I mitt etiska exempel måste tre, väldigt olika, män i en livbåt, välja om de ska offra och äta en av de tre så att två överlever, eller om alla tre ska riskera att dö. Om de väljer att en ska offras, måste de även bestämma vem det ska vara. Livbåten – etiskt problem. Den ena killen, Martin, är ung men lider av en bromsbar sjukdom. Den andre, Hassan, är beroende av anabola steroider och den tredje, Klas, är gammal men adoptivförälder och morfar.
Konsekvensetik fokuserar på handlingens effekter, d.v.s. konsekvenserna av ett agerande. Det är just konsekvensen som avgör om ett agerande är gott eller ont. Den största skolan inom konsekvensetik är Utilitarismen som försöker förklara vilket handlingssätt vi ska välja. Utilitarister menar på att en handling är god, om och endast om den maximerar den sammanlagda mängden av det goda. Alltså, menar Utilitarister, att det bästa handlingssättet är det som medför mest av det goda. Detta är grundtanken för den här skolan, men det finns förgreningar som skiljer sig en aning. De jag tänker ta upp är Prefensutilitarism och Hedoniskt utilitarism, vilket man kan läsa om i häftet om etik. Prefensutilitarister menar att det handlar om att maximera antalet tillfredsställda önskningar. Desto fler önskeuppfyllelser, desto bättre. Hedoniskt utilitarism fokuserar istället på att lyckan i livet ska maximeras så mycket som möjligt. Skillnaden mellan dessa två är synen på vad som gör konsekvenser bra eller dåliga.
Jag kommer nu skriva om hur en Hedonisk utilitarist och en Prefensutlitarist skulle resonera kring mitt etiska problem. En Hedonisk utilitarist skulle säga att en i båten måste offra sig och att denne ska vara Martin. Detta beror på att Hedoniska utilitarister inte värdesätter ålder, ras, klass m.m. så länge hen kan känna njutning. Alltså har inte Martins unga ålder en påverkan. Han är dessutom sjuk och kanske själv inte är lycklig. På så sätt kanske han skulle känna mer lycka av att dö. Att inte döda någon skulle den här skolan inte förespråka, eftersom att effekten skulle vara att ingen får känna lycka, förutsatt att Martin inte vill dö. Den som verkligen inte borde offra sig är, enligt Hedoniskt utilitarism, Klas eftersom att han kommer känna stor lycka av att se sina adoptivbarn och barnbarn växa upp.
En Prefensutlitarist skulle å andra sidan säga att, Klas ska offras eftersom att han är gammal och inte har många önskningar kvar i livet. Dock kan även Martin riskera att dö i förtid och därför skulle han också kunna vara ett offer då antalet livsönskningar han har kvar, är oklart. Samtidigt är det troligt att Klas själv väljer att dö då han skulle önska att själv inte döda en sjuk pojke. Om pojken inte dör, så tillfredsställs inte Klas önskning. Här ser man en likhet mellan de två skolorna eftersom att Hedoniskt utilitarism skulle mena att Klas skulle kanske känna lidande av att döda en pojke och därför skulle han inte bli lycklig, därmed bör han dö, beroende på hur man ser på problemet bör Klas både dö och leva enligt Hedonisk utilitarism.
Det som gör det svårt att tillämpa Utilitarismen är att alla konsekvenser måste räknas med. Antalet kan vara oändliga och att sedan kunna avgöra om de är goda eller inte är en svår och lång process. Dessutom betonar skolan, den “maximalt sammanlagda mängden av det goda, men det vad är gott och ont? Det är alltså svårt att beräkna mängden lycka eller njutning för de handlingen berör. Problem uppstår även när man ska jämföra olika njutningar eller plågor, är faktumet att du hamnar på sjukhus samma som att missa bussen till en intervju? Slutligen kan Utilitarismen ifrågasättas, eftersom att den säger att man ska vara opartisk i sina val. Detta är väldigt svårt om man står inför valet att rädda sin mamma eller en främling. Det kan helt enkelt gå emot våra normer och vår moral.