samtidigt som de skiljs åt genom att de har olika slags uppfattningar på exakt vad ett intrisikalt värde är. Preferensutilitarism har sitt fokus på själva antalet uppnådda önskningar medan Hedonisk utilitarism har fokus på att uppnå mängden lycka istället. Trotts deras olika uppfattningar har båda skolorna som sagt målet att uppnå så god resultat som mögligt. Kants syn på pliktetiken går emot vad Mill syftar på inom utilitarismen. Då jag till viss del kan tänka mig att Kant anser att utilitarister begår omoraliskt handlingar då de basera en handlingar på lycka. Kant menar att man alltid ska handla efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag. Där handlandet styr av en känsla. Detta ska i sin tur ses som ett slags mål, dock bör man inte vara moralisk då det kan ledda till att man begår onda handlingar istället, med onda handlingar menar han på konsekvenser som kan uppstå om man agerar som utilitarist.

Två andra skolor som också tillhör konsekvensetiken är regelutilitarismen och handlingsutilitarismen, som jag på sätt och viss liknar pliktetiken lite grann. Inom regelutilitarismen menar Mill att man följer bestämda regler för att uppnå störst lycka. Vilket kan kopplas ihop med pliktetiken, då man inom båda dessa inriktningar väljer att följa regler. Dock finns det samtidigt utilitaristiska anknytningar eftersom målet är att uppnå störst lycka. Här kan man se att det skulle bildas en konflikt mellan en pliktetiker och en utilitarist, just för att pliktetikern i detta fall skulle agera efter sina plikter och följa de allmänna lagarna medan utilitaristen skulle agera för att kunna uppnå största effekten.

Om vi tar exemplet att döda, denna regel kan tolkas olika mellan regelutilitarismen och handlingsutilitarismen och man kan även dra kopplingar till pliktetiken. För pliktetiker är att döda en omoralisk handling och en regel som tolkas som en allmän lag för alla pliktetiker. Men dock inte bara för pliktetiker, eftersom jag inte tror att någon vanlig frisk människa är villig att ta någons liv bara för att det är kul. Om man tänker på vad regelutilitarismen säger menar man att konsekvenserna som uppkommer av att döda någon tenderar till att bidra med mer olycka än lycka. Därför borde man inte döda någon eftersom konsekvenserna inte bidrar till en maximerad lycka.  Om t.ex. fyra döende personer kommer in till ett sjukhus och alla behöver akut vård. Alla är fyra är svårt sjuka och riskerar att dö. Dock kan tre av dem räddas om organ från den fjärde personen inplanteras in i de tre andra personerna. Utifrån vad handlingsutilitaristen skulle säga, menar Mill på att vi bör ta en personens organ för att de andra tre döende patienterna ska få möjligheten att överleva. Medan regelutilitaristen menar på att man inte ska rädda någon alls. Vilket leder till att de alla fyra dör. Som regelutilitarist menar man på att om vi döda någon av patienterna och tar hens organ skulle vi tappa förtroendet för sjukvården. Peronsligen tycker jag att handlingsutilitarismen i detta sammanhang är mer lämpligt, just för att jag anser att det är fel att låta fyra personer dö när man är medveten om att man kan rädda tre av dem. Oavsett om vissa följer eller inte följer etikerna anser jag alltid att man ska rädda någon i nöd, vilket i sig går emot regeln att inte döda men i detta fall hade jag hellre dödat en person så att tre andra kan överleva. ”Att inte döda” är en bra och viktig regel men att värdera någons liv tycker jag är viktigare. Jag är medveten om konsekvenserna som kan uppstå för familjen till offret, men på sätt och viss oavsett om det bidrar med negativa konsekvenser till offrets familjer bidrar en större maximal glädje för de tre överlevande och deras familjer. Det är lite oklar exakt vad som borde vara rätt och fel, eftersom jag känner att jag själv går emot av jag känner och tycker, på grund av att det bidrar med nackdelar som överväger fördelarna samtidigt som fördelana överväger nackdelarna.

Regelutilitarismen kan alltså kopplas ihop med pliktetiken, samtidigt som pliktetiken har en koppling till konsekvenstiken. Likaså har regelutilitarismen på sätt och viss en koppling till Kants kategoriska imperativ. Med det kategoriska imperativet menar Kant att man ska följa vissa plikter för att på så sett uppnå ett visst mål, det kan t.ex. vara att alltid komma tid. Denna plikt man vill uppnå likar regelutilitarismen, då båda dessa inriktningar fokuserar på ett mål som ska uppnås genom att följa plikter. Det som kan skilja dem åt är att regelutilitarister alltid vill uppnå största lycka, medan Kant inte riktigt kan definiera vad som maximerar största lyckan. Är det lycka att komma i tid då eller är det kanske lycka att komma sent?

Utifrån mig själv anser jag definitivt att konsekvensetisk är något jag lutar mer åt men samtidigt är jag en pliktetiker också. Dock tycker jag konsekvensetiken är bättre än pliktetiken just för att den allmänt inkluderar den största lyckan för alla och inte endast för en person, då pliktetiker inte bryr som om vilka konsekvenser som medförs och hur det kan påverka andra. Självklart finns det både för och nackdelar med båda dessa etiker, vad ska man välja och vad är bäst? Inte världens enklaste svar, kan jag säga.

Om vi börjar diskutera kring pliktetiken.  Pliktetiker styr sina handlingar utifrån principer och plikter som de alltid ska följa. Det spelar ingen som helst roll vilka konsekvenserna av handlade är så länge man följer de allmänna lagarna handlar man moraliskt. Personligen tycker jag denna etik är väldigt låst, då den är strikt och man inte kan känna sig fri eller göra ”egna” val. Vilket dock både kan ses bra och en dålig, dock tycker jag detta är ganska felaktigt då jag som individ på sätt och viss ska få känna mig fri och göra vad jag vill (kanske inte bryta mot rättssystemet men ni förstår poängen). Eftersom pliktetiken är strikt, måste man därför följa de plikter man själv satt upp och självklart de allmänna reglerna också, dessa regler är viktiga att följa i alla lägen och det bör inte finnas några undantag alls. När man tänker på att man alltid ska följa regler kan det uppfattas som väldigt simpelt, men är det verkligen det?

Något jag tycker är effektivt inom pliktetiken är att den alltid är den samma och gäller för alla, (i detta fall alla pliktetiker). Tar vi exempelvis de allmänna reglerna om att ”inte döda” eller ”alltid hjälpa någon i nöd” är dessa regler alltid aktuella för alla pliktetiker. Det spelar någon roll i vilken situation man befinner sig, man ska INTE bryta mot sina plikter, man ska alltid följa dem och agera moraliskt. Dock kan detta i sig bidra till en problematisering för pliktetikerna, då två plikter ibland går emot varandra. Så som plikterna du ska ”inte döda” eller du ska ”alltid hjälpa någon i nöd”. Dessa är två typiska plikter som krockar med varandra och skapar problem. Det typiska exemplet är frågan om abort. En pliktetiker skulle i detta fall påstå att det är fel att göra abort eftersom man ”inte får döda” (ett foster är en levande varelse), men samtidigt måste man alltid ”hjälpa någon i nöd”. Om en läkare som är pliktetiker nu hamnar i denna situation innebär det att båda hans plikter går emot varandra. Vad ska han göra? Om han väljer att hjälpa henne bryter han mot sin första plikt genom att döda fostret, men om han istället nekar att hjälpa henne bryter han mot sin andra plikt att hjälpa någon i nöd. Även Kant, menar på att man inte bör använda människan som ett medel, vilket man på sätt och viss gör om läkaren måste gå emot sina principer för att hjälpa någon annan.

När två plikter går emot varandra kan det vara väldigt svårt att avgöra exakt vilket beslut man ska ta. Därför kan en lösning vara att försöka rangordna vilka plikter man själv anser vara allra viktigast. När plikter går emot varandra kallas det värderingskonflikt, trotts att grunden är att man inte ska agera omoraliskt och inte bryta mot sina plikter går det inte alltid att fullfölja detta. Eftersom man i vissa tillfällen kan hamna i situationer där man måste ta andra beslut som bryter mot ens plikter har man inget väl än att faktiskt rangordna plikterna och följa de viktigaste och mest relevanta.  Detta bidrar dock att pliktetiken kan ses väldigt personlig och mindre strikt, och det kan därför vara svårare att argumentera om någon handlat moraliskt fel eller rätt, just för att man inte vet exakt vilka plikter personer väljer att värdesätta högst.

Om vi däremot kollar på konsekvensetiken, skulle en konsekvensetiker påstå tvärt emot. Konsekvensetiken går som sagt ut på att en handling är god eller ond bestäms det av konsekvenserna som uppkommer, det är effekterna av konsekvenserna som uppkommer när handlingen utförs som räknas. Som jag nämnde så gynnar inte konsekvensetiken endast en person utan involverar flera. Jag anser att detta är positivt då fördelen ligger i att man är skyldig att ta ansvar över sina handlingar för att det ska leda till att beslutet man tar ska bidra med så få konsekvenser som möjligt. Då målet är att uppnå de bästa effekterna ur en god handling. Den största lyckan för störta antal.  Men för vem/vilka är dessa konsekvenser goda kan man fråga sig?

Vi kollar vidare på samma exempel från ovan, angående abortfrågan. Inom pliktetiken skapade denna fråga en problematik, i detta fall kan man som konsekvensetiker hitta en ”bättre” lösning. Som konsekvensetiker har man fler möjligheter att överväga ifall frågan kring abort kommer ge goda eller onda konsekvenser, om kvinnan nu väljer att göra abort för att hon anser att det kommer bidra med maximala mängden lycka är det ingen som kan hindra hennes val. I detta fall är det ett bra val att hon gör abort, med tanke på att hon förmodligen mår psykiskt dåligt på grund av att hon blivit våldtagen och vill därför inte heller behålla barnet som endast kommer ge henne dåliga minnen. Hon kanske inte har en stabil ekonomi och att göra abort är den bästa lösningen för både henne och barnet. Eftersom hon ändå inte hade haft möjligheten att ta hand om lillen.

Inom konsekvensetiken finns det ytterligare fler inriktningar, därav egoismen, universalismen som talar om för vem konsekvenserna är goda osv. Det kan vara svårt att ibland avgöra exakt vem konsekvenserna kommer att gynna. Eftersom man alltid måste värdera vilka handlingar som ger bästa och godaste konsekvenser kan det ibland vara svårt att avgöra hur man ska handla. Utifrån regelutilitarismen, kan men fokusera på konsekvenserna av sina handlingar samtidigt som man får lite med kött på benen genom att slippa känna osäker på hur man ska handla eller inte. Eftersom man inom regelutilitarismen har färdiga regler att följa. Även inom konsekvensetisken finns det problematiseringar, nackdelen med handlingar man utför är att man inte alltid kan vara 100 % säker på vilka konsekvenser handlingen får. Blir de goda eller blir de onda? Det är ingen som vet, man kan gissa sig fram, vrida och vända på det en och det andra men man vet aldrig hur det kan sluta. Vi kan inte se in i framtiden och därför kan vi inte heller konstatera att konsekvenserna av en handling alltid blir perfekta. Man kan försöka tänka ut alla möjliga konsekvenser som kan uppstå och utifrån att välja att agera på ett visst sätt, men trots det finns risken ändå för oförutsägbara konsekvenser. Därför kan det inte alltid vara lätt som konsekvensetiker att se dessa problem, då person kanske begår en handling som slutar helt katastrofalt trotts att tanken var att försöka handla på bästa sätt.  T.ex. frågan om abort, om kvinna fortfarande är fast besluten med att hon ska göra abort på grund av hennes omständigheter, konsekvenserna som uppkommer kanske är gynnsamma för stunden men visar sig bli helt katastrofala 5 år senare när kvinnan känner sig redo för att bli mamma och det visar sig att hon inte längre kan få barn.

Sammanfattningsvis kan det som sagt vara väldigt svårt att bestämma vilken etik man ska handla efter. Oavsett om jag är en blandning av både konsekvensetiker och pliktetiker, tycker jag att ändå att konsekvensetiken är mer rimlig att utgå ifrån. Dels för att den är simpel och används oftast omedvetet i vardagen. Jag tror dock samtidigt att man bör använda sig av både konsekvensetiken och pliktetiken, då sammankopplingen mellan dessa är att det gynnar både dig själv och resterande personer i din omgivning på samma gång som man också tar hänsyn till att pliktetiken bidrar med betydelsefulla allmänna lagar som följs i vardagen.

Ta ställning | Regelutilitarism

Konsekvensetik och pliktetik är två olika etiska skolor som skiljer sig åt i frågan om vad som är moraliskt rätt och fel. Medan konsekvensetiken menar att konsekvenserna avgör huruvida rätt eller fel en handling är menar pliktetiken att en handling endast är rätt om den följer plikter(regler och lagar).

Både i konsekvensetiken och pliktetiken går det att finna nackdelar och fördelar. Den grundläggande svårigheten i både konsekvens- och pliktetik är att identifiera just vad plikten är eller vad konsekvenserna kommer att bli. Eftersom pliktetikens syn på en god handling utgår från att den utförs efter en plikt kan det i vissa situationer bli svårt att avgöra vad man har för plikter eller också att man står inför flera plikter som strider mot varandra och har svårt att avgöra vad som vore moraliskt rätt.

  1. Att följa plikter är det moraliskt rätta (goda).
  2. Det är svårt att avgöra vilka plikter som är rätt/fel.
  3. = Det är svårt att veta vad som är rätt/fel.

Samma typ av problematik går att finna i konsekvensetiken som menar att en handling av konsekvenserna avgörs om den är rätt eller fel. Det är inte alltid lätt för människor att avgöra vilken handling som kommer att ge de bästa konsekvenserna eftersom vi inte kan se in i framtiden. Det kan också vara svårt att avgöra hur många handlingen kommer att drabba och hur länge handlingen kommer att påverka samt hur den kommer att fungera i kombination med alla andra händelser/handlingar som utförs omkring.

  1.   Konsekvensen avgör om handlingen är moraliskt rätt/fel.
  2.  Det är svårt att förutspå vad konsekvenserna blir.
  3. = Det är svårt att veta vad som är rätt/fel.

Jag vill med ett exempel förklara mina argument något djupare och jämföra de två olika etikerna. I Hitlers Nazityskland utfördes handlingar som på den tiden och i det samhället ansågs vara både rätt och ge de bästa konsekvenserna för landet.

Pliktetiker anklagar konsekvensetiker för att uppmana människor till onda handlingar för att dem kan ha goda konsekvenser. En ond handling skulle för en pliktetiker räknas som att döda en människa. Och om vi följer Kants teori om det kategoriska imperativet är det i alla lägen moraliskt fel att mörda, även en diktator som låter miljontals andra människor att mördas. I det här sammanhanget blir pliktetikernas kritik mot konsekvensetikerna, anser jag, motsägelsefull då plikter, alltså moraliska regler är något som vi genom tiderna sett har förändrats och när psykopatiska människor fastställt plikter/regler har dessa kunnat upphöjas till kategoriska imperativ som är onda. Man ska alltid älska Hitler och alltid mörda judar kan man se som kategoriska imperativ under förintelsen vilket miljontals människor löd under i flera år. Och dessa kategoriska imperativer byggde på maxim som nazisterna ansåg sig ha och som resterande befolkning övertygades om. Dessa maximer byggde dock på onda erfarenheter, vilket jag anser är ett stort problem inom pliktetiken, eller mer specifikt i Kants teori. Dock finns det en viktig faktor som även bör belysas i Kants teori, nämligen att handlanden efter plikter där människor används som medel inte är goda. Denna tanke, om att människor inte får användas för att uppnå ett mål anser jag är en avgörande aspekt men ändå en brist eftersom det är ett psykopatiskt karaktärsdrag att använda/utnyttja/härska över andra människor för att dra egen vinning. Detta betyder i sin tur att psykopatiska/ antisocial personlighetsstörda personer (som alltså är psykiskt sjuka) vardagligt utnyttjar människor, som t.ex. Hitler gjorde; men det är ändå inte okej för andra människor som blir utnyttjade av psykopater att bryta mot de lagar och regler som bygger på onda maximer eller onda kategoriska imperativ just för att pliktetiken är så pass konstant och inte alls anpassbar.

Det går även att se detta exempel utifrån konsekvensetiken, utilitarismen, och finna brister och fördelar i teorin. Om nazisternas, alltså hela det tyska samhällets, lycka ökade med judarnas(romernas, de handikappade och homosexuellas) död samtidigt som den lyckan var större än olyckan som uppstod med deras död skulle den räknas som moralisk rätt. Enligt Bentham ska man väga in handlandets konsekvenser genom att tänka ut hur länge den varar och hur stark njutningen är samt om den leder till andra njutningar eller smärtor och hur länge dessa varar och hur starka dessa är. Utilitarismen har mött kritik p.g.a. att man ansett denna process vara för komplicerad och nästintill oförutsägbar. I Hitlers, och Nazitysklands, fall kan denna kritik vara som en (oförlåtlig) ursäkt då det vore svårt att mäta hela världens lycka och olycka som uppstod under, efter och ända fram till idag. Sedan har utilitarismen även mött kritik för att lycko-bedömningen kan tendera att bli partisk för att man hellre prioriterar sina nära och käras lycka framför okända personer. Det går även att se i Nazitysklands fall där man menade att tyskarnas lycka/framgång var viktigare än något annat. Att alla njutningar har samma värde är regel i utilitarismen som jag tycker är svår att hålla med om, just för att den i praktiken kan vara svår att förhålla sig till då psykopaters lycka och mer omtänksamma människors lycka grundar sig i helt olika njutningar. En psykopat kan känna njutning av att se andra lida medan en omtänksam människa kan känna lycka av andras lycka eller i mer oskyldiga njutningar. Att dessa olika sätt att uppleva lycka/njutning skulle vara lika mycket värt kan jag inte hålla med om.

Sammanfattningsvis tycker jag att det finns både nackdelar samt fördelar i konsekvensetiken(utilitarismen) och i pliktetiken. Det positiva med utilitarismen är att den räknar med allas lycka och försöker maximera den med att begå en så gynnsam handling som möjligt, det som dock kan bli svårt i praktiken är att uppfölja denna tanke om att alla njutningar har samma värde då i alla fall jag inte skulle kunna se samma värde i en psykopats lycka som i min mammas lycka; vilket betyder att jag i en situation där det krävdes, skulle prioritera min mammas lycka framför en psykopats. Detta beror på att psykopaters lycka oftast bygger på en annan människas olycka. Att vara objektiv är även något som pliktetiken kräver då den menar att moral inte är en fråga om känslor utan förnuft och att man genom förnuftet ska kunna avgöra vad som är rätt och fel. Detta blir även det svårt att applicera i det verkliga livet då man som människa inte enbart gör rationella val utan även begår emotionella handlingar (av t.ex. reflex, impuls eller samvete). I pliktetiken uppmanar man människor att upptäcka morallagarna genom det praktiska förnuftet och konsekvensetiken uppmanar människan att avgöra sin handlings moraliska innebörd av konsekvenserna. I båda skolorna har man tagit förgivet att människor har samma förutsättningar och kommer vara överens om att samma handling är den rätta vilket inte alltid ter sig enligt teorin i praktiken. I pliktetiken menar Kant att människan ska handla efter maxim och att alla utifrån sina egna maximer tillslut kommer komma fram till samma maxim; vilket jag tror är omöjligt eftersom alla människor lever olika liv och får olika erfarenheter (både goda/onda). Utilitarismen menar att man ska väga in huruvida varaktig njutningen är, hur pass stark den är och hur den påverkar andra njutningar. Att ta förgivet att människor kan tänka så pass långt i alla handlingar dem kommer överväga att begå i livet anser jag är orealistiskt då vi människor inte är kapabla att se in i varken framtiden eller hur andra människor upplever lycka/njutning.

Jag själv har svårt att välja antingen pliktetik eller konsekvensetik då jag anser att vi människor använder kombinerat, just för att den ena inte är tillräckligt utvecklad eller löseralla situationers problematik. Jag anser hellre att John Stuart Mills utvecklade teori av utilitarismen är mer lämplig; alltså Regelutilitarismen som menar att man bör följa regler som ger bäst effekt och att vissa njutningar i sig är bättre än andra. Denna teori gillar jag klart mycket bättre just för att den har utvecklade resonemang från både pliktetik och utilitarismen. Fördelar med plikter i sig är att dem är nödvändiga för att t.ex. upprätthålla ett samhälle/system och att det för människan kan vara skönt att följa plikter i svåra situationer för att slippa dåligt samvete genom att säga ”jag gjorde min plikt”. Att inte ljuga, stjäla eller mörda är plikter som genom effekten av handlingen bevisats ge mest nettomängd av lycka. Människor kan alltså genom konsekvenserna se om en plikt är god eller inte och på så sätt få erfarenheter och utveckla nya plikter vilket jag anser är mycket mer praktiskt och mer användbart i verkliga livet. Att regelutilitarismen inte, som utilitarismen, hävdar att alla njutningar är lika mycket värda är även det ett argument som jag håller med om då vissa njutningar är att föredra framför andra beroende på om njutningen leder till fler fördelar/mer lycka eller njutning. Genom att både se efter plikter och konsekvenser får man även mer nyanserade omdömen om vad som kan vara moraliskt rätt/fel. Det är också till ens fördel att både kunna använda plikter och konsekvenser för att avgöra huruvida handlingen är moralisk eller inte i situationer där det antingen är svårt att identifiera plikter eller konsekvenser eftersom man då kan försöka göra en mer omfattande bedömning och komma fram till ett svar. Att det även uppmanas att fråga andra ”experter” om råd i situationer anser jag även det kan vara ett alternativ för att ge fler möjligheter till tolkning av moral. Man kan dock i sådana tillfällen även behöva ställa sig kritisk till ”experten” som talar om sina erfarenheter då dessa kan vara onda eller dåliga.(Denna expert/erfarenhets tanke i regelutilitarismen liknar i viss mån maximer i pliktetiken som även där kan bygga på onda erfarenheter.)

Jämförelse- Pliktetik och Konsekvensetik

Pliktetiker menar att konsekvenserna av en handling inte spelar någon roll så länge man följer sin plikt/regel. Man ska aldrig bryta mot dessa regler och alltid leva efter dessa. En handling måste alltså motiveras av viljan att följa sin plikt, pliker kan vara till exempel att inte ljuga, inte döda eller inte stjäla, vissa kan man koppla till religion och då kallar man dem för kristen etik och är som en inriktning inom pliktetiken, där följer man till exempel de 10 budorden som är bland annat som tidigare nämnt; inte ljuga, inte stjäla eller döda. Den andra, som då handlar om att handlingen är rätt eller fel beroende på om den följer mina plikter eller inte är så kallad kantiansk etik. Inom kantisk etik talar man om neutralisk morala handlingar, dessa innebär då att om jag utför en god handling för att jag följer mina känslor är den neutral alltså går det inte att säga om den är rätt eller fel. Exempel: jag donerar pengar till barn i Afrika för att jag känner medlidande, då är min handling moraliskt neutral för att jag följer en känsla (medlidande) och inte en plikt. Man ska dessutom handla efter den regeln som du skulle vilja se som allmän lag.

Till skillnad från pliktetiken handlar konsekvensetiken om att konsekvenserna av en handling är det viktiga. Alltså om en dålig handling leder till en bra konsekvens är handlingen moralisk rätt och om en bra handling leder till en dålig konsekvens är den moralisk fel. Exempel: min pojkvän har på sig ett par solglasögon som jag tycker är fula och när han frågar mig vad jag tycker om dem svarar jag att dem är jätte fina och han blir glad, jag ljuger alltså för min pojkvän vilket gör min handling dålig men konsekvensen är att han blir glad alltså har jag agerat moraliskt rätt även om jag har ljugit. Inom pliktetiken skulle detta vara motsatsen till en bra handling och jag skulle vara ett vrak som handlar så moraliskt fel.  Konsekvensetiken går även ut på att det inte är den enskilda personens lycka som spelar roll utan den totala mängden lycka.

Personligen anser jag att det är svårt att säga om jag är pliktetiker eller konsekvensetiker för enligt min åsikt är vi människor komplexa och vi förändras kontinuerligt under livets gång alltså kan detta innebära att vi agerar väldigt olika beroende vilken situation vi befinner oss i. Man vet liksom inte vad som händer imorgon så hur kan man bestämma hur man ska agera hela livet? Givetvis finns det människor som kan rakt ut säga vad de har för moralfilosofi och om jag måste välja mellan en av dessa två väljer jag konsekvensetik.

Pliktetiken tycks mig vara konservativ och väldigt begränsad i sig eftersom den inte är flexibel och anpassbar beroende situationerna. Hur kan en god handling vara neutral alltså varken moralisk rätt eller fel för att den motiveras av en känsla? Låter inte detta absurt? Om jag skänker pengar till en organisation för att jag känner medkänsla eller medlidande räknas det inte som en rätt handling ur ett moraliskt perspektiv men medkänsla exempelvi är en moralisk kompass så hur kan pliktetiker påstå att de ej är moraliska. Konskevensetiken däremot är mer liberal och varierande i och med att man kan utföra goda som bra handlingar men om man går en bra konsekvenser blir det rätt. Om jag ljuger för min partner att jag har ett förhållande bakom ryggen och har en helt annan familj kan jag ändå säga att jag kan få goda konsekvenser eftersom att min partner är lycklig (vilket han inte skulle vara om jag berättade sanningen), huruvida detta är rätt beroende på mina principer kan verkligen diskuteras men en konsekvensetiker skulle påstå att det är rätt.

Skillnaden mellan dessa två moralfilosofier är alltså flexibiliteten, att jag kan agera på olika sätt inom konsekvensetiken medan jag är mer begränsad inom pliktetiken för en regel är en regel jag inte kan vända och vrida på. Pliketikens teori (om vi utgår ifrån kantiansk etik) om allmän lag kan vara komplex eftersom den inte riktigt går att skilja från rätt eller fel utan man går efter förnuftet. Jag kanske har plikter som är bortom de normativa reglerna i samhället? Vem kan då säga åt mig vad som är rätt eller fel om det är MINA plikter som jag ska följa efter? Om jag har som plikt att döda alla som heter Maria ska det då bli en lag bara för att mitt förnuft säger det? Knappast. Om man däremot är kristen etiker har man budorden och bibeln som utgångspunkt; alltså har man en grund som talar om vad som är rätt och fel, huruvida det är moraliskt rätt varierar från person till person. Om vi tänker på 9:e budordet; ”Du skall inte ha begärelse till din nästas hus” men om ser på din nästas hus och du ser att den personen har det bättre än dig, kan man då inte använda det som motivation? Det behöver inte endast vara avundsjuka utan kan även vara ett sätt att bli bättre själv utan dåliga intentioner. En konsekvensetiker skulle däremot se detta som moralisk rätt eftersom den har begärelse till nästas hus (dålig handling) men motiveras till att ha det bättre själv, vilket innebär kanske bättre ekonomi för familjen (bra konsekvenser) alltså moraliskt rätt.

Plikter kan även krocka med varandra, vilket händer väldigt ofta. Att leva efter sina plikter tycker jag låter bra i teorin men håller inte i praktiken. Vad kan man göra om plikter krockar med varandra då? Vem bestämmer vad som ska göras? Om det är en själv så hur kan man avgöra om en plik är rätt eller fel och vad är rätt eller fel ens? Som tidigarenämnt så kan man inom en inriktning av pliktetiken följa kristendomen och ha det som pelare för rätt och fel men inom kantiansk etik är det svårt för människan att avgöra och om alla skulle vara pliktetiker skulle världen vara i kaos, varför? Jo för att alla skulle gå mot döden för att deras plikter skulle följas, oavsett hur galna dessa är.

Konsekvensetiken handlar som sagt om den totala mängden lycka men även där kan det diskuteras vem det är som bedömmer denna lycka. När ska denna lycka inträffa? Och vad är lycka ens? Om jag till exempel vill äta en fet hamburgare och blir lycklig av det samtidigt som någon talar om för mig att jag inte får göra det eftersom det är onyttigt och dåligt för min hälsa, då är det fortfarande en god handling för att personen vill att jag ska må bra och inte dö av fettma (notera överdriften) och konsekvenserna blir ju bra i längden men även om min handling är dålig så blir konsekvensen att jag är lycklig och det är ju bra eller hur? Man kan vända och vrida på denna moralfilosofi och därför tycker jag att den är bra, men det är även svår här med precis som med pliketiken att hitta en gemensam nämnare för vad som är rätt och fel. Lycka för mig kanske är något annat än för dig eller grannen. Dessutom talar dem om lycka som något man uppnår i livet vilket jag inte håller med om utan lycka för mig är mer något som man hittar på vägen, lite här och där. Dessutom kan en konsekvensetiker tänka att om de har möjlighet att rädda 4 främlingar från att dö istället för att rädda din mamma eller någon annan närstående(1 person) är det moraliskt rätt att rädda de 4 personerna för det är ju den totala mängden lycka som står i fokus. Detta skulle aldrig jag göra eftersom jag har som princip att skydda min familj, en pliktetiker som har denna princip soom plikt istället skulle ju inte ens behöva tänka på att rädda sin mamma.

Slutligen kan man säga att världen nog består mestadels av konsekvensetiker för att man vill nästan alltid ha bra konsekvenser till sina handlingar även om man inte alltid kan förutse konsekvenserna men plikter är även bra att ha, det gäller att kunna kombinera dessa och få ett fungerande samspel.

 

Pliktetik vs Konsekvensetik

Vilken ställning man ska ta gällande pliktetik och konsekvensetik är inte alla gånger lätt då dessa två skiljer sig åt på många sätt. Båda två har sina för- och nackdelar, men vilken väger tyngst?

Pliktetiken styrs ju som sagt av principer och regler. Det spelar alltså egentligen inte någon roll vad konsekvenserna av ens agerande är så länge man gått efter de allmänna lagarna. Principen styr här kort och gott. Detta tillför såklart nackdelar. I pliktetiken är det väldigt strikt och bestämt om hur du måste agera i olika situationer. De regler som man som pliktetiker bestämmer sig för är viktigast gäller sedan i alla lägen, för alla.  Dessa är inte kompromissbara och ska alltid följas oavsett vad. Som pliktetiker måste man vara väldigt konsekvent och får inte göra några undantag what so ever. Låter ganska enkelt att följa, eller hur? Men om vi tänker efter, hur väljer vi våra principer och regler? På vilka grunder är dessa byggda? Av vem är regelboken skriven egentligen? När vi människor hävdar att vissa handlingar är mer moraliska än andra känns det som en självklarhet men vad exakt det är som avgör handlingen god eller inte kan vara svårt att sätta fingret på. Det jag menar är att godhet och ondska kan ibland vara svårt att konkret beskriva och gestalta. Det kan också uppstå problem med denna etik när två eller flera av ens principer/regler krockar med varandra. Vad händer då? Är det tillåtet att rangordna principerna? T.ex. om man har två principer som säger att kärleken är viktigast av allt och om man ingår i ett äktenskap ska man för alltid hålla det. Vad gör man då om kärleken tar slut i ens äktenskap?

Om man istället tittar på konsekvensetiken där det är utfallet av en handling som spelar roll ändras för- och nackdelarna en hel del. Enligt mig känns faktiskt det mest rimligaste sättet att avgöra hur moralisk en person är genom att titta på konsekvenserna av dess handling. För det är faktiskt så att ens persons avsikt kan man aldrig vara helt säker på, personen i fråga kan minnas fel, ljuga eller kanske ha dålig självinsikt. Man kan inte bara utgå från handlingen i sig eftersom i slutändan är det faktiskt konsekvensen som spelar roll. Jag anser inte att en person som endast följer en regelbok för vilka handlingar som är rätt eller fel, oavsett situation, har en hög moral. Det enda konkreta som vi kan fastbestämma om det är rätt och fel är konsekvenserna av handlingarna, inget annat. Självklart, som med allt annat, tillkommer det även problematik med denna etik. Det första som kan anses problematiskt är vad det är som räknas som en god konsekvens. För det är inte alla gånger självklart vad som anses vara ett gott slut eller inte. Det som också kan vara knepigt med konsekvensetiken är hur kan man veta att denna handling kommer leda till denna konsekvens? Hur kan vi förutsäga framtiden? För det är ju det som denna teori begär av oss. När vi står där och ska välja mellan olika handlingsätt ska vi välja det som leder till det bästa utfallet för flest människor, men detta kan heller aldrig vara säkert. Det ställs höga krav när vi själva måste kunna fastställa någon slags prognos för vad som komma skall.

Som ni ser uppstår det för- och nackdelar med dem både teorierna och det kan vara svårt at avgöra vilken man anser vara mest korrekt att följa i sitt handlingssätt. Men jag måste ändå säga att konsekvensetiken känns som den mest självklara för mig då som jag tidigare nämnt endast är konsekvenserna av en handling som kan avgöra om det var gott eller ont. Konsekvenserna är de enda som har någon betydelse för framtiden och som påverkar samhället och oss människor, och just därför anser jag att denna måste vara etikens utgångspunkt. Pliktetiken kan funka till en början då den har sina konkreta regler att följa, så man vet alltid hur man ska handla i en viss situation. Men jag tror inte den etiken håller i längden då det finns alldeles för många nackdelar med den.

Jämförelse – Pliktetik & Konsekvensetik

Att jämföra pliktetik och konsekvensetik är som att jämföra färgen vit och svart, alltså totala motsatsen. Många av oss lever nog mer eller mindre under en kombination av dessa två skilda moraltyper. Det som skiljer sig åt dessa två etiker är att pliktetik drivs av regler och lagar, oavsett hur konsekvenserna ser ut så är deras mål är att följa deras plikt eller lagar medan konsekvensetik är den totala motsatsen, en konsekvensetiker tänker på hur konsekvenserna kan se ut beroende på hur deras handling kan se. Alltså de styrs inte av regler.

Inom konsekvenstiken är konsekvensen av en handling avgörande om den är moralisk rätt eller inte, alltså raka motsatsen mot hur det är inom pliktetiken, inom pliktetiken spelar inte konsekvenserna någon roll. Exempelvis där det kan skilja mellan dessa två etiker. Låt oss säga att jag har en plikt att tala sanning men när jag är på middag hos mina svärföräldrar så klämmer jag ändå ur mig en vit lögn, åh vad god mat ni har lagat. Enligt pliktetiken så har jag handlat omoraliskt. Jag har gått tvärsemot min plikt att tala sanning men enligt konsekvensetiken så kan jag däremot ha utfört en god handling. Konsekvenserna av min handling var att svärfar blev glad. Om vi antar att min handling inte hade några negativa konsekvenser så var min handling moralisk god enligt konsekvensetiken.

Jag lutar mig mer åt konsekvenstiken, just för att den är bättre än pliktetiken. Jag skulle inte kunna tänka mig att följa lagar och regler men samtidigt inte tänka på konsekvenserna. Jag har mina plikter så som att inte ljuga osv, men ibland tycker jag att det är okej att dra en vit lögn beroende på hur situationen ser ut och enligt konsekvenstiken så är det en moralisk god handling om jag använder en vit lögn som inte har några negativa konsekvenser. Samtidigt tycker jag om konsekvenstiken just för att man tänker inte endast på sig själv, då kommer vi in på utilitarism.

Utilitarism vilar på antagandet att lycka är människans ultimata mål, lyckan är självändamål. Vi kanske siktar på att bli rika, smarta, kunniga, friska osv men alla de här målen, är ett medel för att bli lyckliga, men att bli lycklig, det är inget medel, vi vill inte bli lyckliga för att det ska leda till någonting annat utan det är det vi vill nå, då är man framme, när vi har blivit lyckliga. Så hur menar utilitaristerna att vi ska göra för att vi ska handla rätt då? Utilitaristerna är ju konsekvensetiker så det är konsekvenserna som ska avgör om en handling är rätt eller inte. Men det kan förstås inte vara de faktiska konsekvenserna utan det måste vara de förväntande konsekvenserna som är de avgörande för om en handling är rätt eller fel. De faktiska konsekvenserna kan man inte känna till förens efter man har handlat.  Utilitarismen vill att man ska ordna en kalkyl. Man ska först tänka på vilka som påverkas av ett beslut och hur de påverkas. Sen ska man subtrahera allt lidande från all lycka handlingen ger upphov till. Den handlingen som ger moralisk rätt, det är den som leder till största möjliga lycka för största möjliga antal.

En stor del till varför jag tycker mer om konsekvensetiken är just på grund av att man endast inte tänker på sig själv när man ska utföra en handling utan man tänker på alla andra också och hur vilka som påverkas och varför. Man försöker se till att många ska gynnas av ens handling vilket är det jag gillar. Regler är till för att brytas ibland och därför anser jag inte att pliktetiken är något jag skulle välja. Hellre att man agerar utifrån hur situationen ser ut än att följa en massa regler som hindrar mig från att göra det rätta valet inför den rätta stunden.

Men samtidigt så är jag lite av både och. Lite av pliktetiken och lite av konsekvensetiken. En blandning helt enkelt. Vi lever i ett samhälle, och hur skulle ett samhälle vara utan några lagar? Jo, katastrofalt. Vi människor följer lagar, och självklara lagar så som, du ska inte döda osv.

Det som är fördelen med konsekvensetiken är att man tar ansvar för vad handlingen leder till och tar ett beslut efter det. Man gör allt för att få de minsta negativa konsekvenserna, alltså man tänker efter en extra gång innan man utför en handling. Men nackdelen med konsekvensetiken är att man inte kan se vad ens handlingar kan ge för konsekvenser. Eftersom jag har svårt att finna fördelar med pliktetiken så har jag inte kommit på några positiva saker om denna etik. Jag tror mer på en blandning av konsekvensetik och pliktetik eller mer åt konsekvensetiken men absolut inte pliktetiken. Nackdelarna med pliktetik är att de inte tar ansvar för deras konsekvenser vilket är lite dumt tycker jag. Jag tycker inte man bör styras av regler utan man borde först tänka på vilken situation man befinner sig i och dra en slutsats därifrån.

Pliktetik

Pliktetiken – Att ljuga eller tala sanningen?

Mitt etiska exempel inlägg handlar om att Lina är ute och klubbar och hon ser sin nära killkompis hålla på flörta med en tjej på klubben. Martins flickvän, Frida är dessutom Linas bästa vän, så i detta fall står Lina väldigt nära både två. Problematiken uppstår då Lina står inför ett svårt val, ska hon berätta för sin bästa vän att hon såg Martin hålla på och flörta med en annan tjej på klubben eller ska hon låta bli att berätta och inte svika sin nära vän Martin? (Länk)

Jag kommer skriva hur en pliktetiker skulle handla i denna situation men till att börja med ska jag förklara hur en pliktetiker tänker och gör sina val. Pliktetik eller med andra ord, regeletik som det brukar kallas för är en etisk teori som enbart styrs av regler. En pliktetiker har varje person plikter, med plikter menar man att man har handlingar man bör eller inte utföra, man kan exempelvis ha en plikt att man måste hjälpa de svaga och samtidigt ha en annan plikt att inte stjäla. Att tänka moraliskt innebär att uppfylla sina plikter, i mitt exempel är man moraliskt om man hjälper de svaga och omoraliskt om man stjäl. Vad som är viktigt att komma ihåg när det gäller pliktetik är att konsekvenserna av en handling spelar ingen roll om moralisk är rätt eller inte. Om jag hjälper en stackars utsatt människa som kommer upp på fötter och sen så mördar den här personen någon annan, då har inte jag gjort något moraliskt fel. Jag följde min plikt och då spelar det ingen roll om mina konsekvenser av mitt handlande. Det finns flera olika moral filosofier inom pliktetiken och jag kommer kort berätta två av dem:

  • Kristen etik
  • Kantiansk etik

Den kristna etiken har dominerat i västvärlden i alla fall så långt tillbaka till medeltiden och har inspirerat många andra moralfilosofier. Enligt den kristna etiken är en handling moralisk rätt om den följer Guds vilja och moralisk fel om den går mot Guds vilja. Gud är ju all god och allvetande och den som följer viljan hos den som är allvetande och allgod måste ju rimlig vara rätt, eller hur? Men hur vet man då vad som är Guds vilja? Ett sätt är förstås att läsa Guds bok, alltså bibeln. I den står det vilka plikter man ska utföra. När vi läser de tio budorden får vi reda på att man ska hedra sin moder och fader, att man inte ska döda osv. Men är kristen etik en moralisk filosofi, det låter mer att det ska handla om tro än om kritiska förnuft baserad resonemang. Det är svårt att påstå att kristen etik är en moral filosofi i alla fall i sin enklare form. Men det filosoferar väldigt mycket utifrån den kristna etiken. Sådant filosoferande handlar oftast om att man försöker uttolka Guds vilja.

Den kantianska etiken formuleras av den tyske 1700 – tals filosof Immanuel Kant. Kant intresserade sig av frågan hur man kan skilja handlingar som är moraliska från sådana som inte är det? Alltså om jag ska knyta mina skosnören för att jag ska gå ut på en liten promenad då är det knappast en moralisk handling, den är varken moralisk eller omoralisk, den är moralisk neutral, den har ingenting med moralen att göra. Men vad är det som kategoriserar handlingar som har med moral att göra? Enligt Kant så är det motivet hos personen som utför handlingen som är det avgörande. Det enda anledningar som är moraliska det är de som motiveras av en vilja att utföra en plikt, exempelvis om jag donerar pengar till välgörenhet för att jag vill utföra min plikt att hjälpa de utsatta och svaga då är min handling moralisk om jag däremot utför en handling i hopp om att jag kommer att tjäna pengar på den så är det inte moralisk, alltså om jag donerar pengar till en välgörenhet för att imponera på mina vänner så är min handling inte moralisk, det behöver inte vara moralisk fel men inte moralisk rätt, den är moraliskt neutral.

En handling är också moralisk neutral om den motiveras av en känsla, exempelvis kanske jag donerar pengar till välgörenhet för att jag känner medlidande för de utsatta och svaga då skulle Kant säga att min handling inte har någonting med moral att göra för Kant kan det aldrig finnas något moralisk i en handling som en person vill utföra för han eller hon har en viss känsla oavsett vad den känslan är, handlingen måste motiveras av en vilja att göra sin plikt. Men vad är det som avgör om den är moralisk rätt eller fel enligt Kant? Jo det beror på om handlingen följer eller strider mot en plikt. Om min plikt är att hjälpa svaga och utsatta och jag utför en handling med motivet att utföra den plikten exempelvis att donera pengar, så har jag handlat moralisk rätt men om jag struntar i min plikt så är jag omoralisk, konsekvenser spelar ingen roll. Om pengarna jag har donerat hamnar hos en galen person så har det ingen betydelse fören min handling är moralisk eller inte, det har bara mitt motiv bakom handlingen. Men hur kan vi veta vad som är vår plikt? Kant menade att vi måste använda vårt förnuft för att själva komma fram till vilken plikt vi har i varje given situation. För att hjälpa oss med det här, så formulerade Kant det så kallade det kategoriska imperativet, ordet imperativ kan vi tolka det som uppmaning och att imperativet är kategorisk betyder att det är gäller alltid i alla sammanhang. Det kategoriska imperativet är alltså en uppmaning från Kant som alltid gäller. Kant skrev flera versioner av det kategoriska imperativet och jag kommer ta upp två versioner:

  • Handla endast efter den regel som du skulle vilja se upphöjd till allmän lag

 

Om man vill veta vilken plikt man har i en viss situation ska man alltså fråga, vad skulle hända om alla gjorde så? Exempelvis, om mitt barn svälter och det enda sättet att skaffa mat till mitt barn är genom att stjäla, har jag nu en plikt att stjäla? Jag följer kants kategoriska imperativ för att ta reda på det, jag frågar mig själv, om alla andra som har ett svältande barn som det bara kan skaffa mat genom att stjäla också borde stjäla, om jag svarar ja på den frågan så har jag en plikt att stjäla åt mitt barn. Om jag sedan stjäl åt barnet för att jag har en vilja att utföra denna plikt så är min handling moralisk rätt.

En annan version av Kants kategoriska imperativ kan förklaras såhär:

  • Behandla människor som självändamål, inte som medel.

Att behandla människor som medel betyder att man utnyttjar människor för egen vinning, om jag är snäll mot någon bara för att jag hoppas att den här personen ska ge mig ett jobb då behandlar jag personen som ett medel. Att behandla människor som självändamål, det innebär att vi ser de som individer med egna känslor, eget förnuft och en egen vilja. Den här personen av den kategoriska imperativ betyder ungefär att man inte ska utnyttja andra människor.

Utifrån mitt etiska exempel står Lina inför ett val där hon antingen kommer få ljuga för sin bästa vän genom att inte berätta vad hon såg eller så talar hon sanningen. Om Lina har en plikt att inte ljuga, då blir det i detta fall att hon kommer följa sin plikt genom att hon talar sanning till Frida, detta skulle resultera till att Martin skulle bli arg eller ledsen på Lina, men som pliktetiker så struntar man i vad konsekvenserna blir. Har man en plikt då följer man den plikten oavsett om konsekvenserna är goda eller inte. Dock var Linas plikt en moralisk plikt för att hon inte ville ljuga för sin bästa vän. Hon ville att hon skulle få höra sanningen och oavsett om det slutade dåligt mellan Lina eller Martin, eller om Martin och Frida gjorde slut så hade hon ett gott motiv till det hela från början. Hon vill helt enkelt inte hålla det gömt från Lina. Även hur omständigheterna kunde se ut efteråt eller vilka konsekvenser det skulle bli så följde hon sin plikt.

Jämförelse: pliktetik och konsekvensetik

Mitt etiska problem handlade om ett gisslandrama i Malmö där en medelålders man tagit en tvåårig pojke som gisslan. Frågan var om det var rätt av polisen att avvakta med att gå in och skjuta mannen för att kunna rädda de båda, med risk för att gisslantagaren dödar den lilla pojken, eller om det hade varit rätt att döda gisslantagaren för att vara helt säkra på att rädda pojken. http://www.filosofi.itinspiration.nu/?s=gisslandrama+malm%C3%B6

Konsekvensetik och pliktetik är två olika etiker som skiljer sig åt. Konsekvensetik är en etik där en handling avgörs vara rätt eller fel beroende på den blivande konsekvensen medans pliktetik är en etik där själva handlingen avgör om det är rätt eller fel, man ska följa det som plikten säger är rätt.

Jag tror varken på att pliktetik eller konsekvensetik skulle funka helt i praktiken i ett samhälle eftersom det i de båda etikerna handlar om värderingar och alla människor har olika värderingar och åsikter. Om jag till exempel använder mig av mitt etiska problem och konsekvensetiken så skulle det bli problematik om vissa anser att det är rätt att döda gisslantagaren direkt för att vara säker på att man räddar pojken medans vissa kanske anser att det är rätt att vänta med att skjuta för att ha en chans att få ut dem båda. En pliktetiker skulle i mitt etiska problem inte skjuta då det är fel att döda, trots att man riskerar att pojken dör. Men även om pojken hade dött så hade det varit konsekvensen och då hade det inte spelat någon roll eftersom han/hon/hen ändå följt plikten att inte döda.

Som jag sa så handlar det om värderingar och i många fall skulle det nog fungera om alla levde efter någon av de två etikerna men jag tror att det i för många fall skulle bli problem på grund av olika värderingar om vad som är rätt eller fel i olika situationer.

Om jag själv ska ta ställning till vilken av dessa som jag tycker om bäst så skulle jag utan tvekan välja konsekvensetiken. Jag anser att det är viktigare att konsekvensen av en handling blir rätt än att själva handlingen är rätt. Om jag till exempel använder mig av frågan om abort när jag jämför pliktetik och konsekvensetik och vi säger att en ung tjej som fortfarande studerar på gymnasiet och bor hemma blev gravid. Här skulle pliktetiken säga nej till att göra en abort då det är fel att ta ett liv. En konsekvensetiker skulle istället se till hur konsekvensen av detta blir och med omständigheterna så skulle det kanske inte vara det rätta för den tjejen att få ett barn vid den tidpunkten och då skulle det rätta bli att gör en abort.

Pliktetiken känns för mig som för hård och för problematisk. Konsekvensetiken är också problematisk men den ser till hur resultaten av en handling blir vilket jag fastnar för mer. Dessutom finns det en teori inom konsekvensetiken som heter utilitarism och den innebär att en rätt handling ska medföra maximal lycka till samtliga. Det är i många situationer svårt att göra precis alla lyckliga men jag gillar tanken runt detta vilket också får mig att gilla konsekvensetiken mer än pliktetiken.

Jämförelse

Det är väldigt svårt att säga vilken etik är den mest praktiska, när det kommer till konsekvens samt pliktetik, då vi använder oss ut av båda etikerna i det vardagliga livet och hur mycket man faktiskt använder sig av dem, varierar från person till person. Majoriteten av tiden så gör man detta omedvetet, med ingen som helst fundering kring det. Alltså är etiken en stor del av vår vardagliga liv och behandlas som en reflex, fram tills stunden som individen faktiskt bestämmer sig för att ta en kurs som rör/kretsar kring det gällande ämnet. Istället så börjar man hädanefter att uppmärksammas vid dess ständiga användning, som tidigare aldrig ifrågasattes. Konsekvensetiken är precis som det låter, fokuserad på individens konsekvenser efter en handling, till skillnad från pliktetiken som istället exkluderar tankesättet kring konsekvenser och följer regler. Den kända plikt etikern, Immanuell Kant som levde under 1724 till 1804, är en stor ikon inom pliktetiken och har utvecklat tankar kring det genom det kategoriska imperativt. Det kategoriska imperativt har ett talesätt som lyder ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika att den blir en allmän lag” och betyder att handlingen som man genomför, bör endast ske om det är något väldigt självklart som lika gärna kunde ha varit en lag. Alltså är inte handlingen ifrågasättande och omedvetet obligatoriskt för befolkningen

Pliktetiken följer som sagt regler som består ut av formella regler så som lagen, som måste följas ut av exakt alla, oavsett sina personliga åsikter gällande ämnet. Sedan så finns det även mer informella samt personliga regler som individen själv beslut att börja följa och dessa kan t.ex. vara religiösa. Reglerna som man då följer baseras på Guds budord, att inte äta kött och andra religionsrelaterade plikter. Personliga regler kan även bestå ut av att avstå från att äta kött och mjölk produkter på grund av den brutala köttindustrin som behandlar djuren som materiella ting samt orsakar dem en oändlig smärta för individens tillfredsställelse. Kant har en hel del religiösa kopplingar till hans synsätt, speciellt när det kommer till hans andra tal sätt ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i vare sig  din egen eller någon annan person som ett medel utan tillika som ett ändamål”. Med detta menar han att människan ska vara den bästa möjliga personen som hen kan vara. Trots att medmänniskan må prioritera detta relativt högt så varierar det från person till person och deras moral.

Detta skiljer Kant från andra pliktetiker som istället fokuserar på sina personliga regler, som i många fall är själviska. Egoismen är troligen den största skillnaden mellan konsekvens samt pliktetiken. Konsekvensetik tar framtida konsekvenser i hänsyn vid utförandet ut av en handling och skapar utifrån detta, en gest som kunde ha slutat väldigt dåligt. Hedonistisk utilitarism är en skola som anser att den allra bästa handlingen skulle leda till så mycket lycka i världen som möjligt, med så många nöjda individer som krävs för att uppnå lyckligheten som helhet.Utilitarismen har många brister då det är väldigt svårt att tillfredsställa majoriteten av individerna samtidigt. Människor har en hel del krav och är oense om mycket, vilket gör det nästintill omöjligt att skapa en funktionell samt realistisk värld, med hjälp ut av denna typ av etik. Sedan ifrågasätts skolan vid sådana omständigheter såsom sättet att uppnå målet med att skapa en maximal lycka. Menar dem då att olyckliga individer som stoppar den maximala antalet av människor från att vara lyckliga, bör exkluderas från universum, med andra ord avlida?

Det finns fördelar och nackdelar med varje etik och dess innebörd, precis som det finns fördelar samt nackdelar med i princip allt i världen. Jag, precis som den resterande populationen, använder mig ut av både konsekvens samt pliktetik men dock så förbrukar jag konsekvensetiken en aning mer. Som någon som spenderar tiden med att ständigt tänka på framtiden och dess betydelse så är det inte särskilt konstigt att konsekvensetiken används majoriteten av tiden. Vi, människor är byggda på det sättet att naturligt oroa oss om morgondagen istället för att njuta av den nuvarande stunden som man aldrig mer får uppleva någonsin igen. Vilket tyder på att ett ständigt fokus kring framtidens händelser inte alltid gynnar oss så pass väl som vi må tro. Ska man utföra testet för sitt körkort så spenderas nätterna med alla möjliga negativa tankar om hur situationen Skulle vi inte konstant ha ångest inför framtiden så skulle vi säkert ha ett simplare liv. Dock är det omöjligt att sluta vår hjärna från att tänka. Pliktetiken följer som sagt regler och är mycket strikt vid dessa omständigheter, till skillnad från konfliktetiken som tänker på besluten vid utförandet av handlingen. Pliktetiken kan summeras till att vara innebörden spontanitet och alltså brist på funderingar kring de slutliga besluten som individen tar. Personligen så anser jag att detta är dåligt eftersom att många personer, inklusive sig själv, kan bli sårade under processen av ett sådant impulsivt tankesätt, eller snarare brist på tankesätt. Visst får de det mycket simplare att somna på nätterna med ett gott samvete och inget ånger för morgondagen, men oddsen överväger det positiva.

I samhället måste man använda sig av konsekvensetiken och ha konsekvenser i baktanken då man måste vara förberedd och skulle annars leda till problem i landet. Läkare måste ha en plan och fundera om patienten kan opereras eller att risken att de kan dö är för stor. Skulle de dock inte göra det så skulle populationen dö ut. Läkare är väldigt viktiga i samhället eftersom att de i princip har våra liv i deras händer och att känna till konsekvenserna måste prioriteras. Att strunta i detta skulle även resultera till att ingen skulle känna sig säker för att använda sig av deras vård och troligen försöka att bli frisk på egen hand. Ibland går det men om man är allvarligt sjuk så fungerar inte metoden utan riktig vård och det ändå som väntar en, är döden. Sedan har vi även det faktum att barn inte tar eget ansvar utan har vuxna som tar hand om dem. Det är bra eftersom att när man är liten så tänker man inte på allvarliga saker eller konsekvenser utan lever i sin lilla värld med inga bekymmer som fyller deras sinne.

Vuxna kan dock göra det och samtidigt bidra till ett bättre samhälle.Just därför har man satt artonårs gräns på många saker, helt enkelt på grund av att man inte anses mogen nog för att utföra sådana viktiga beslut. Röstning är en av dem och det är en stor påverkan i samhället och när man är yngre kan man inte riktigt ha ett sådant stort ansvar som påverkar alla. Alltså är konsekvensetiken väldigt viktig för samhället och dess medborgare för att vi ska kunna leva ett bra liv. Personligen så analyserar och tänker jag väldigt noga igenom situationen och handlingen som jag ska utföra i förhand för att få den bästa möjliga resultatet med minimala, till inga komplikationer. Vilket gör mig till en konsekvensetiker och sparar mig alltså en hel del besvär. Både plikt och konsekvens etiken har nackdelar när det kommer till att över/under tänka framtida handlingar men trots det så tror jag att mänskligheten är i större behov av konsekvensetiken för ett välfungerande samhälle.

Med hjälp ut av pliktetiken så skapar man en struktur, som man istället inte gör vid användningen ut av konsekvensetiken. Eftersom att man till skillnad från konsekvensetiken faktiskt följer regler och gör beslut utifrån den egenskapen, så skapas en relativt bra balans i det vardagliga livet. Utan regler att följa så kommer man att befinna sig i ett stadium där allt för mycket frihet existerar, vilket senare leder till självdestruktivt beteende som inte medför några positiva resultat. Majoriteten av medborgarna håller sig borta ifrån att utföra brott på grund av olika orsaker. Men varför låter man bli att begå brott när chansen att bli tagen inte är så stor? Är man en troende så står det som sagt att man inte får dräpa eller att man inte får stjäla, i guds 10 budord och det håller man fast till. Man vill inte svika Gud och fortsätta att vara en god troende så man använder sig mycket av pliktetiken. Det behöver inte endast vara troende som använder pliktetiken när det kommer till brott. Att endast följa lagarna är ett sätt att ha användning av pliktetiken. Man behöver inte känna att man måste följa varenda en av dem då det är omöjligt och det kan ske situationer där man måste prioritera sina personliga regler samt kanske lagen. En dag så kommer du hem från skolan och ser din familj vara fastbundna till stolar med en pistol riktad emot dem, från en främling med en svart mask som täcker ansiktet. Plötsligt så går personen emot dig och för att rädda dig själv och din familj så måste du försvara dig och det leder till att du är ansvarig för någons död.

En konsekvensetiker skulle hantera situationen en aning annorlunda då konsekvenserna som skulle medfölja efter man har tagit personens liv, prioriteras. Alltså skulle man istället fokusera på det faktum att man står ansvarig för mord och bli bestraffad med flera år i fängelset, avskräcker individen så pass mycket att det väger mer än att rädda sin familj. Just i sådana situationer så tycker jag att pliktetiken är i bättre lager då man inte alltid kan förtro sig på konsekvenserna som väntar en i framtiden.Detta leder till att man förlorar sin kära familj och kommer troligen att ångra det, under hela sitt eländiga liv. Trots att det är svårt så måste man ibland prioritera saker framför andra som lagen och göra det som prioriteras i stunden. Om det var omvänt och majoriteten av individer faktiskt begick brott så skulle samhället vara i fara och det skulle helt enkelt inte fungera. Föreställ dig en värld där man inte använda sig av regler och gjorde istället som man ville, så skulle samhället inte existera längre. Man skulle konstant vara rädd eftersom att man kan bli dödad och inte kunna leva normalt. Visst är det så att det finns människor som fortfarande begår brott men eftersom att de flesta inte gör det så är det viktigast.

Trots att konsekvensetiken må ha sina brister så anser jag överlag att denna typ av etik gynnas i slutendan, då betydligt mer klokare och vältänkta beslut fattas. Dock så tror jag samtidigt även att man bör använda sig ut av båda i ett medelmåttigt förbruk, då kombinationen ut av att tänka på konsekvenserna, förstärker möjligheten att få den bästa resultatet av en handling som inte endast är ett förmån för dig, men även den resterande folkmassan som blir påverkad. Sedan ska man också ta i hänsyn om det bidraget som pliktetiken för med sig vid följden av de väsentliga reglerna i vardagen.