I frågan om vilken teori jag personligen anser vara mest relevant att tillämpa mellan plikt- och konsekvensetik väljer jag konsekvensetik. Detta beror på dess positiva avseende för inte bara en individ utan fler. Etiken gynnar alltså inte bara en personen utan ser frågan ur ett helhetsperspektiv med alla parter involverade. Denna typ av tankemönster för med sig fler individer i lycka och positivitet. Man kan dock fundera över vem konsekvenserna ska vara bra för och om handlandet förespråkar ett bra beteende. – Om inte kan det i sin tur skapa en acceptans för dåligt beteende för positiva konsekvenser. Ett grövre exempel kan vara att det är okej att döda fem ungar som mobbar femton då detta kommer leda till frid för dessa femton. Konsekvensetisk är väldigt bra i teorin då det alltid och bara är konsekvenserna av en handling som räknas. Dock kan man inte förutse konsekvenser på samma vis som man inte alltid kan förutse vad som är bäst för en annan människa. Detta gör att teorin brister i sitt lärande och inte alltid kommer att fungera enligt dess syfte.

Pliktetik å andra sidan handlar om tilldelade roller man får i olika sociala sammanhang och plikterna dessa bär med sig. Det kan gälla roller inom familjen, i skolan eller inom ett yrke. Problematiken med denna etiska skola är att den i teorin kan komma att krocka med sig själv. Detta beror på att plikterna personen i fråga har att följa kan gå emot dennes personliga principer eller att plikterna krockar med varann. Ett exempel på hur pliktetiken är problematisk är exempelvis gällande dödshjälp eller abort. Det är en människans plikt att inte mörda oskyldiga människor alltså skulle en pliktetiker inte kunna göra abort eller be om dödshjälp. Men om en människa ber dig hjälpa henne, är det din plikt att hjälpa henne då eller då eller inte(dödshjälp)? Eller i abort då sinnelagsetik kommer in, är det din plikt att mörda ett foster om du vet att du inte kommer kunna ta hand om det sen? I dessa fall blir plikterna luddiga och man kan därför inte ge några konsekventa svar. Eftersom att man i pliktetik inte ska blanda in konsekvenserna av ett agerande ska man då föda barnet. Detta visar också på motsättningarna av konsekvensetik och pliktetik.

En av anledningarna till att jag väljer bort pliktetik i jämfört med konsekvensetik är att dem menar att du ska handla på ett sådant vis som du kan handla i alla situationer oavsett konsekvenserna. Detta är för mig helt oförståeligt då olika situationer kräver olika lösningar. Exempelvis är det för många en plikt att inte ljuga men om man skulle behöva göra det för att rädda någons liv då? Är det inte okej då? Enligt pliktetikerna är det inte det. På detta vis tycker jag att konsekvensetik blir en mer flexibel och användbar teori då den faktiskt tar hänsyn till konsekvenserna och andras lycka. Situation anpassning bär för mig stort värde i de olika teorierna och den stora skillnaden mellan konsekvens och pliktetik är att man i konsekvensetiken tänker på konsekvenserna av en viss handling vilken sedan avgör om handlingen är god eller inte. Pliktetik å andra sidan tar inte hänsyn till konsekvenser utan det är bara plikterna som är intressanta, konsekvenserna är obetydliga. Varav sätter det pliktetikern i en sämre position. Exemplet ovan belyser även hur plikterna går emot varann – det är din plikt att hjälpa en människa men inte ljuga.

Pliktetiken i jämförelse med konsekvensetiken är att den bidrar till ett normsystem i samhället som medborgare kan anpassa sig efter. I konsekvensetiken försvinner alla oskrivna regler vilket kan leda till förvirring och osäkerhet bland gemene man om hur man ska bete sig och vad som är rätt och fel. Ett normsystem har förvisso sina för och nackdelar i ett samhälle men jag vill påstå att ett samhälle utan normer skulle ha svårt att fungera och bli väldigt rörigt. Dock menar pliktetikern på att man ska leva på ett sådant vis att plikten du följer blir till en lag. Problematiken är att om varje maxim individen levde efter blev lag skulle det resultera i att lagen så småningom om inte skulle existera. Detta skulle i sin tur föra med sig mycket och många problem i samhället gällande brott, straff och formella regler. Något man även bör ta hänsyn till i pliktetik är att det är lätt att rättfärdiga

ondska genom att hänvisa till plikter och mena att ”man bara följde sin plikt”. Detta pekar även på vikten personen i frågas värderingar och roll spelar in i plikten. Nazister och frihetskämpar har två olika plikter och beroende på vilket av dem man är kommer ens plikter se olika ut. På så vis kan plikter rättfärdiga ondska.

Det är även svårt att applicera pliktetiken på en människa då alla har olika behov. Det är exempelvis en mammas plikt att ta hand om sina barn så bra som möjligt. Men trotts om hon inte har pengar till att köpa mat till dem är det fortfarande hennes plikt att göra vad som behövs för deras behag. Varav kan man fråga sig om det då blir okej att stjäla då eller inte? Hennes plikt som medborgare är dock att följa lagen och därmed inte stjäla. Detta exempel förtydligar problematiken med att inte anpassa sig efter situationer och hur plikterna krockar med varandra.

Personligen kan jag tycka att allt handlande kräver alla etiska skolor samt att det inte bara finns ett svar. En människas handlande är svår att bedöma då det influeras av många yttre omständigheter. Det kan exempelvis handla om konsekvenserna, om en plikt man har eller hur man har tänkt. I ett samhälle som vårt är det svårt och krävande att endast använda en viss typ av skola med hänsyn till utvecklingen idag. Med detta vill jag påpeka att det är viktigt att individen ska kunna ha med sina egna värderingar i frågor och inte endast se till plikter och konsekvenser. En människa bör få vara mer än den etikett samhället applicerar. När det kommer till både plikt – och konsekvensetik är det svårt att placera ut detta i dagens Sverige. Detta beror på att vi är ett mångkulturellt land där folk kommer från olika kulturer som har olika syn, tankemönster och åsikter kring saker. (Även religion har stor betydelse här) och problemet är att man får olika plikter att följa beroende på hur ens kultur ser ut och vad man bär med sig för värderingar och samma sak gäller med konsekvenser. Något en person anser positivt kan vara negativt för en annan tack vare bakgrund och kultur. Men konsekvensetiken vinner ändå på grund av dess positiva syfte. Om vi hade levt i en värd där alla hade samma religion och värderingar skulle pliktetik kunna vara användbart. Jag ställer mig vid konsekvensetiken på grund av att jag stävar efter ett samhälle där individens lycka prioriteras. Vill inte stödja en teori som faktiskt förtrycker människor genom plikter denne måste följa.

Det finns flera etiska teorier man kan diskutera och ta ställning till men att avgöra vilken som är mer relevant och logisk än den andra kan vara ett svårt ställningsantagande. Trots allt använder vi oss av både konsekvens – och pliktetik både omedvetet och medvetet. För vissa individer är det en självklarhet att tänka ”ett steg före”, för att kunna avgöra vad konsekvenserna efter en viss handling kommer att bidra med, och för vissa människor är det svårt att tänka mer långsiktigt. Vardagliga exempel där vi använder oss av konsekvensetik kan bland annat handla om när man väljer att hälsa på sin granne av den anledningen att man upplever en bättre relation. Konsekvensen av att det blir en bra relation mellan person x och grannen är i detta fall bra och därför blir valet om att hälsa på grannen en bra handling. En annan vardaglig handling men utifrån pliktetiken kan vara att man går över övergångsstället trots att ljuset visar rött är det ens plikt att vänta trots att inga bilar kommer eller är det okej för den personen att gå över? Oavsett detta kan vi hamna i situationer där det förblir svårt att välja utifrån vilken etik man bör handla. Samtidigt beror det ju självfallet på hur och vilken situation man hamnar i. Antingen utgår man från vad konsekvenserna blir utifrån en handling eller så handlar man utifrån de plikter man har – eller till och med båda. Naturligtvis har båda för och nackdelar man tittar på etikerna över lag. Jämför man dessa etiker ser vi en ganska formell skillnad i den bemärkelsen.

Kortfattat riktar sig konsekvensetik till hur konsekvenser kan avgöra om en handling är positiv eller negativ (rätt eller fel). Det är mer orddagrant effeken av konsekvenser som tyder på om man bör handla på ett visst sätt. Om den maximala mängden av konsekvensen är negativ är alltså handlingen ond. Dock om det goda skulle överväga det onda gällande konsekvenser tyder det på att handlingen är mestadels god och det är utifrån detta tankesätt man bör handla enligt konsekvensetiken. Det är ganska logiskt enligt mig att se på saker och ting lite mer långsiktigt. Att ställa frågan: ”Vad händer om jag handlar på detta sätt?” eller ”Bör jag tänka på konskvensen innan jag agerar”. Samtidigt som jag själv föredrar att luta mig mer åt konsekvensetikens tankesätt ser jag även nackdelar med denna etik. Jag bekänner att detta är en konflikt jag har med mig själv då jag anser att civilkurage är ett faktum. Jag kan nästan bedyra att jag aldrig någonsin gått förbi en konflikt eller personer som hamnat i problem där jag vet att jag kan bidra med hjälp. Det kan även bli så att jag går i flera veckor och grubblar på varför alla andra människor som är mycket äldre än vad jag är, vuxna såkallade mogna människor vänder sina ryggar mot konflikter på allmänna platser som ingen bör ignorera. Då hamnar jag i den konflikten jag har med mig själv. – ”Människor är rädda för konsekvenserna”, och det förstår jag. Jag har full förståelse för varför människor väljer att inte riskera sina liv för att någon annan gör det men ändå skulle jag vilja att många, eller nästan alla följer konsekvenetiken. Dels för att pliktetiken inte är väldigt individuellt för varje person inställning gentemot vad som är ens egen plikt och liknande. Vi kan exempelvis se att pliktetiken grundar sig på Immanuel Kants teorier där han försökte se vilka handlingar som påstås vara rätt eller fel. Det citat som pliketiken främst grundar sig på är ”Handla enbart efter den maxim som du också kan upphöja till allmän lag” det vill säga att man ska handla efter ens egen erfarenhet samt ett annat citat: ”Handla enbart efter den maxim som du aldrig behandlar mänskligheten tillika som ett ändamål” där han menar att man inte ska använda människan som ett medel. Pliketiken menar kort sagt att man alltid bör handla om en handling är god om det alltid är rätt agera på det sättet och man bör alltid följa sin plikt oavsett vad konsekvenserna förblir. Problematiken i detta fall är att vilka plikter som råder för var människor är olika. Säg att plikten för en människa är att rädda en annan men att döda är absolut oförbjudet. Vad gör då en människa som exempelvis ska rädda sitt barn och enbart kan göra det genom att döda den som har satt barnet i fara? Här går plikten emot sig självt och utgör en stor faktor till varför pliktetiken inte kan gälla fullt ut. Skillnaden i stort mellan konsekvensetik och pliktetik är att konsekvensetiken handlar om att konsekvenserna efter en viss handling avgör om handlingen är god medan pliktetiken menar att konsekvsenen är ointressan utan att man bör följa sina plikter. Anledningen till att jag ser konsekvensetiken som en mest logisk etik är att människor kan använda pliktetiken som en ursäkt för vad som enligt mig kan vara dåliga handlingar. Däremot att kolla lite mer långsiktigt på vad konsekvenserna med en handling är låter mer relevant än att följa plikter som kan vara olika för olika människor.

Om man tar en översiktlig blick över pliktetik samt konsekvensetik och alla dess innebörder så måste jag säga att jag anser att konsekvensetik är en mer klokare etik att handla utefter än om man skulle handla utifrån pliktetik. Jag tycker konsekvensetik är en etik som du kan handla utifrån och få mer utav det. Jag tycker det är viktigt att man ser en handling utifrån andra människors perspektiv och genom det kan ta hänsyn till hur de människorna runt om en drabbas och hur deras känslor påverkas, som man gör om man utgår från konsekvensetik.

Inom konsekvensetiken är konsekvenserna av en handling avgörande om den är moralisk rätt eller inte. Alltså, raka motsatsen om hur det är inom pliktetiken, där konsekvensen inte spelar någon som helst roll. Vi tar ett exempel som gör så att vi kan skilja på dessa moral filosoferna. Vi säger att jag har en plikt att tala sanning, men när jag är på middag hos mina svärföräldrar så tränger jag ändå ur mig en vit lögn. ”Vad god mat ni har lagat.” Enligt pliktetikerna så har jag då handlat omoraliskt. Jag har gått emot min plikt att tala sanning. Enligt konsekvensetiken så kan jag däremot ha utfört en god handling. Konsekvenserna utav min handling var att svärfar, som lagade maten, blev glad och stolt. Om vi antar att min handling inte hade några negativa konsekvenser, så var min handling moralisk god enligt konsekvensetiken. Länk

När det kommer till pliktetik ser man en stor skillnad från konsekvensetik som mitt tidigare inlägg handlade om, konsekvensetik fokuserar på vad konsekvenserna blir utifrån sina handlingar. Pliktetik menar tvärtom, där måste du handla utifrån dina plikter, oavsett vad konsekvenserna blir. Man tar alltså ingen hänsyn till vad konsekvenserna blir av ens handlingar utan det enda viktiga är att man följer sin plikt och utför sina handlingar utifrån den plikten hela tiden. Pliktetiker är väldigt tydliga med att en handling är endast rätt om personen som utför handlingen följer sin plikt från grund och botten. Därför är det även viktigt att pliktetiker, vet om sina plikter att följa. Om man tittar inom religion som är ett vanligt exempel, så är det väldigt vanligt att man har en pliktetik som man följer. Alla troende följer deras plikter för att de blivit lärda att leva på det sättet samt att om man syndar, dvs. går emot sin Gud så får man inte den uppskattning man förtjänar av andra familjemedlemmar, kyrkan och inte heller av sin Gud. Länk

Om man analyserar kring dessa olika etikerna och om man tänker mer logiskt, är konsekvensetik en etik som läggs in en större vikt att handla utifrån, enligt mig. Världen idag består av väldigt många olika religioner med olika kulturer som har deras olika syn på saker saker, olika tankesätt och åsikter – därför är konsekvensetik en mer användbar etik och en etik jag tycker man borde sträva efter att handla utifrån. Om världen hade sett annorlunda ut än vad den gör idag, att alla ingick inom samma religion och om alla hade exakt samma tankesätt, synsätt och samma åsikter – skulle pliktetik vara en etik i fallet som skulle vara mer logisk att handla utifrån, då alla skulle behandlas likadant och alla skulle följa samma regler samt plikter.

Det som gör det lite avgörande vilken etik som är bäst att handla utifrån när det kommer till pliktetik och konsekvensetik kan ibland vara svårt att avgöra inom vissa händelser. Om vi ska ta ett exempel. Din familj blir, som inkluderar din fru samt dina barn, blir ständigt trakasserade och mordhotade varje dag av en okänd man. Eftersom lagen säger att man varken får trakassera, mordhota eller mörda någon, så har denna okända man redan brutit lagen för länge sedan. Hur ska du som människa skydda dina familjemedlemmar, ska du följa din plikt och lagen att inte mörda, men då låta din familj råka illa ut? Eller ska du bryta plikten samt lagen, och för att skydda din familj, mörda denna okända man? Vilken moraliskt etik ska du då följa? Och varför?
Detta är ett exempel som kan för vissa vara svår att avgöra om man ska handla utifrån konsekvensetik eller pliktetik. Som svar på frågorna jag ställde över, står jag fortfarande fast vid att konsekvensetik är en otroligt mer logisk etik att handla utifrån trots att pliktetik i detta fall, kan inom en viss grad också anses som logisk att följa – då det existerar en lag på att man inte får mörda.
Handlar du utifrån konsekvensetik, som jag i detta fall hade gjort, visar du att du tänker självklart på din familj i första hand, vilket är att skydda dem. Om konsekvenserna leder till att någon blir mördad, så är det en konsekvens, som jag i detta fall, skulle vara villig att bära på axlarna. För om man tänker mer i syfte på andra, så blir konsekvensen utifrån konsekvensetik i detta fall, ändå i ett bra syfte. För konsekvensen av din handling, gör så att din familj kan sova tryggt om nätterna och det är den första prioriteten inom denna händelse.

Om jag ska dra en slutsats för mitt inlägg och vad jag vill komma fram till, är att konsekvensetik är enligt mig en mer logisk etik att handla utifrån och trots att den kan ge dig konsekvenser så kommer du tjäna mer på att utgå ifrån konsekvensetik, då du tänker på människor i din omgivning och du ser handlingen utifrån andra människors perspektiv. Jag anser att pliktetik är en helt opraktisk etik att handla utifrån, men jag kan ge den att etiken kan fungera i teorin som jag nämnde ovan – om man skulle utgå från att alla levde under samma förutsättningar, utifrån samma religion, tankesätt och synsätt samt delade samma åsikter. Något jag även kan säga om pliktetik, är att den i sig har en god grundtanke, att man ska handla utifrån de lagar och plikter som existerar oavsett situation. Om man lyssnar på meningen själv, kan det anses som en rätt så logisk etik att handla utifrån, tills man läser genom raderna och ställer sig själv frågan: Vem bestämmer egentligen vilka plikter som ska följas och vem avgör om ditt handlade i en händelse är moralisk rätt utifrån de plikter som talas om att följas?
Om man även ser på konsekvensetikens brister, så kan även det vara en plikt som man också måste läsa genom raderna. Det är ganska omöjligt för dig som person, att i en händelse veta exakt vad du ska göra för att få den maximala lyckan hos alla och göra så att alla slipper undan utan att göra få en skada. Om man dock tänker utifrån den största sannolika och de mest garanterade konsekvenser och agerar utifrån de, lär man ändå lyckas och uppnår den största möjliga lyckan hos de människor i din omgivning.

Som jag nämnde in meningen ovan, så är det mycket av det jag använder mig själv av idag inom situationer där jag inte vet hur jag ska handla. Alltså, jag handlar utifrån andra människors perspektiv och genom det tar jag hänsyn till hur de människorna i min omgivning drabbas och hur deras känslor påverkas.

Ta ställning till pliktetik och konsekvensetik och argumentera för vilken av dem du tycker är bäst – Mina Nilsson Grip

Båda etikerna har sina för- och nackdelar. Om vi börjar med konsekvensetiken så finns problematik, enligt mig, att finna i att det inte spelar någon roll vem konsekvenserna ska vara goda för. Att den psykopatiska mördaren finner tillfredsställelse i att döda kan inte räknas in som en konsekvens att ta hänsyn till. Om man skulle acceptera att dennes konsekvenser spelar in så rättfärdigar man dåligt beteende. Vilket skulle leda till en mentalitet där ondska inte är något absolut utan något som går att argumentera sig förbi. Man sätter ingen värdering vid vad som är rätt och fel och i den meningen så verkar inte etiken alls som normskapande instans, på det viset som pliktetiken gör. Något som i och för sig också kan vara dålig, men mer om det senare.  Dessutom så kan det ibland vara svårt att acceptera att konsekvenserna över huvud taget ska spela någon roll, exempelvis om man ser till plikten: du skall inte slå din fru. Den kan aldrig vara okej, oavsett konsekvenserna. Konsekvensetikern skulle börja fundera och tänka att ”jo det skulle ju vara dåligt eftersom att mannen (om vi antar att det är ett hetropar vi talar om) riskerar att hamna i fängelset och barnen därmed riskerar att bli faderslösa.” Man får tar här en märklig utgångspunkt när man börjar sitt resonemang och förlorar sina värderingar, precis som i tidigare exempel. Det borde väl ändå finnas grundläggande värderingar som främst styr hur man handlar och när dessa värderingar inte ger ett självklart svar, då kan man vända sig till konsekvenserna? Detta blir dock även det problematiskt eftersom att jag knappast skulle vilja att en nazistisk homofob skulle handla utefter dennes grundläggande värderingar. Det är omöjligt att tvinga alla att ha samma värderingar, och då kanske ändå det är bäst att man räknar konsekvenserna. Om konsekvensetiken håller så ska detta ändå leda till att handlingen blir god.  Man måste ibland kunna vara konsekvent och fastställa vissa moraliska principer oavsett omständigheter och konsekvenser men tänk om den som bestämmer vad som är rätt och fel har skeva värderingar, tänk om den som bestämer vad som är rätt och fel är fascist. Detta problem kommer dock alltid finnas och finns även inom pliktetiken. Tänk om den som bestämmer pliktera, som är  normskapande, har vad jag anser vara fel värderingar? Dock så förutsätter Kant det mänskliga förnuftet, exempelvis talar han om det praktiska förnuftet. Kan en förnuftig människa vara en nazistisk homofob?

Kant betonade att man aldrig får använda en annan människa för att ta sig någonstans. Människan ska alltid vara ändamålet för en handling, den det ska vara bra för, inte ett verktyg. Även detta missar konsekvensetiken vilket leder till att det kan bli okej att utnyttja folk för sin egen lycka. Exempelvis så kan det kanske vara svårt ur ett konsekvensetisktperspektiv att vara emot prostitution. Den som köper den sexuella tjänsten blir lycklig och den prostituerade får pengar. Här blir det oväsentligt att kvinnan reduceras till ett medel/objekt för den manliga njutningen. Att bortse från det leder i sin tur till att de patriarkala strukturerna upprätthålls. Att tillåta den formen av utnyttjning leder i sin tur att även andra former kan få utlopp. Se bara på hur proletariatet utnyttjas av den som äger produktionsmedlen (kapitalisterna)? Exempelvis ägde min chef på bageriet där jag jobbade i somras maskinerna och ugnarna för att baka bröden. Jag som inte äger några produktionsmedel måste istället sälja mig själv, min arbetskraft. Min chef på bageriet tjänar pengar på att jag arbetar för henne, detta beror på att när jag säljer min arbetskraft så får jag egentligen inte betalt för allt jag har producerat. Hon tjänar ett så kallat mervärde på min insats. Därför kan hon ta ut en vinst och stänga bageriet på vinterhalvåret för att ta ledigt medan jag måste jobba året runt för att klara mig.  Här blir det tydligt att min chef uttnyttjar mig för sin egna lycka men eftersom att konsekvenserna av detta blir att jag får pengar och hon också så blir handlingen god enligt ett konsekvensetiskt perspektiv. Om man däremot skulle se utifrån utilitarismen så skulle man se till mesta möjliga lycka för fäst antal människor. Om man skulle tänka på det viset så skulle det förmodligen vara bäst för flest om vi alla tillsammans ägde produktionsmedlen och alla tillsammans delade på vinsterna.

Kant, och pliktetikerna, menar att man alltid bara ska följa och ta hänsyn till plikterna, allt annat är oväsentligt. En handling är alltså rätt omm det alltid är rätt att göra på det viset. Detta är problematiskt eftersom att konsekvenserna av plikterna ibland måste spela in. Det är näst intill omöjligt att skapa en plikt som alltid ska gäller och jag har problem med tanken att det är okej att det ibland går lite snett och att folk ibland kan fara illa. Exempelvis så måste det vara okej att skilja sig om man blir misshandland i sitt förhållande och man inte har några barn. Konsekvensetiken kan här vara mer flexibel och se till varje enskilt fall något som är fördelaktigt med etiken. Detta leder dels till att man kommer ifrån illusionen att det alltid är rätt att handla efter en viss moral och dels till att man inte bidrar till upprätthållandet av konservativa normer som i sin tur leder förtryck av olika slag.

Det kan vara lätt att rättfärdiga ondska genom att hänvisa till plikter. Visserligen finns det plikter som säger att man inte får döda, men om detta även rättfärdigar att kvinnor förvägras abort, är det då en god plikt att handla efter? Att förvägra en kvinna abort är nämligen en av många yttringar av kvinnoförtyck.  Man förnekar henne  rätten till sin egen kropp och kan därmed kontrollera henne och förvägra henne de förutsättningar som är priviligierade mannen. Detta kan lätt kopplas till religiös pliktetik vilken menar att de moraliska plikterna är givna av Gud och därför inte kan ifrågasättas. Religionen är en konservativ makt och, exempelvis, alla de abrahamitiska religionernas religiösa skrifterna skrevs under en tid där patriarkatet var extremt utbrett. Om man hänvisar till att det är Gud som bestämt att en kvinnas plikt är att ta hand om hushållet och en mans är att försörja familjen så är det svårt att ifrågasätta och på så vis bidrar den religiösa pliktetiken till att patriarkatet upprätthålls och därmed främjar den, i vissa frågor, ondska.

Problematiken med religionens plikter är, enligt Simone de Beauvoir, att möjligheten till transcendens, alltså överskridande, i med dessa roller alltid varit förunnat mannen. Kvinnan blir förpassad till ”immanens” (det vill säga motsatsen till att överskrida/transcendera).  Kvinnan skall stå i hemmet, laga mat, städa, föda barn. Kvinnan tar inte, på grund av dessa plikter, del i det mänskliga. Vi människor kan, till skillnad från djuren, tänka: vi kan tänka att vi är fria och att vi är ofria, vi kan ha ångest över att vi finns till. En apa föds, äter, förökar sig och dör, men vi människor kan gå utöver dessa enkla, primitiva, immanenta livsvillkor. Vi kan sätta upp mål och projekt för våra liv som inte endast har att göra med överlevnad eller fortplantning; vi kan bli skapande konstnärer, filosofer och författare och när vi blir det överskrider/transcenderar vi oss själva. Detta blir bara ett privilegium bara mannen har så länge man upprätthåller dessa roller genom plikterna. På så vis förtrycker de kvinnan, hon förövas sin mänsklighet. Om vi ska koppla till frågan om homosexualitet så blir problematiken med rollerna, plikterna, att det inom familjen ska råda hierarki där mannen står överordnad kvinnan något som inte går i ett homosexuellt förhållande och därmed upprätthåller plikterna heteronormativiteten. De religiösa plikterna reproducerar i med detta strukturera som leder till att kvinnan förblir underordnad mannen, något som jag anser vara ett stort problem med etiken. Dock så skulle man om man såg till konsekvensetiken kanske ha svårt att säga att det skulle bli mest bra konsekvenser om vi lyckades skapa ett jämlikt samhälle med tanke på att det skulle kräva att den härskande gruppen män var tvungna att lämna ifrån sig sina privilegium, något som för dem skulle innebära negativa konsekvenser. Frågan om alla skulle tjäna på ett jämställt samhälle är dock komplicerad och hör inte riktigt hit. Det går emellertid att fastställa att det normer som finns för hur män ska vara kan vara extremt problematiska för deras välbefinnande trots att de i samhället tjänar på dem.

Pliketiken kan vara svår att omsätta på andra eftersom människor har olika behov. Kanske är det okej för en människa som inte har möjlighet att köpa mat till sina barn att stjäla. Detta skulle inte pliktetikern erkänna då man alltid ska handla utifrån sina plikter. Konsekvensetikern förstår här att ibland så kan situationen kräva att man går emot en lag. Dock så vill vi inte ha ett samhälle där folk går omkring och stjäl. Här ser vi återigen vikten av den flexibilitet konsekvens etiken har att erbjuda. Utilitarismen kan vara relevant när man ska handskas med samhällsfrågor eftersom att etiken kan väga in hela samhällets behov och omsätta dem till en gemensam moral. Exempelvis så kan etiken förstå att utifrån ett samhällsperspektiv så måste det vara okej med abort eftersom att konsekvenserna av det motsatta skulle få fruktansvärda konsekvenser i vissa fall, exempelvis vid våldtäkt.

Uliteralismen ser till alla, inte bara till den som har en röst. De som skapar plikterna är de som har makten. På så vi är de även anpassade efter att tillfredsställa dem. Detta är extremt problematiskt eftersom att strukturerna på detta vis fortplantas. Om man ser till samhället så skulle kanske utilitarismen passa bättre. Ett exempel där en tillämpling av utilitarismen skulle leda till mer lycka: I dagens Sverige råder hög arbetslöshet vilket leder till att en stor grupp människor drabbas av ofrivilligt utanförskap. Samtidigt arbetar många anställda mer än någonsin, vilket leder till mindre ork och tid för socialt umgänge och fritidsaktiviteter, det kan dessutom med tiden leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Ur ett utilitaristiskt perspektiv så skulle man kunna föreslå en reform som skulle innebära 6-timmars arbetsdag. Om man skulle dela på jobben som fanns så skulle det innebära lycka för fler som utilitarismen förespråkar. Aristotoles förespråkade den så kallade gyllene medelvägen. Vi kan här exemplifiera detta genom att påstå: om du arbetar för lite så är du lat, om du arbetar för mycket är du överdrivet ambitiös och balansen ligger någonstans mellan dessa två extremer. Ur ett konsekvensetiskt perspektiv kan man se att konsekvenserna av denna reform skulle innebära att alla arbetslösa skulle få arbete och därmed få ett meningsfullare liv, de anställda skulle samtidigt få mer ledig tid vilket sannolikt skulle göra dem lyckligare. Min teori är att denna utökade fritid skulle underlätta för människor att utveckla sig själva. Man skulle då få mer tid att ägna sitt liv åt att utveckla och förädla sina sina bra personlighetsdrag. Om man gör det så kommer man att blomstra som individ och då skulle man skänka andra människor mer lycka vilket i sin tur skulle leda till ett bättre samhälle. Alltså skulle denna reform ur ett konsekvensetiskt perspektiv, (utilitarismen) leda till många bra konsekvenser. De som skulle vara emot en reform skulle säga att det skulle leda till at fler människor skulle få det sämre ekonomiskt ställt. I min utopi skulle dock detta inte göra något eftersom att solidariteten värdesätts högst.

Mitt resonemang ovan bevisar att det skulle vara gynnsamt, enligt mig, om vårt samhälle byggde på utelitarismen. Om vi alla skulle tänke ur ett utelitaristiskt perspektiv så skulle solidariteten vara det som styrde mest. Vi skulle eftersträva ett samhälle som skänkte mesta möjliga lycka åt flest antal människor och vi skulle inte bevara förtyckande plikter bara för bevarandets skull. Vi skulle ständigt vara tvungna att anpassa oss efter samhället och vad de behöver eftersom att vi alltid skulle anpassa vårt handlande efter situationen och därmed inte handla utifrån principer trots att de leder till olycka.

Sammanfattningsvis så har etikerna olika för- och nackdelar. Efter att analyserat dessa så har jag kommit fram till att konsekvensetiken är den bästa. Detta eftersom att jag anser att det är viktigt med en vitalisering av roller och normer i samhället. Att stödja en etik som verkar som en konservativ makt bidrar till upprätthållandet av förtryck av olika slag. Något som enligt mig är oacceptablt. Samtidigt har vi sett att konsekvensetiken ibland även den kan bidra till ett felaktigt tänkande då man inte handlar alls utifrån värderingar utan bara utefter konsekvenser. Trots detta så ser jag hellre att vi följer en etik som är flexibel, som kan anpassas efter omständigheterna och som ser till mesta möjliga lycka för flest antal människor. Vi behöver att samhälle som styrs av solidaritet och inte egoism Ett samhälle där de starka ser även till de svagas behov och där vi delar på det som finns. I med detta resonemang så skulle utlitarismen vara den etik som förde oss närmare utopin.

Att avgöra vilken etik som är bäst utav pliktetik och konsekvensetik är inte så enkelt. En mängd olika situationer uppstår i livet och ibland är pliktetiken den bästa etiken men ibland är det konsekvensetiken som passar bäst. Det finns en stor skillnad på pliktetik och konsekvensetik. En konsekvensetiker säger att konsekvensen av en situation avgör om en handling är ond eller god. Pliktetikern däremot menar att man har plikter i livet och det är principen eller reglerna som är det viktigaste att rätta sig efter och inte konsekvenserna av en handling. Detta innebär att enligt konsekvensetiken så blir en handling god när man har avseende till konsekvensen av en handling man begår. Men för en pliktetiker är en handling god om och endast om ens plikt kan appliceras till allmän lag.

Både pliktetiker och konsekvensetiker värdesätter plikter gentemot konsekvenser. Den tydligaste skillnaden mellan pliktetik och konsekvensetik är att en konsekvensetiker är i behov av att veta konsekvenserna från en handling av alla inblandade som påverkas till antingen det bättre eller sämre för att sedan avgöra vad som är etiskt rätt eller fel. En pliktetiker däremot behöver bara se handlingen ur den som utför handlingens perspektiv och se om han eller hon handlade efter en plikt. Pliktetikern och filosofen Immanuel Kant använde sig av det kategoriska imperativet för att upplysa folk om hur de skulle handla för att vara goda människor. Kant anser på att man alltid ska handla efter etiska regler om och endast om man kan tänka sig att handla så i alla situationer. Att man ska följa sin plikt i alla situationer. Där är jag dock inte ense med Kants åsikter då jag inte anser att man inte alltid kan följa plikten eller lagen. Oftast kan man det anser jag, men det finns nödsituationer då man måste bryta lagen för att kanske rädda liv. Exempelvis måste polisen och ambulans bryta mot trafikregler för att snabbt kunna ta sig till och från platser för att antingen förhindra brott eller rädda liv. Jag vet inte hur Immanuel Kant skulle agera om hans barn skulle bli akut sjukt och han snabbt måste ta barnet till sjukhus. Skulle han följa sin plikt och hålla hastigheten på vägarna eller skulle han överträda reglerna för att kunna hjälpa sitt barn? Konsekvensetikern är redan framme på sjukhuset och har fått hjälp när Immanuel Kant väntar på att trafiklyset ska slå om till grönt i någon korsning. I dessa akuta fall anser jag att konsekvensetiken är bäst, när det handlar om att hjälpa människor för att de ska få det bättre. Men i vardagliga livet så finns  det mycket gott i pliktetiken och jag tror att ett bra samhälle bygger på att man kommer överrens om vilka regler som bör följas i huvudsak. Men ibland så måste man bryta reglerna. Därför tycker jag det som sagt är svårt att säga att konfliktetiken alltid är bäst eller tvärtom. Det beror på vilken situation man är i.

Kortsiktigt och när man står inför svensk lag så är pliktetik den bästa. Men de som räddar liv (brandmän, ambulanser, poliser men även vardagshjältar) kan inte alltid följa sin plikt utan måste tänka på konsekvenserna. Inom den nämnda yrkena måste man ta egna initiativ och bedöma situationer och sedan agera inte bara efter plikt utan även efter vad konsekvensen blir om de inte skulle ingripa. Många gånger handlar dessa människor efter mer än vad deras plikt kräver. Konsekvensetik är rätt så länge man inte utsätter sig själv eller någon annan för allt för stor fara i förhållande till situationen. Slutligen är pliktetiken ofta bäst, men ibland måste man strunta i plikten och tänka på konsekvenser för att göra den rätta handlingen i en situation.

När det kommer till att välja mellan pliktetik och konsekvensetik så lutar jag mig mer åt konsekvensetik eftersom att den inte bara är, enligt mig, mer användbar och bättre på olika sätt i vårt samhälle utan även något som alla kan använda sig utav på ett annorlunda sätt än pliketik.

En pliktetiker styrs av regler och handlingar som endast kan upphöjas till allmän lag och gälla alla. Rätt eller fel avgörs av handlingen och om den kan följas av både dig själv och alla andra likadant. Sedan finns det inget som får komma i vägen utan man ska alltid följa dessa plikter och regler i alla lägen och situationer. Det man själv gör, vare sig det är ”rätt” eller ”fel” som att t.ex, inte döda eller säga en vit lögn, blir automatiskt något som alla andra då också får göra och därför så avgörs om en handling är rätt eller fel baserat på om denna handling kan följas av alla människor.

En konsekvensetiker utgår ifrån konsekvenserna av en handling och sedan bestämmer om handlingen är rätt eller fel. Det som då avgör är hur stor nytta den gör för flest antal människor. Till skillnad från pliktetik så krävs det inom konsekvensetik att man måste veta situationen och dess läge innan man kan avgöra om en handling är rätt eller fel. Om man ska hjälpa någon i en situation där man själv kan skadas – vad blir rätt att göra och vad blir fel? Ska man ringa polis eller ska man hoppa in och hjälpa offret?

Eftersom världen består av många olika kulturer och religioner och genom det,olika tankesätt, åsikter, beteenden osv, så tycker jag att konsekvensetik är bättre och mer användbart. Skulle man utgå ifrån att alla människor tänker exakt likadant, värderar exakt samma saker, så skulle man kunna säga att pliktetik är bättre för då följer alla reglerna och plikterna på samma sätt.

Däremot, pliktetik kan vara klurigt, precis som konsekvensetik kan vara men på ett annat sätt. Pliktetik kan krocka på många sätt som t.ex, en mördare attackerar en familj. Om en lag är att man inte får döda, så bryter ju mördaren denna regel men ska t.ex, en av familjemedlemmerna följa lagen och låta alla bli dödade eller ska man välja att skydda sin familj och därmed kanske döda mördaren? Hur blir det då? Då har plikterna krockat, att både skydda varandra och att inte mörda.

Skulle man se denna situation utifrån ett konsekvensetiskt perspektiv så skulle man tänka: vad blir konsekvensen av att han mördar alla oss och vad blir konsekvensen av att jag mördar honom och hela min familj överlever? I en sådan situation så bidrar andra alternativet till nytta för fler människor än mindre och det är bara mördaren som dör då. Utifrån denna etik så är den handlingen då ”rätt” eftersom att man hellre förlorar en person än fler och i just denna situation så dör endast en person som vill något ont och en oskyldig familj överlever, tack vare självförsvar.

Samtidigt som pliktetiken är bra då regler och princip är en bra grund för alla människor så måste man tänka på att när en regel är ”satt” så måste den följas i alla lägen, alla situationer, oavsett vad. Detta kan inte båda gott i många lägen då en lag kan leda till något dåligt och den kan även krocka med andra regler och lagar vilket leder till mer förvirring och mer problem. Konsekvensetiken tillåter en människa att själva tänka igenom vad konsekvenserna av en handling kan bli och om det bådar mer gott än ont, så är det rätt och är det tvärtom, så är det fel. Ja, konsekvensetiken är inte alltid bäst då alla inte tänker likadant och alla människor inte är lika förnuftiga eller delar samma värderingar, åsikter, moral, kulturer/religioner osv, vilket betyder att t.ex, människor från dessa olika platser/kulturer handlar annorlunda i samma situation – en kan göra fel och en kan göra rätt. Men jag håller mig till att konsekvensetiken är mer praktiskt än pliktetiken så som världen och människan fungerar idag.

Att besluta om pliktetik eller konsekvensetik är de bästa att följa kan vara svårt att veta då dessa två är något oerhört olika varandra. Man kan ha delade meningar beroende på vilken situation man är i.

Konsekvensetiken och pliktetiken skiljer sig åt relativt mycket. Konsekvensetiken ser till vilka konsekvenser handlingen medför och att det är utefter dessa en handling kan ses som antingen god eller ond. Mot denna bakgrund blir en handling god eller ond beroende på vilka konsekvenser som handlingen medför. I pliktetiken däremot, avgörs handlingen om den är god eller inte med hänvisning till de regler som samhället har. Om en handling inte är i enlighet med dessa regler så medför det givetvis konsekvenser.

Inom utilitarismen finns det olika grenar. Två av dessa är Hedonistiskutilitarism och Preferensutilitarism. Hedonistiskutilitarismens utgångspunkt är att det allmänna välbefinnandet, lyckan, ska maximeras. Detta kan beskrivas som att man vill uppnå den största möjliga lycka åt största möjliga antal. Vid varje enstaka ögonblick vi upplever så befinner vi oss på en viss nivå utav välbefinnande och Jeremy Bentham menar att man ska göra det som bidrar med mest njutning. Man bör ta hänsyn till hur länge denna njutning varar samt om den leder till andra njutningar eller smärtor. Med andra ord, om man gillar att träna snarare än att läsa litteratur, är det att träna man bör göra. Värt att tillägga är att man med en individs lyckorus syftar på det sammanlagda välbefinnandet där både positiva och negativa känslor räknas ihop.

Hedonistiskutilitarism och Preferentialism påminner om varandra då de båda vill maximera ett intrisikalt värde. Men den senast nämnda syftar på att ett maximerat välbefinnande här ersätts med preferentialism tillfredställelse. Avsikten är att samtliga människor har egna, individuella, mål. Man menar att det värdefulla är målen i sig och att lyckan bara är ett plus i kanten som potentiellt kan medföras på vägen. Både teorierna är monistiska teorier vilket innebär att det bara är en enda sak som har värde för dess egens skull.

För att jämföra de två formerna av utilitarism kan jag tillämpa dem på̊ ett konkret exempel.

I Sverige planeras det byggas ofantligt stora vindkraftverk med en kostnad på 40 miljoner, detta har ifrågasatts av väldigt många medborgare. Många hävdar att bygget bör avbrytas, medan andra vill hålla fast vid de ursprungliga planerna. De som förespråkar att bygget bör ske menar på att de kommer leda till en bättre miljö, vilket gynnar samtliga medborgare. Dem som inte delar denna åsikt syftar på att byggandet kommer leda till att hundratals familjer tvingas lämna sina hem eftersom att byggandet behöver det utrymmet. De menar också att de kommer leda till en förlust på vacker natur.

Den hedonistiske utilitarismen behöver i mitt exempel ta reda på hur mycket lyckligare varje enstaka medborgare blir utav den bättre miljön som kommer skapas. Dem måste också ta hänsyn till samt bedöma hur mycket olyckligare familjerna blir som tvingas lämna och flytta ifrån sina hem. Eftersom att familjerna endast står för en bråkdel av de samtliga medborgarna så ska man inom hedonismen bygga vindkraftverket om den genomsnittliga lyckoförlusten vid en flytt är betydligt större än den genomsnittliga lyckoökningen byggandet ger upphov till. Den kritik som kan riktas på hedonismen är det faktum att det är svårt att jämföra människors individuella lyckonivåer.

För preferentialism skulle uppgiften istället bli att jämföra medborgarnas intresse för byggandet med hur stort intresse dessa familjer har att bo kvar. En del preferentialism utilitarism syftar emellertid på att man kan använda människors betalningsvilja som en slags mätning på styrkan hos deras önskningar. I mitt exempel innebär detta att man jämför hur mycket befolkningen totalt är beredda att betala för att få bo kvar alternativt hur mycket man måste betala dem för att de ska flytta. Kritiken som kan riktas mot denna teori i denna fråga är att man inte kan använda en betalningsvilja som en mätning på önskningars stryka. Detta eftersom att de leder till att dem bättre ställda kan betala mer och därmed få mer inflytande, där av är det inte ett rättvist tankesätt.

Så vad är den bästa etiken? Det beror helt på vem man frågar men enligt mig så är det pliktetiken som lockar mest. Varför jag tycker just pliktetik är därför att det samhälle vi lever i idag har mest pliktetik i sig. Man bör göra de som är rätt, om man ser en gammal gumma eller gubbe som har det svårt att ta sig fram exempelvis så är det en plikt att man bör hjälpa dem. Det finns absolut människor i vårt samhälle som inte skulle hjälpa gamlingar som skulle vara i den situationen som i mitt exempel ovan eller liknande händelser. Det finns även andra plikter som samhället har skapat sen finns det religiösa plikter men det är olika beroende på vem man frågar. Det är denna etik som speglar sig mest in i vårt samhälle och det är nog den största faktorn till varför jag tänker som jag gör.

Att själv ta ställning till vilken etik man eller jag tycker är bäst eller mest rimlig kan anses svårt. Eftersom det finns både positiva och negativa faktorer kring dem båda olika etikerna.

Om jag själv skulle ta ställning till en etik som jag anser vara mest klok rimlig och logisk så skulle jag välja konsekvensetik. Anledningen till att jag anser att konsekvensetik är den etiken som jag anser mest klok och rimlig är pågrund utav att man aldrig vet hur eller vad sin handling kommer att bli efter handlandet, man kan aldrig veta eller anse om någonting eller rätt eller fel. Vilket pliktetiken menar att man gör. Konsekvensetiken tycker även jag sträcker sig eller ter sig till alla människor och alla människors handlanden. En avsikt eller handling som du gör får oavsett en konsekvens, antagligen en god eller en ond. Medan pliktetiken mera baserar sig på vad man skall samt inte skall göra för olika slags handlingar.

Det konsekvensetiken och pliktetiken har som största gemensamma nämnare enligt mig är att dem handlar om konsekvenser kontra plikter. Utifrån en pliktetiker så behöver denne endast se sina handlingar utifrån sig själv, och dennes eget perspektiv. Så att denne handlar utifrån sin plikt. Medan en konsekvensetiker måste eller ser det utifrån sitt egna samt andras perspektiv, hur kan detta påverka andra runt omkring, och vad blir konsekvenserna? Denna vet alltså inte vad som är rätt och fel med sin handling, dels för att en handling kan påverka människor på olika sätt. En handling skulle tillexempel kunna vara god för en eller en del människor, medan den för en annan eller andra människor är en ond och negativ handling och denna eller dessa människor kommer då drabbas utav negativa onda eller dåliga konsekvenser. Ta tillexempel citatet ”Ta från dem rika, ger till dem fattiga” som ett exempel på en handling som drabbar dem olika människorna olika med handlingens konsekvenser och följder. Immanuel Kant menar på att man alltid skall handla utifrån etiska regler, en plikt som han anser skall följas och bör följas oavsett situation eller konsekvenser. Det är även det som jag personligen lägger mig i och anser att pliktetiken är den etik som jag tar minst ”ställning” till personligen. Hur kan en plikt eller någonting man gör (en handling) vara rätt i alla olika situationer? Och hur kan konsekvenserna då alltid bli rätt?

”Man skall icke ljuga” är en typisk plikt som en pliktetiker kan ha. Menar dem då att det aldrig är okej att dra en vit eller nöd-lögn?

Filosofin menar på att man håller sig till en skola och att man handlar och agerar utifrån den. Jag personligen kommer nog att förhålla mig till konsekvensetiken då jag som sagt tycker att den är den mest logiska och rimliga etiken. Pliktetiken är tyvärr något som jag inte kommer ty mig utifrån, dels för att jag inte alls delar samma åsikter om ”livet och dess begär, men också för att jag inte kan sätta in mig i dess situation eller regler. Självklart så kommer inte konsekvensetiken alltid att förhålla sig helt och ständigt utifrån mig och mina handlingar, åsikter och så vidare. Men indom där så finns det en resonerande skola som avgör om handlingar är moraliskt korrekta, eller om dem är felaktiga.

Pliktetiken har goda tankar och begär kring vad som i teorin sker. Men det är inget jag skulle förhålla mig till. Är det verkligen alltid fel att tillexempel döda? Ta tillexempel en polisman som skjuter och dödar en person som tagit folk som gisslan och hotar att döda dem, har polismannen nu gjort fel för att han sköt en person som var nära på att ta flera oskyldiga människors liv?

Om jag också skall gå utifrån mig själv så kan jag säga att jag oftast och många gånger tänker efter en extra gång på något jag skall göra, därför att jag tänker på vad följderna och konsekvenserna kan bli utifrån mitt handlande och agerande. Och det anser även jag vara klokt, logiskt, och rimligt.