Mitt etiska problem handlar sammanfattat om hur en mans straff ska bli efter att han blivit dömd för mord, dödsstraff eller livstidsfängelse med chans till frigivning. Han har inte erkänt brottet han blivit dömt för och det finns därför ingen garanti för att han verkligen begått det.

Länk: http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/dodsstraff-eller-livstid/

Konsekvensetik är en etikens skola som innebär att man avgör huruvida en handling är rätt eller fel, samt bestämma om den bör genomföras eller ej, beroende på dess effekter. Alltså väger man handlingens avkastning för att avgöra. För en konsekvensetiker är det endast, och bara endast, handlingens effekter som avgör. Det finns fler skolor inom konsekvensetiken som förespråkar olika sätt att bedöma handlingar. Den största och mest kända är Utilitarismen.

Utilitarismen menar på att en handling är rätt om den maximerar den sammanställda mängden av det goda; alltså att det är rätt enbart om så mycket gott som möjligt utvinns av handlingen. Hur gott definieras är olika; ibland talar man om lycka och ibland om njutning. Den negativa sidan är där det onda finns, så som smärta och olycka. Således är en god handling för en utilitarist vad som leder till mer lycka än olycka för så många som möjligt. Man mäter gott mot ont för att komma fram till ett beslut, och alla handlingens konsekvenser måste kännas vid (för vid varje handling har man minst två handlingsalternativ att göra eller inte göra. Sedan han handlingen eller icke-handlingen ofta ett flertal konsekvenser) samt  värderas (positiv eller negativ avkastning) för att sedan sammanställa  och avgöra om handlingen är god eller ond. Det finns en gren i utilitarismen som kallas Hedonisk utilitarism vilket innebär att när man väger gott mot ont benämner man poängen i lyckan eller njutningen hedoner. Alltså att varje njutning är en hedon – en lyckopoäng. För att bedöma ställer man sedan upp poängen mot varandra och ser till det handlingsalternativ som ger mest hedoner – mest lycka.

I häftet om etik står det att “[u]tilitarismen är tilltalande av flera skäl” detta för att “[d]en hänvisar till sådant som vi har erfarenhet av och som vi ofta faktiskt eftersträvar”(s.17). Vad som kan vara knepigt med utilitarismen är att det ibland kan vara svårt att väga gott mot ont, för vem bestämmer vad som är vad för vem? Samt att det kan komma i konflikt och strida med vår moraliska intuition, vilket är vad jag tycker är rätt och fel inuti mig själv, för det är precis som häfte säger; många skulle säga att moralen hänvisar till att man tar hänsyn till de människor som finns i den närmaste och mest betydelsefulla kretsen, men samtidigt begär utilitarismen att alla ska värderas lika. Grundtanken är hur som helst att det inte spelar någon roll just vem det drabbar.

Det finns fler grenar inom utilitarismen som skiljer sig en aning från varandra. En gren är handlingsutilitarismen för vilken Jeremy Bentham, som var en av utilitarismens grundare, tillhörde. Det som särskiljer handlingsutilitarismen är att man ser till situationen för hur stort moraliskt värde en handling har, alltså att situationen avgör. Benthams ansåg att det moraliska värdet för en handling bestäms av effekterna, precis som hela den konsekvensetiska läran säger, men han ansåg även att alla typer av njutning (eller lycka) har samma värde. Vad som är av betydelse är “hur stark njutningen är, hur länge den varar och om den leder till andra njutningar eller smärtor”(s.18).

En tredje riktning inom konsekvensetik är regelutilitarism vilket är en riktning som förespråkar följandet av regler. John Stuart Mill var en engelsk regelutilitarist och hans syn på lycka och njutning skilde sig en del från Benthams. Mill trodde nämligen att njutning och lycka kommer i bättre och sämre former. Problemet blir således; hur vet man vad som är bättre/sämre njutning eller lycka? Mills lösning var att se till den person som upplevt båda och lita på dennes omdöme för att få en bedömning på om handlingen bör genomföras eller ej. Detta för att denne är bättre lämpad att avgöra frågan än någon som bara provat det ena.

Hur skulle en konsekvensetiker handla i mitt fall? Jag kommer att titta på hur en Hedonisk utilitarist samt en regelutilitarist skulle resonera.

En hedonisk utilitarist skulle börja med att se till för och nackdelar med dödsstraff kontra fängelse. Vad bli konsekvenserna av handlandet vs icke-handlandet? Vi ställer upp det i en tabell;

Om handlingen begås (han dör) ser konsekvenser ut på följande vis;

-;

1. Den dömde kan vara oskyldigt dömd och dör för ett brott han inte begått utan chans att överklaga.
2. Hans familj och vänner får lida förlusten av sin familjemedlem.
3. Staten ignorerar skyddandet av mänskliga rättigheter.
4. Fel fostran från staten av folket; dubbelmoral i mordfrågan.
5. Om han verkligen begått brottet blir han en martyr, han dör för sin handling. Detta kan i de skevas ögon uppfattas som triggande eller nobelt

+;

1. Familjen för den mördade får rättvisa.
2. Samhället befrias från en mördare (förutsatt att han är skyldig).
3. Skräckexempel för framtida mördare.
4. Markering från statens sida; nolltolerans.

Om handlingen inte begås (han dör inte) ser konsekvenser ut på följande vis;

-;

1. Den mördades familj kan leva i skräck för att den dömde kan komma att släppas fri samt känner som han ej fått straff nog.
2. Samhället kan inom sin tid utsättas för en människa som är kapabel till att mörda igen (förutsatt att han faller tillbaka in i brottsliga mönster).
3. Fängelse kanske inte är avskräckande straff nog för framtida brottslingar.
4. Han kan omprövas och frisläppas trots skyldighet (förutsatt att han är skyldig).

+;

1. Mänskligt liv besparas.
2. Han får rätt till omprövning  och kanske bevisas oskyldig (om oskyldig) – får friheten tillbaka.
3. Rehabilitering kan leda till ett normalt liv.
4. Den dömdes familj mister inte en familjemedlem.

Vi väger positiva och negativa konsekvenser; Icke handling = 5 positiva 5 negativa, handling = 5 negativa 4 positiva. En hedonisk utilitarist skulle då säga att dödsstraff skulle vara en ond handling och fängelsestraff lika ond som god då man räknar poäng. Alltså skulle mannen få fängelsestraff istället för dödsstraff för att det ger mest positiva hedoner.

Hur skulle en regelutilitarist handla? Jo, ser man som sagt till sådant som regler och lyckans värde (bättre, sämre?). Vi har redan tittat på konsekvenserna av de olika handlingsalternativen, och vi börjar nu med är att se till regler. Vilka regler ska följas? Moraliska lagar? Öga för öga, tand för tand? Lagbalken för nationen ifråga? Detta är en gren inom utilitarismen, och vad är utilitarismen som helhets främsta mål? Jo, att skapa så mycket lycka som möjligt. Att följa olika lagar ger olika konsekvenser/effekter vilket ger olika sammanställd mängd lycka. Hur vet man vad man väljer så att mängden lycka maximeras? Pliktetikern skulle säga att man vänder sig till den person som har mest utvecklad smak i frågan; den personen som upplevt alla olika effekter/alternativ för att denne som sagt är bättre lämpad i att fatta ett beslut. Vem är då det? Jag skulle tro att en domare är bäst lämpad, detta för att hen har erfarenhet av konsekvenser för t.ex. respektive parts familjers, samhällets och den dömdes lycka beroende på handlingsalternativ (förutsatt att domaren tidigare dömt liknande mål). Domaren skulle välja att följa moraliska lagar för att det är vad som svarar för den mesta sammanställda lyckan eftersom ett samhälle oftast följer en allmän syn på moral , men vem bestämmer egentligen moraliskt värde för vem? Jag kan bara svara för min moraliska syn på saker och ting, och mitt perspektiv på moral är normativ eftersom jag socialiserats in i samhällets allmänna syn på moral. Domaren skulle välja att låta den dömde leva för att den mördades familj redan förlorat en medlem, och hämdlusten avtar ofta (men inte alltid) med tiden vilket gör att den tillfälliga lyckan som hämd (den dömde dör) skapar bara är just tillfällig. Skulle den dömde dö skulle det skapa mer olycka eftersom det ger en bestående olycka hos den dömdes familj. Den allmänna synen på moral säger ju också att det är fel att mörda, vilket så skulle vara fallet om han skulle staffas med döden. Eftersom en regeletiker också som sagt säger att njutning värderas olika så betyder ju det att tillfredsställelsen skulle vara större av att en människa rehabiliterats tillbaka in i samhället och blir en tillgång för samhället istället för att plockats bort från det när han (den dömde) kan besitta egenskaper som är en tillgång för, låt oss säga, samhällets utveckling.

Såklart finns det saker man behöver fundera över som konsekvensetiker om man handlar inom pliktetiken och Hedonisk utilitarism. Båda grenarna kan strida mot moraliska värderingar för människor eftersom det inte är givet att alla har samma värderinger, vilket således kan resultera i olika mycket lycka, det skulle ta lång tid all kalkylera den sammanställda mängden lycka för alla. Sedan är alla effekter relativa och det är svårt att veta precis hur alla konsekvenser kommer att bli. Det blir lätt bara spekulationer istället för att kunna säkerställa ett helt realistiskt scenario.  För pliktetikern är det inte säkert att domaren vet bäst för alla bara för att hen har varit med och dömt ett liknande fall, för inget fall är identiskt med det andra och hen kan aldrig svara för hur en person eller familj kommer känna inför ett beslut. En hedonisk utilitarist som ser till lyckans/olyckans lika värde överallt tycker inte jag är inte riktigt  realistisk, för en sticka i tån är enligt mig inte samma olycka som att förlora en närstående, vilket det är om man räknar hedoner.     

Länk till mitt inlägg om problemet som ska behandlas: http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/etikproblem/

• Mitt problem handlar om ett gift par, varav mannen är döende. Kvinnan är otrogen mot honom då han inte längre (på grund av sjukdomen) kan ge henne det hon behöver/hungrar efter. Mannen i förhållandet kommer enligt läkare att dö inom 3 månader. Kvinnan undrar om hon ska berätta för sin partner om sin otrohetsaffär, som har pågått sedan hennes man insjuknade för cirka 6 månader sedan, eller invänta hans död och därefter eventuellt inleda en relation med den hon för närvarande är otrogen med.
• Konsekvensetiker anser att det är meningsfullt för personen i fråga att rangordna olika handlingsalternativ med avseende på deras utfall eller konsekvenser. Man måste också ha en måttstock för vad som är goda konsekvenser. Detta kallas i andra termer för värdefilosofi, alltså vad man anser är gott och vilka värden som är viktiga i livet. Man skiljer också på terminala värden och instrumentella värden. Terminala värden är sådana värden som inte behöver motiveras mer än utifrån sig själv. Dessa har ett egenvärde. Instrumentella värden är värden som är bra för att uppnå det terminala värdet, alltså medel för att uppnå andra mål, t ex pengar. Man bör enligt konsekvensetiken välja det handlingsalternativ som är högst rangordnat (eller ett av de högst rangordnade, om det finns flera likvärdiga alternativ). Det finns emellertid också en ”satisficing” (’gott nog’) variant som innebär att den rätta handlingen inte behöver vara den bästa utan bara tillräckligt bra. Olika konsekvens teorier skiljer sig åt i synen på utfall för vem, antingen mig eller kollektivet, och vad är det som ska maximeras (exempelvis lycka). Ett problem som man stöter på här är vem ska bedöma vad som ger mest lycka och när ska denna lycka ska inträffa. Utilitarismen (en del av konsekvensetiken) menar att det är det totala utfallet som ska räknas, medan egoismen menar att det är utfallet för mig, som handlar, som är det relevanta. Exempelvis så säger utilitarister att man ska rädda 500 personer framför sin familj. ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal.” är et väl uttalat citat inom konsekvensetiken. Givetvis finns det även nackdelar med denna teori, till exempel John Stuart Mill som menar att användandet av konsekventialistisk utilitarism som beslutsmetod kan ge sämre följder än att använda till exempel vardagliga moraliska uppfattningar. En annan invändning är att för mycket tillåts eller med andra ord: ändamålet helgar medlen. Om det ger de bästa konsekvenserna så bör man till exempel koka barn i olja. Mot detta skulle kanske en konsekventialist invända med att koka barn i olja omöjligt kan ge goda konsekvenser. Ett annat exempel på ett liknande problem, specifikt för utilitaristisk konsekventialism, är när en handling ger stort lidande hos ett fåtal personer som konsekvens, och lite njutning åt ett stort antal. Då kan detta fortfarande vara den handling som leder till störst sammantagen nytta. Sammanfattningsvis så kan man säga att konsekvensetiken alltid bedömer om olika handlingar är rätt eller fel beroende på hur bra man tror att konsekvenserna blir. Man har då lite överseende med att själva handlingen i sig kanske inte alla gånger är så snäll – bara konsekvenserna är övervägande bra.
• Det intressanta är att göra en samlad bedömning av konsekvenserna. I mitt fall handlar det om hur denna otrohetsaffär påverkar de direkt inblandade. I mitt fall, rörande en otrohetsaffär, finns två alternativ, antingen att berätta för den döende mannen om otrohetaffären alternativt att undangömma det faktum för mannen i syfte att inte göra hans sista månader i livet än mer bedrövliga. Konsekvensetiken skulle troligtvis bedöma att det är bäst att låta bli att berätta om otrohetsaffären för den gifta mannen. Det skulle inte leda till någon större lycka för någon och då är inte handlingen ”värd” konsekvenserna den skulle ge, ännu mer sorg för den döende mannen. Enligt konsekvensetiken ska man främst handla i syfte att sprida största möjligt lycka, att berätta för otrohetsaffären skulle enbart kunna bli en lättnad för kvinnan och handlingen skulle som sagt inte sprida någon glädje. Konsekventialistiska teorier skiljer på lyckan för en person jämfört med för ett större kollektiv. Egoismen menar att det är utfallet för den enskilde, som handlar, som är det relevanta. I mitt fall skulle eventuellt kvinnan kunna bli lyckligare om hon fick lätta sitt hjärta för sin man. Det jag tycker är viktigt att poängtera är att otrohetsaffären som kvinnan har inte beror på att hon inte längre älskar mannen hon fortfarande är gift med utan det handlar om att han inte kan tillfredsställa hennes sexuella behov, på grund av sin sjukdom. Alltså, om kvinnan skulle välja att berätta för mannen om otrohetsaffären så skulle hon behöva vara tydlig med att förklarar att otrohetaffären inte beror på att hon inte älskar honom längre utan på hans biologiska hinder som han inte kan styra över. Detta skulle förhoppningsvis göra att mannen förstår att otroheten inte beror på att kvinnan inte har slutat älskar honom, eller att han är oduglig, utan enbart på hans fysiska hinder. Sammanfattningsvis, i detta fall (enligt konsekvensetiken) är det bäst att vänta ut den gifta kvinnans mans död och inte göra hans sista tid i livet mer plågsam. Målet med denna etik är att maximera lyckan, i detta fall för den döende mannen (hur lycklig en döende person nu kan vara…) för att i helheten nå ett bättre samhälle.
• Det främsta problemet jag ser med att följa hur en konsekvensetiker skulle handlat i detta fall är att kvinnan i förhållandet tvingas undangömma fakta, men eftersom kvinnan handlar i gott syfte och än så länge inte har ljugit anser jag att sättet att handla enligt konsekvensetiken är rätt i detta fall. Jag tycker även att mängden lycka/olycka inom varje argument ska värdesättas. En invändning mot denna etik är att för mycket tillåts eller med andra ord: ändamålet helgar medlen. För hur man än vrider och vänder på det så är det moraliskt felaktigt att vara otrogen mot sin partner.

Mitt etiska problem handlade om ett gisslandrama i Malmö där en medelålders man tagit en tvåårig pojke som gisslan. Frågan var om det var rätt av polisen att avvakta med att gå in och skjuta mannen för att kunna rädda de båda, med risk för att gisslantagaren dödar den lilla pojken, eller om det hade varit rätt att döda gisslantagaren för att vara helt säkra på att rädda pojken. http://www.filosofi.itinspiration.nu/?s=gisslandrama+malm%C3%B6

För att jag ska kunna avgöra vad som är rätt utifrån konsekvensetiken måste jag först gå igenom var konsekvensetik är.

Konsekvensetik går ut på att man handlar utefter hur konsekvensen av handlingen blir. En konsekvensetiker rangordnar alltså de olika handlingsalternativen efter hur utfallet blir och sedan agerar utefter det. Handlingen kan vara god eller ond beroende på hur konsekvensen eller utfallet blir. Handlingens godhet eller ondhet varierar också efter vem det är som tar besluten. Inom konsekvensetiken så pratar man om utilitarism och regelutilitarism.

Utilitarism är en teori som anser att en rätt handling ska maximera lyckan för så många människor som möjligt och minimera lidandet. En utövare av utilitarismen agerar alltså efter konsekvensen och konsekvensen ska göra gott för så många människor som möjligt och dessutom göra lidandet så litet som möjligt.

Om vi tar mitt etiska problem utifrån ett utilitaristiskt perspektiv så var det rätt av polisen att avvakta med att skjuta gisslantagaren eftersom det slutade med att de båda överlevde. Detta resulterade i goda konsekvenser för gisslantagaren eftersom han inte dog, även för pojken, kanske främst för pojkens familj, för att han överlevde och även för de poliser som gick in och fick ut de båda levade eftersom de inte behövde skjuta någon.

Men om situationen hade sett annorlunda ut så hade även polisens beslut om att avvakta kunnat vara helt fel enligt utilitarismen. Till exempel om gisslantagaren hade dödat pojken när poliserna tog sig in, då hade konsekvensen inte alls fört med sig någon lycka, utan då hade poliserna, pojkens familj och människor runt om fått lida istället. Då är frågan om man hade tyckt att det rätta, enligt utilitarismen, hade varit att skjuta gisslantagaren direkt. Det är svårt att säga eftersom man bara kan granska det efter att händelsen skett, men om situationen sett ut så, hade det inte heller gett maximal lycka till alla eftersom gisslantagaren blir skjuten och eftersom en utilitarists handlingar ska maximera lyckan för alla, så måste även konsekvensen för gisslantagaren bli så god som möjligt. Men i just den situationen så finns det inga andra val än att gisslantagaren dödar pojken eller att polisen dödar gisslantagaren vilket i båda fallen betyder lidande för någon eller några.

En annan teori som är en variant av utilitarismen är regelutilitarism. Enligt regelutilitarismen så ska konsekvensen av en handling maximera lyckan för så många som möjligt men detta ska ske med hänsyn till regler och lagar. Problemet här blir att regelutilitaristerna kan agera olika beroende på vem det är som bestämmer reglerna och vart i världen de bor, eftersom man har olika regler och lagar i olika länder.

Så, vad hade varit rätt att göra i mitt etiska problem enligt en utilitarist? Jag anser då att det hade varit rätt att göra som polisen gjorde, att avvakta med att skjuta gisslantagaren för att rädda livet på de båda, då blir ingen lidande och man följer alla regler om att man inte ska döda. Men det är också så att polisen får skjuta brottslingen om hen utger ett allvarligt, dödligt hot för någon annan människa. Så om polisen misstänkte att gisslantagaren skulle döda pojken så hade det även varit rätt. Problemet som uppstår då är att det inte medför maximal lycka för alla eftersom gisslantagaren blir skjuten, men eftersom det i den här situationen inte finns någon konsekvens som inte medför lidande för någon så måste man agera efter det som resulterar i mest lycka och minst lidande.

Ett problem jag ser med utilitarismen är att i många situationer är det omöjligt att alla får ut lycka av konsekvensen av en viss handling. Då blir det problematiskt eftersom utilitarism ska vara maximal lycka för alla men när detta inte går så blir någon lidande vilket leder till att utilitarismen inte fungerar i alla situationer.

En kvinna blir misshandlad av sin man, de har tre barn tillsammans. Hon Lämnar mannen men han får vårdnaden av barnen. Vad ska hon göra  http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/stanna-eller-ej/

För att ta reda på hur personen i mitt fall bör handla sett från ett konsekvensetiskt perspektiv måste vi gå in djupare på vad konsekvensetik och där mer specifikt utilitarism innebär. Konsekvensetik är den etik som mäter om en handling är god eller inte beroende av vilka konsekvenser den får. Utilitarismen menar att en handling är god om den maximerar lyckan för så många som möjligt i den mening att det sammanlagda välbefinnandet blir så stort som möjligt. Man ska enligt utilitarismen maximera den allmänna välfärden. Utilitarismen utvecklades främst i Storbritannien från slutet av 1700-talet. Framstående filosofer var James Mill, John Stuart Mill, Jeremy Bentham, G.E. Moore och Henry Sidgwick vilka hade något skilda uppfattningar om vad man ansåg har ett instrinsikalt värde, alltså ett eget värde. Man formar här en teori om ”det goda”,  om vad som är värdefullt. Här menade de flesta att lycka var det ända som hade ett egenvärde, lycka är här detsamma som välbehag och njutning, lustupplevelser. Bentham menade att endast lustupplevelser har ett egenvärde och där är det endast kvantiteten av olust och lust som räknas hans uppfattning kallas hedonism, Mill menar däremot att man också bör räkna med kvaliteten av lusten då den kan uppväga för kvantiteten. Moore säger däremot att även andra medvetandetillstånd än lust bör räknas med då man talar om vad som har ett instrinsikalt värde, exempelvis kunskap. Enligt utilitarismen har dock sådant som frihet, rättvisa och jämlikhet inte ett egenvärde, trots detta kan de ha ett instrumentellt värde dvs ett fenomen som får sitt värde utifrån vilka effekter det ger, eftersom att det kan öka välfärden och kan lede till ett ökat välbefinnande. I modernare varianter av utilitarismen så ersätts välbefinnande av preferenstillfredställelse vilket innebär ”att en handling är moraliskt riktig om den leder till att fler önskningar tillgodoses eller till att önskningar tillgodoses i högre grad än om man hade handlat annorlunda”.(NE, utilitarismen).

Ibland så uppfattar människor utilitarismen som en metod för att kunna fatta rätt beslut, en regel för att man ska kunna lista ut hur man ska handla. Utilitaristerna ser dock snarare sin regelsamling som ett allmänt förhållningssätt. Doktrinen,regelsamlingen, anger vilka kriterier alla riktiga handlingar bör uppfylla men säger inget om hur man i praktiken ska gå tillväga för att handla rätt. Kanske är detta eftersom att om du följer våra konventionella moralregler så handlar du i allmänhet faktiskt rätt. Detta beror kanske på att utilitarismen både teoretiskt och praktiskt har haft ett väldigt stort inflytande. Detta kan dels ses i det faktum att filosofin har används för att humanisera rättsväsendet och dels eftersom att den ligger som grund för välfärdspolitik i allmänhet. Dessutom har den förmodligen vart den mest diskuterade filosofin av moralfilosofierna under 1900-talet.

En ytterligare variant av utilitarismen kallas för regelutilitarism och innebär att man bör handla utifrån det system av regler som har sådana konsekvenser att regelsystemet accepteras eller tillämpas i samhället så bra som möjligt. Här arbetar man snarare förebyggande till skillnad från den klassiska handlingsutilitarismen som tillämpar det utilitaristiska kriteriet direkt på enskilda handlingar.

Problematiken här blir vem som dikterar reglerna, om en Sverige demokrat utifrån ett regelutilitaristiskt perspektiv skulle skapa ett allmängiltigt regelsystem för invandringspolitik så innebär ju detta att Sverige inte skulle ta in några fler invandrare och flyktingar. Detta skulle få förödande konsekvenser för alla det flyktingar som vill komma till Sverige men eftersom att de är färre än de ca nio  och en halv miljoner människorna i Sverige så skulle det ändå vara rätt. På sikt skulle det förmodligen ändå vara förödande på grund av vår ålderstruktur. Ur ett samhälls ekonomiskt perspektiv är det därför avgörande att vi får in unga invandrare och flyktingar. Detta håller dock inte sverige demokraterna med om. Det beror alltså på vad den som stiftar reglerna har för utgångs punkt. Här skiljer det sig också om det råder demokrati eller dikatur.

När vi dock vill ta reda på om en handling är rätt eller fel enligt utilitarismen måste vi fråga oss vad konsekvenserna skulle bli om vi utför handlingen. Om den skulle leda till goda konsekvenser är handlingen god och om den leder till dåliga är handlingen dålig. När vi ska avgöra om en konsekvens är bra eller dålig måste vi fråga oss hur mycket lycka eller olycka den innebär. Alltså, 1-avgör konsekvens av handling, 2- mät lycka och 3- jämför personers lycka och räkna den samman. Det enda som spelar roll moraliskt sett är konsekvenserna, resultatet av våra handlingar.

Ur ett utilitaristiskt perspektiv måste man här mäta konsekvenserna av de alternativ hon har. För att göra det enkelt så kallar vi alternativet: återvända för att skydda sina barn och vara ”slagpåse” för alternativ 1 och alternativet: lämna och försöka skapa sig ett nytt liv för alternativ 2.

Eftersom det inom ett utilitaristiskt perspektiv så måste vi här räkna med allas lycka, alltså även pappans.

Alt 1 och 2:

+

1)+ Barnen kommer inte får ta så mycket skit 2)+ Barnen har större chans till ett lyckligare liv (Detta är ett intrinsikalt – något som har värde i sig själv) 3)+ Pappan kommer bli glad 4)+Dottern kommer att klara sig bättre i skolan eftersom att hon inte kommer behöva gör allt hushålsarbete om mamman också är hemma 5)+Barnen har någon som kan muntra upp dem 6)+Mamman behöver inte känna skuld för att hon lämnade sina barn 7)+ Barnen känner sig inte övergivna 8)+ Barn ska helst ha två föräldrar 9)+Dottern behöver någon att

–

1)- Mamman kanske blir dödad 2)- Mamman blir deprimerad 3)- Barnen blir ledsna av att se mamman bli deprimerad 4)-Barnen känner skuld för mamman stannar 5) -Barnen har ingenstans att fly

Om man räknar varje alternativ som 1p så för alternativet att stanna 9 poäng för att stanna och endast fem mot. Därför blir konsekvenserna bäst om mamman stannar.

För att göra det tydligt tänker jag bena upp det på så vis att jag ser det från var och ens perspektiv där ändamålet är att se vad som ger lycka för flest av familje medlemmarna.

I detta fall finns det inget val som gör alla nöjda. Det gör det svårt att veta vad som är rätt och fel. Som ni minns från tidigare så menar utilitarismen att en handling är god om denU maximerar lyckan för så många som möjligt i den mening att det sammanlagda välbefinnandet blir så stort som möjligt

• Pappans perspektiv

Ur pappans perspektiv skulle det vara bäst att mamman stannade. Detta eftersom att han förmodligen skulle sakna henne och känna att han inta klarar sig utan henne. Eftersom att de varit tillsammans så länge så skulle han nog känna sig ensam utan henne. Att dessutom ta hand om tre barn samtidigt som man har ett jobb är svårt och därför skulle det för pappan vara bra om mamman stannade kvar och tog hand om hushållsarbete och liknande.

• Mammans perspektiv

Ur mammans perspektiv så skulle hon visserligen få väldigt dåligt samvete om hon inte stannade kvar och säkerligen skulle hon sakna sina barn men trots detta så skulle det goda konsekvenserna i längden för henne vara flest. Hon skulle slippa att bli misshandlad, både psykiskt och fysiskt. Hon skulle få chansen att bygga upp sitt självförtroende och träffa någon ny, hon skulle få tid för sig själv på ett sätt hon inte fått då hon hade en familj och ta hand om. Detta skulle vara hennes enda chans till lycka vilket, som vi tidigare läst, har ett intrinsikalt värde.

• Barnens perspektiv 

Ur barnens perspektiv så skulle de negativa konsekvenserna bli flest om mamman lämnade dem. Detta eftersom att trots att barnen skulle må dåligt av att se sin mamma fara dåligt så skulle de vara skydde från misshandeln på ett helt annat sätt om de själva skulle vara de enda där som kunde ta emot pappans vrede. Om mamman lämnade skulle de sakna henne och samtidigt själva bli utsatta för våld, kanske inte fysisk men säkert psykisk. Detta skulle leda till olycka både nu och i framtida liv. Alla tre skulle därför gå miste om det instrinsikala värdet lycka. Inom utvecklingspsykologin så talar man om hur viktiga småbarns åren är för den framtida lyckan. Barnen är här mer ömtåliga än mamman och löper stor risk att f psykiska problem i framtiden om de utsätts för pappans våld. Man har även forskat om vikten av närhet när det kommer till barns utveckling. Man har här sett att den är näst intill livsavgörande. Om mamman försvinner så försvinner också förmodligen deras källa till närhet. Barnen kommer få trygghet hos mamman och också ha någon att prata med och förlita sig till när pappan är dum. Detta tror jag också är avgörande för det psykiska välbefinnandet. Dock så är inte den enda lösningen på problemet att mamman stannar/kommer tillbaka, pappan måste även söka terapi och arbeta med sina problem. Att växa upp i ett hem där det ständigt är bråk är inte heller bra för barn välbefinnande, välbefinnandet som enligt utilitarismen är det slutgiltiga målet.

Mamman bör stanna eftersom att det ger mest lycka för fyra personer. Om hon drar ger det endast lycka för henne själv.

Jag håller med om hur man ur ett konsekvensetiskt perspektiv borde ha handlat. Dock är det fruktansvärt sorgligt eftersom att mamman här offrar sitt liv. Kan man mäta liv mot liv? När det handlar om barn så tycker jag på något vis att man kan det. Mamman borde kanske stanna tills att barnen är stora nog att flytta hemifrån. Efter det finns det ingen som helst anledning till att hon ska stanna utöver pappans välbefinnande och här måste vi väl enkelt kunna rangordna vilka konsekvenser som väger tyngst.

Jag skulle här även vilja belysa bristen i rättsystemet. Mamman borde egentligen ha fått vårdnaden om barnen från första början. Om Sveriges regelsystem är utformat enligt den utilitaristiska läran kan man i detta fall se en brist. Man kan kanske inte tillämpa samma regler på alla fall utan måste se till den enskilda situationen. Om man har både vittnen och bild bevis på att mamman har farit illa så borde man här inte, enligt mig, lyssna på barnen då man borde inse att det finns en risk just för att de kan ha blivit manipulerade. Här borde lagen vara flexibel och anpassa sig efter enskilda fall.

Den kritik jag vill rikta mot utilitarismen är att jag tror att det är väldigt svårt att inte vara vinklad när man ser till konsekvenser. När man sätter sig ner och ska komma på konsekvenser så har man säkert, medvetet eller undermedvetet, en uppfattning av vad man tycker är rätt eller fel. Detta gör det svårt att vara objektiv och därför så är det nog lätt hänt att man vinklar de konsekvenser man hittar efter den trosuppfattning man redan besitter. Dock så kvarstår faktum att jag är amatör när det kommer till att avgöra rätt och fel i moraliska frågor utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. En filosof som är påläst i ämnen skulle säkert kunna ge en mer objektiv och korrekt analys och svar.

Mitt etiska moment som jag beskriv tidigare måste en ung tjej välja mellan att rädda en grym våldtäktsman eller rädda hans liv. Det som gör att hon måste välja är för att han har voltat med bilen han körde när tjejen jagade honom för han försökt ta livet av hennes nye vän. Hon måste på mindre en två minuter då välja att rädda en mammas pojke eller att låta den grymme våldtäktsmannen brinna upp och dö. ( För att komma direkt till mitt inlägg kan ni klicka direkt på följande länk: http://www.filosofi.itinspiration.nu/uncategorized/vad-ar-ratt-2/)

Konsekvenser beror på vilken handling vi har valt att göra utifrån ett moment eller problem vi stöter på i livet. En konsekvens kan ha både positiva och negativa utgångar. Det man aldrig kan veta i framtiden innan du bestämt dig för vad du ska göra är om handlingen du kommer att genomföra är bäst för dig, den drabbade, familjen etc. Alltså så kommer oavsett vad du bestämmer dig för kommer någon att få ut något positivt av det och någon annan något negativt av det. För att ni ska förstå vad jag kommer att prata om senare måste jag först förklara regelutilitarism och utilitarister (=konsekvensetiker i denna mening) menar att med ned en handling ska gynna så många personer som möjligt då av lycka. Och det i så fall som utilitarister menar med att det ska leda till mer lycka än olycka, vilket gör tjejens beslut väldigt svårt att välja under en väldigt kort stund som. Den tjej som jagade våldtäktsmannen på sin motorcykel, alltså ska agera på det sätt så det gynnar flest människor på ett så positivt sätt som möjligt. Kritik mot detta är att man inte säkert kan veta hur mycket lycka och olycka en handling kan leda till. Det gäller även att vara opartisk och objektiv i en konsekvensetikers tänkande, eftersom man inte utgår ifrån hur konsekvenserna blir för sina närmsta utan hur konsekvenserna blir för de flesta. Hedonisk utilitarism menar på att största möjliga lycka till största möjliga antal är det som gäller.

Regelutilitarism menar istället på att man bör utföra den handling som vanligtvis leder till störst lycka för så många som möjligt. För att detta ska det vara i regeln att det är  demokratiskt vald, kommer lydande av regler och lagar leda till den bästa effekten. Jag tror det är viktigt att man inte bortser från detta med demokratin. Eftersom ett demokratiskt val är ett val som majoriteten av de berörda valt. Följden blir då, enligt regelutilitarismen, den bästa effekten. Skulle det däremot vara en diktator som satt upp regler och lagar, håller inte regelutilitarismen då majoriteten inte gynnas, då samhället kommer att få olyckliga konsekvenser för att det troligtvis bara gynnar lite mindre en hälften av samhällets befolkning, då några alltid kommer att hålla med och stå på diktatorns sida. Regelutilitarister, som John Stuart Mill, argumenterar för att regler prioriteras, vilket jag tycker är den bästa effekten av just denna typ av de lemma.

När man pratar om regelutilitarism menar man istället att man bör utföra den handling som vanligtvis leder till att få största delen lyckligast. Men då att förutsättningen av att regeln är demokratiskt vald för att då kommer regler och lagar leda till den bästa effekten. Eftersom ett demokratiskt val är ett val som majoriteten av de berörda valt – blir följden, enligt regelutilitarismen, den bästa effekten. Skulle det däremot vara en diktator som satt upp regler och lagar, håller inte regelutilitarismen då majoriteten inte gynnas.

Så vad ska egentligen tjejen göra? Tänka på att hans eventuella familj kommer att må väldigt dåligt, familjen kanske inte ens vet om att denna typ av gärning har ägt rum i hans hus. Mannen kanske lider av någon slags psykisk sjukdom så han bara behöver hjälp med våldtäktsproblemen, eller så har han blivit inlärd med att man ska behandla kvinnor på det här sättet så att problemet aldrig kan bli återgäldat. Eller så låter tjejen på motorcykeln han brinna upp och dö för han har tagit så många liv ifrån så många troligtvis kärleksfulla familjen som blivit av med sina döttrar spårlöst genom åren.

Så för att tydliggöra vad jag anser är positiva och negativa konsekvenser av att antingen rädda livet på denna man eller att låta honom dö kommer jag att göra en rangordning utan planeringens innebörd.

Positva +  konsekvenser om han dör

• Fler kvinnor slipper mista sitt liv
• Flera familjer har kvar sina döttrar
• En man som tagit flera liv mister till slut sitt eget för allt ont han gjort

Positiva + konsekvenser om han får leva

• Familjen/vänner har kvar honom i närheten med då i fängelset
• Inget eventuellt fängelsestraff för tjejen
• Han får en chans till att bli en bättre person

Negativa – konsekvenser om han dör

• Mamma/pappan mister sin son
• Stor sorg för familj och släkt
• Eventuell fängelseföljd för tjejen

Negativa – konsekvenser om han får leva

• Kommer med stor sannolikhet att fortsätta våldta och strypa kvinnor till döds
• Kommer troligtvis inte ha några vänner/familj kvar om detta som hänt/kommer hända kommer fram
• Mördad av någon pojkvän till offren som tidigare mist livet

Som ni ser så kan jag hålla på i år och dagar att beskriva hur många konsekvenser det kan bli av två helt olika agerande. Om man ska låta han brinna eller rädda en sådan man från lågorna. Och även om hon agerar utifrån två kommande konsekvenser har dessa två konsekvenser en miljard olika utgångar som kommer att vara positiva eller negativa beroende på vilka det gäller.

Så utav dessa två så måste jag faktiskt välja utilitarister, då man ska gynna så många som möjligt i följd av lycka och den goda handlingen. Denna konsekvens verkar också vara något man väljer i nuet, alltså inget man röstar om i en större grupp såsom i regelutilitarism. Där man kollar vad majoriteten tycker och något sådant val finns det inte utrymme för då det bara handlar om några minuter mellan liv eller död. Så även om jag själv är en människa som hellre gillar när majoriteten får bestämma så passar utilitarismen in i mitt etiska problem bättre än regelutilitarismen.

Mitt etiska exempel handlade om en förälder som jobbade som läkare på en avdelning för HIV och AIDS smittade patienter och får reda på att hens dotters pojkvän har visat positivt för HIV. Hen hamnar i dilemmat av att bryta tystnadsplikten och berätta för hens dotter eller ej.
Den etiska teorin konsekvensetik menar att man ska utgå från påföljderna för att kunna döma om en handling var rätt eller fel. Konsekvensetiker, som t.ex. Utilitarister, anser att handlingen ska avgöra utefter största möjliga lycka åt största möjliga antal individer. Konsekvensetik uppenbarar sig i olika former; Preferensutilitarism och Hedonistisk utilitarism som förekommer i häftet. Hedonistisk utilitarism menar att lyckan i samhället ska maximeras, och Preferensutilitarism menar att man ska maximera antalet tillfredsställda önskningar. Det som skiljer sig mellan dessa två är exakt vad som ska maximeras.
Jag kommer nu att att skriva hur en Hedonistisk utilitarist och Preferensutilitarsit skulle handla under mitt etiska problem.
Det varierar från person till person hur man tar ett beslut och vad man själv anser är rätt eller fel. I mitt fall måste personen välja mellan två roller, sin läkarroll eller sin föräldrarroll. En Preferensutilitarist skulle välja karriär framför sin familj eftersom det involverar en större mängd människor att tillfredsställa än personen i frågas familj. Om det skulle framkomma att läkaren hade brutit tysnadsplikten och avslöjat viktig information om en patients tillstånd skulle läkaren riskera att bli av med sin läkarlicens, och därav skulle också avdelningen lida en förlust i sin arbetsstyrka, för att inte nämna patienter som förlorar sin läkare. En Hedonistisk utilitarist skulle nog också ta samma beslut som en Preferensutilitarist och inte berätta för dottern eftersom det gynnar inte samhället att avslöja för hens dotter om hennes pojkvän. Problemet med att personen berättar för sin dotter om dotterns pojkvän är att det blir inte största möjliga lycka för alla. Pojkvännen blir utpekad och stämplad som HIV smittad och dottern kanske lämnar honom i sticket. Det är ett mycket själviskt val att berätta för sin dotter innan hen ens har sagt något till pojkvännen. Jag är själv mer av Preferensutilitarist eftersom jag tänker alltid vad som gynnar alla runtomkring mig mest, och inte hur lyckan i samhället maximeras. Jag tro mig veta bättre för samhället ibland än vad de vet själva.

Etik isär, tror jag personligen personen skulle nog med största sannolikhet följa sin föräldrainstinkt och avslöja hemligheten om hens dotters pojkvän och hans sjukdom, och riskera att bli av med sin läkarlicens eftersom hens barn är viktigare än karriären, och även för att hen vill skydda sin dotter. Men som en förälder tror jag att man väljer sitt barn framför allt annat.

I mitt exempel vet inte doktorn om han ska utföra dödshjälp på X som ligger på dödsbädden och har bett om att få dö när hen förlorar talförmågan. (länk)

För att förstå hur en konsekvensetiker skulle handlat i doktorns situation i mitt exempel måste man först förstå hur en konsekvensetiker tänker och vad utilitarism betyder. Utilitarister (=konsekvensetiker i denna mening) menar på att handlingar ska gynna så många som möjligt i följd av lycka, det goda. Alltså ska handlingen, enligt en utilitarist, leda till mer lycka än olycka och doktorn ska agera på så sätt att majoriteten av de inblandade anser att konsekvenserna inneburit mer lycka än olycka. Kritik mot detta är att man inte säkert kan veta hur mycket lycka och olycka en handling kan leda till. Det gäller även att vara opartisk och objektiv i en konsekvensetikers tänkande, eftersom man ej utgår ifrån hur konsekvenserna blir för sina närmsta utan hur konsekvenserna blir för de flesta. Hedonisk utilitarism menar på att största möjliga lycka till största möjliga antal är det som gäller.

Det stannar dock inte där utan utilitarismen grenar sig och omfattar bl.a handlingsutilitarism och regelutilitarism. Handlingsutilitarism menar på att man, beroende på situation, avgör vilken handling leder till störst lycka för som många som möjligt. Jeremy Bentham, upphovsman till handlingsutilitarism vilket sedan hade stort inflytande i bl.a dagens rättssystem, ansåg att ens det moraliska värde i handlingen bestäms av effekterna i just en specifik situation.

Regelutilitarism menar istället på att man bör utföra den handling som vanligtvis leder till störst lycka för så många som möjligt. Regelutilitarister, som John Stuart Mill, argumenterar för att regler prioriteras. I förutsättning att regeln är demokratiskt vald, kommer lydande av regler och lagar leda till den bästa effekten. Jag tror det är viktigt att man inte bortser från detta med demokratin. Eftersom ett demokratiskt val är ett val som majoriteten av de berörda valt – blir följden, enligt regelutilitarismen, den bästa effekten. Skulle det däremot vara en diktator som satt upp regler och lagar, håller ej regelutilitarismen då majoriteten inte gynnas.

Ska doktorn utgå från den hedonistiska utilitarismen, skulle han sträva efter största möjliga lycka. För att måla upp en bild gör jag en + och – lista över gynnsamma kontra missgynnsamma konsekvenser om doktorn utför dödshjälp.

+ :
1) X skulle få sin önskan uppfylld, få slippa smärtan och dö lindrigare.
2) Doktorn håller sitt löfte, då han lovat X dödshjälp vid förlust av hens talförmåga.
3) Vissa familjemedlemmar kan känna lättnad över att X äntligen fått ro.
4) Ur ett ekonomiskt och resurs-perspektiv får sjukhuset får plats för en annan person som kanske fortfarande har möjlighet att behandlas, till skillnad från X som endast väntade på att dö.

– :
1) Doktorn bryter mot lagen som förbjuder dödshjälp i Sverige. (Eftersom jag utgår ifrån utilitarism spelar egentligen inte denna punkt roll, eftersom man handlar utifrån följder och konsekvenser – inte vad som anses vara rätt och fel enligt stat. Jag tar ändå med punkten då doktorn skulle kunna upptäckas och bli ställd inför rätten)
2) Doktorn har med uppsåt tagit en människas liv vilket lär få psykiska konsekvenser.
3) X får fortsätta leva, i outhärdlig smärta.
4) X kan inte längre kommunicera verbalt eller med kroppsspråk.
5) Familjemedlemmen som bad om att doktorn skulle fortsätta behandlingen lär bli upprörd när X gått bort tidigare än nödvändigt.

Ger jag, enligt den hedonistiska utilitarismen, varje för- och motargument 1 poäng ser det ut på följande sätt: Xs begäran om dödshjälp stöds med 4 argument och motsägs av 5 motargument – vilket betyder att doktorn, enligt den hedonistiska utilitarismen, ej bör utföra dödshjälp på X.

Regelutilitarismen skulle istället prioritera samhällets regler och lagar. Alltså skulle inte faktumet att X får sin önskan uppfylld väga in lika mycket på + sidan, som att doktorn bryter mot lagen gör på – sidan. Skulle doktorn alltså handla utifrån regelutilitarismen, skulle han heller inte välja att utföra dödshjälpen, inte bara eftersom motargumenten för dödshjälp är flera utan framförallt pga att lagar och regler inte stödjer ett enda argument för.

Handlingsutilitarismen skulle i synnerhet fokusera på Xs fall. Man tar alla konsekvenser i åtanke men man tar fokuserar på till de olika effekter som dödshjälpen skulle få, om doktorn valde att utföra den. Hur många skulle drabbas? Hur skulle vilka må i efterhand? Vilka konsekvenser leder denna handling till? Denna utilitarism kan med stor sannolikhet bli svår att avgöra vilket beslut som är rätt och fel, eftersom man måste fråga sig: Vem avgör hur vilka handlingar som leder till bäst konsekvenser? Man tar alla konsekvenser i åtanke.

Jag tycker definitivt det finns brister med konsekvensetikens ideologi. Jag tycker nämligen att mängden lycka/olycka varje argument för/emot ska värdesättas. Sedan beror det då på vem som bestämmer vilket värde alla konsekvenser har, men utifrån mitt perspektiv tycker jag att X själv ska få välja hur hen vill spendera sin sista tid. Huvudkärnan i detta etiska problem är X och Xs syn på hens situation borde väga in mer än vad tillexempel en familjemedlem yttrar sig om (vilket var ett av motargumenten till dödshälpen).

Ett annat motargument skulle kunna vara att tidsperioden som går kan få X att ångra vad hen sa ang dödshjälpen när hen förlorat talförmågan, om vi skulle utgå från att X inte kunde blinka ja/nej. Då skulle doktorn inte veta om X fortfarande ville dö, efter mötet med familjen och isåfall anser jag att doktorn inte skulle utfört handlingen eftersom han inte skulle kunna vara säker på om X fortfarande ville somna in med hans hjälp. Dock så fick doktorn det bekräftat, X blinkade två gånger för ja, efter hens potentiella sista möte med familjen.

Om argumenten för att doktorn utför dödshjälp, väger in mer, har större betydelse för den som det egentligen handlar om och spelar någon roll för, än motargumenten anser jag att det är den sidan som vinner.  I mitt fall tycker jag alltså att doktorn, som lovat, ser till att X får ett mindre och kortare smärtsamt avslut genom att låta hen somna in.. trots motargumenten som konsekvensetiken samtycker med, eftersom argumenten för väger tyngre.

Konsekvensetik

En konsekvens är ett resultat av en handling, det vill säga det som händer av det du gör. Denna etiska teori går ut på att man skall utgå ifrån konsekvenserna för att avgöra om en handling är rätt eller fel. Människan skall handla på ett sådant sätt att så många som möjligt skall påverkas positivt. Den enskildes lycka stor inte i fokus, utan det är den totala mängden lycka som står i fokus. Vad som menas med lycka beror på situationen och vilket värde individen talar om. Problemet som uppstår skall bedömas efter det som leder till största möjliga lycka. En konsekvensetiker och en icke konsekvensetiker bedömer handlingar på olika sätt. Det som är en självklarhet för en icke konsekvensetiker kan vara motsatsen till det konsekvensetikern anser. Ett exempel på konsekvensetikerns tankesätt kan vara individens nyttiga kost där denne inte tycker inte om den nyttiga kosten. För en konsekvensetiker är det bra att fortsätta äta nyttigt eftersom att man kommer att förbättra sin hälsa och må bättre i längden – trots att man inte tycker om maten. För en icke konsekvensetiker är det en självklarhet att sluta äta nyttigt eftersom man inte tycker om det och det gynnar en själv att äta det som är gott – även om detta innebär onyttig mat som leder till ohälsa.

Utifrån det problem som jag skrev om i ett tidigare inlägg så skulle en konsekvensetiker resonera om handlingen är rätt eller fel beroende på konsekvenserna. Hur många kommer att gynnas av att X inte lämnar tillbaka plånboken och använder pengarna som finns i plånboken? De som skulle gynnas i det fallet är kvinnan som hittade plånboken, hennes tre barn samt hennes hyresvärd. Eftersom X betalar sin hyra med pengarna som hon har hittat har hon råd med att betala sin hyra för denna månad och på så vis undviker hon att bli vräkt från lägenheten. Detta leder i sin tur till att X och hennes tre barn inte hamnar på gatan, utan de har tak över huvudet samtidigt som hyresvärden får pengarna för hyran. I detta fall gynnas minst fem personer. Skulle X däremot ge tillbaka plånboken skulle det endast gynna ägaren till plånboken, det vill säga en person. Det är som sagt den största möjliga lyckan till största möjliga antal som prioriteras, vilket innebär att en konsekvensetiker anser att det är rätt att X behåller pengarna som finns i plånboken.

Nu kan man diskutera om detta är rätt eller fel. Personligen håller jag inte med om hur en konsekvensetiker ser på handlingen och konsekvenserna av handlingen då denne inte tar hänsyn till ägarens perspektiv. Ägaren är också en individ som kan ha en egen familj och en ekonomisk situation. Ägaren kanske kämpar med sina egna räkningar och behöver dessa pengar. Hen kan ha slitit hårt för att få ihop pengarna och nu när pengarna är borta kan det ställa om vardagen på ett negativt sätt och även påverka ens psyke på ett negativt sätt. Jag anser att X bör kontakta ägaren och ge tillbaka pengarna. Ägaren hade kanske hjälpt X med hyran eller bidragit med något annat positivt om X hade lämnat tillbaka plånboken. X kunde ha vunnit något ur det samtidigt som hon inte förstör någon annans tillvaro. Då jag är troende tror jag starkt på att Gud hjälper människor som gör det rätta. Enligt mig är det rätta att lämna tillbaka plånboken till ägaren. Även om hennes avsikt var god är det inte rättvist av henne att ta pengarna, vilket en konsekvensetiker inte skulle varit enig om.